Jag anvÀnder ett frÄn VÀrldsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i vÀrldens lÀnder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillvÀxt. Modellen har med framgÄng redan tidigare anvÀnts, men i detta arbete Àr tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten pÄ ett uttömmande sÀtt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgÄngslÀget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, anvÀnder jag ett ekonometriskt tillvÀgagÄngssÀtt innehÄllande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt frÄn institutionell kvalitet till ekonomisk tillvÀxt.

Priserna pÄ Äkermark har de senaste Ären fallit kraftigt i Danmark, samma trend har dock inte gÄtt att bevittna i Sverige. Prisfallet beror framförallt pÄ att lönsamheten i lantbruket generellt har försÀmrats. Varför prisfallet Àr större i Danmark Àn i Sverige beror pÄ de parametrar som skapar institutionella och kulturella skillnader mellan lÀnderna samt klimat och bördighet. Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för varför priset pÄ dansk Äkermark har sjunkit sÄ mycket under den senaste perioden. Studien bygger frÀmst pÄ kvantitativ sekundÀrdata som hÀmtats frÄn databasen, Farm Accountancy Data Network.

Svenska institutionella kapitalförvaltare i form av livförsÀkrings- och pensionsbolag förvaltar stora kapital under lÄng tid. De investerar i de flesta normala tillgÄngsslag sÄ som aktier, rÀntebÀrande papper och fastigheter. Med tanke pÄ lÄngsiktigheten och storleken pÄ det förvaltade kapitalet Àr investeringarna oftast vÀldiversifierade och inte speciellt opportunistiska. Den stora kapitalmassan Àr generellt passivt förvaltad och indexnÀra. Strategierna Àr i all vÀsentlighet lika bland företagen med undantag för fastighetsinvesteringar och dÄ i synnerhet geografisk diversifiering av dessa.

Vi har i vÄr studie inriktat oss pÄ att undersöka fastighetsbolag dÄ de genom olika tolkningar av RedovisningsrÄdets rekommendation nummer 24 har möjlighet att klassificera sina fastigheter som anlÀggningstillgÄngar alternativt omsÀttningstillgÄngar. Syftet med vÄr uppsats har varit att förklara varför företag vÀljer att klassificera sina fastigheter som de gör. De teorier som ligger till grund för vÄr undersökning Àr agentteorin, den positiva redovisningsteorin samt den institutionella teorin. Agentteorin och den positiva redovisningsteorin utgÄr ifrÄn att aktörer handlar utifrÄn ett nyttomaximerande perspektiv medan den institutionella teorin förklarar institutioners pÄverkan pÄ kollektivets beteende. Med utgÄngspunkt i dessa teorier har vi utvecklat de hypoteser som ligger till grund för vÄra statistiska tester utifrÄn vilka vi förklarar varför företag vÀljer att klassificera sina fastigheter som anlÀggningstillgÄngar alternativt omsÀttningstillgÄngar.VÄr undersökning har utgÄtt ifrÄn sekundÀrdata som frÀmst Àr hÀmtad ur Ärsredovisningar.

Syftet Àr att beskriva om styrelsens oberoende enligt Bolagskodens kriterier och OECD:s riktlinjer för statligt Àgande tillÀmpas i de helÀgda statliga bolagen med marknadsmÀssiga krav samt att fÄ en förstÄelse om oberoende styrelseledamöter kan pÄverka medborgarnas förtroende för dessa bolag. Vi har arbetat utifrÄn den kvalitativa metoden. VÄra primÀrdata innehÄller intervjuer med sakkunniga inom omrÄdet Bolagskoden och statlig styrning samt intervjuer med oberoende styrelseledamöter. VÄra sekundÀrdata innefattar tidigare forskning om outside directors och institutionella investerare. Empiri och analys har vi Äterkopplat till teorier om förtroende, bolagsstyrning, stakeholders och institutionella investerare.

Syftet med denna studie var att undersöka institutionella förestĂ€llningar och diskurser kring bostadsmarknaden i Östersund. Det vetenskapliga förhĂ„llningssĂ€ttet inspirerades av en kritisk diskursanalys och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens empiriska material bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer samt tidningsartiklar frĂ„n Östersunds Posten. De huvudsakliga diskurserna om segregation och diskriminering pĂ„ bostadsmarknaden, framstĂ€lldes som en frĂ„ga för ?dem? ?invandrarna?, eller personer med lĂ„g socioekonomisk status.

 FöremÄl för denna magisteruppsats i offentlig rÀtt Àr det EG-rÀttsliga IPPC-direktivet om samordnade ÄtgÀrder för att förebygga och begrÀnsa föroreningar. Syftet har varit att undersöka direktivets implikationer pÄ den svenska rÀtten. Fokus har legat pÄ direktivets processuella delar som anknyter till principerna om god förvaltning, samt den processuella och institutionella autonomin. Uppsatsen har visat pÄ att direktivet innefattar flera aspekter av god förvaltning som inverkar pÄ den svenska rÀtten, men Àven att mÄnga av dessa redan innan genomförandet varit en del av den svenska rÀttsordningen. Samtidigt har uppsatsen visat pÄ att direktivet inte nÀmnvÀrt begrÀnsar medlemsstaternas processuella eller institutionella autonomi.

Det finns ett ökat intresse för företagsförvÀrv och huvudanledningen till det Àr att företag vill skapa synergieffekter. MÄnga företag misslyckas med att göra företagsförvÀrv och tidigare studier visar pÄ svÄrigheter vid integration. Bristande anpassning av strategi och ledarskap har inte gett förklaring till varför företag misslyckas med integrationer. MÀnskliga och kulturella aspekter har visat sig vara relevanta att studera för lyckade integrationer.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för institutionella mekanismer vid integration av företagskulturer vid företagsförvÀrv. Ett delsyfte Àr att identifiera framgÄngsfaktorer för en lyckad integration av företagskulturer vid företagsförvÀrv.

Syftet med studien var att belysa barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet anvÀndes metoder i form av observationer med videoinspelning och fÀltanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ hur barnen utövar inflytande samt hur detta inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frÄgorna Àven svar pÄ hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande pÄverkar barnens inflytande, frÄgor av en mer analytisk karaktÀr. Studiens teoretiska ramverk bestÄr av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet anvÀndes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihÀndelser.

???????FrÀmsta anledningen till att kontant rörlig ersÀttning existerar Àr för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieÀgarnas frÀmsta mÄl, vilket Àr en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersÀttning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mÄl vilket kan leda till ett högt risktagande och Àr dÀrmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari Är 2010 gav dÀrför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anstÀllda som har inflytande över ett företags risknivÄ ska minst 60 procent av deras rörliga ersÀttning betalas ut efter tre Är eller mer. Finansinspektionen ger Àven ut nya regler, CRD III, som Àr mer preciserad om den rörliga ersÀttningens form och trÀder i kraft 1 januari 2011.

 Innovationer kan beskrivas pÄ mÄnga olika sÀtt. Inom vetenskapen Àr det ett begrepp som Àr vÀl diskuterat, men nÄgon exakt och direkt definition finns inte. DÀremot Àr de flesta vetenskapsmÀn och Àven turismaktörerna i Kalmarregionen överrens om att det handlar om nÄgonting nytt. Det kan Àven vara att förnya en redan befintlig produkt eller att skapa nÄgot nytt som ger ett nyhetsvÀrde för kunden. Det finns olika kategorier av innovationer, det Àr produktinnovationer, processinnovationer, managementinnovationer, logistiska innovationer samt institutionella innovationer.

I institutionella samtal sÄsom nÀrstÄendesamtal mellan en logoped, en nÀrstÄende till en person med afasi och personen med afasi rÄder en asymmetri gÀllande maktförhÄllandet. Asymmetrin som uppstÄr i det institutionella samtalet kan innebÀra att samtalsdeltagaren med minst makt upplever ansiktshot. I samtal ses förstÄelse som en dynamisk process och nÀr förstÄelsen innebÀr ett problem i konversationen störs den pÄgÄende aktiviteten. Mottagaren kan lösa problemet som uppstÄtt genom att ge talaren en candidate understanding. Hur kommunikativa strategier anvÀnds i nÀrstÄendesamtal Àr ett relativt obeforskat omrÄde och ett viktigt omrÄde dÄ nÀrstÄendesamtal Àr en vanligt förekommande för logopeder.

AbstractTitel: Med uppdraget i alla kanaler -Institutionell logik för strategisk kommunikation pÄ svenska statliga myndigheterFörfattare: Ulf NylénKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp, MK 2500Termin: VÄrterminen 2014Syfte: Syftet uppsatsen Àr att identifiera tre grundelement i den institutionella ordningsom styr den institutionella logiken strategisk kommunikation pÄ svenska statligamyndigheter. Med utgÄngspunkt i neoinstitutionell organisationsteori och Thorntons(et al. 2012) interinstitutionella system formuleras tre forskningsfrÄgor:1. Var hÀmtar den strategiska kommunikationen pÄ en statlig myndighet sin legitimitet?2.

???????FrÀmsta anledningen till att kontant rörlig ersÀttning existerar Àr för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieÀgarnas frÀmsta mÄl, vilket Àr en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersÀttning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mÄl vilket kan leda till ett högt risktagande och Àr dÀrmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari Är 2010 gav dÀrför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anstÀllda som har inflytande över ett företags risknivÄ ska minst 60 procent av deras rörliga ersÀttning betalas ut efter tre Är eller mer. Finansinspektionen ger Àven ut nya regler, CRD III, som Àr mer preciserad om den rörliga ersÀttningens form och trÀder i kraft 1 januari 2011.

ABSTRACT Gustavsson Goddijn, Ann & Therus, Ewa-Lena (2007). Sveriges vanligaste institutionella samtal. En studie av nÄgra lÀrares och elevers syn pÄ utvecklingssamtalet. (The most common conversation in Sweden. A study of some teachersŽand studentsŽ views on the development dialogue).