En demenssjukdom Àr en hjÀrnskada som pÄverkar hjÀrnans olika funktioner frÀmst kognitiva, beroende pÄ vilken del av hjÀrnan som Àr drabbad. Demenssjukdomar pÄverkar aktivitetsutförandet och dÀrmed Àven hÀlsa och vÀlbefinnande. Risken för att fÄ en demensdiagnos ökar med stigande Älder. Befolkningen ökar och blir allt Àldre. Detta leder till att trycket pÄ vÄrdapparaten ökar eftersom allt fler behöver vÄrd.

Syftet med studien Àr att genom en jÀmförande kvalitativ textanalys av politiskt strategiska dokument studera i första hand hur valda strategier uttrycker idéer avseende antiterror-strategier, och i föreliggande fall om, USA:s terrorismstrategier har pÄverkat EU:s och Sveriges utformning av sina respektive strategidokument avseende synen pÄ fenomenet terrorism. Syftet breddas för att om möjligt visa pÄ om Sverige kan ses som nÀrmare USA Àn EU i det institutionella antiterrorarbetet avseende de politiska uttrycken som anvÀnds kring terrorism och antiterrorstrategier. Teorier som ligger till grund för analysen kommer frÄn Giddens, Gramsci och Kagans tankar kring makt, hegemoni, pÄverkan och inflytande. Metoden för att genomföra analysen bygger delvis pÄ Faircloughs diskursanalys. Resultatet indikerar att USA intar en proaktiv hÄllning i sin antiterrorstrategi och blir pÄ detta sÀtt tongivande över sin egen sÄvÀl som över andras utformning av antiterrorstrategier.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera tre elevvÄrdskonferenser för att först se om deras innehÄll överensstÀmmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal pÄ grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de rÄd och anvis-ningar pojkarna fÄr dÀr Àr moraliserande och tillrÀttavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvÄrdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen Àr inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.NÀr jag jÀmför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal pÄ grundskolan kommer jag fram till att innehÄllet i tvÄ av elevvÄrdskonferenserna (1 & 2) stÀmmer helt överens med vad hon pÄstÄtt.I den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. DÀr tillrÀttavisar man inte pojken för dÄligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar grÄzo-nen. De Àr tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika vÀl som kunskap. Jag pÄpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson Àven skulle ha funnit att elevvÄrdskon-ferens 3 bekrÀftar hennes resultat eftersom pojken i elevvÄrdskonferens 3 just kan ha upp-fattat grÄzonsomdömena som anmÀrkningar pÄ hans beteende snarare Àn pÄ kunskaper. Som jag ser det Àr dock den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ett ?bÀttre? samtal, eftersom det dÀr, i jÀmförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvÄrdskon-ferenser liknar institutionella samtal.

NivĂ„n pĂ„ ett lands valdeltagande kan vara ett mĂ„tt pĂ„ hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda pĂ„ att förtroendet till de som styr samhĂ€llet Ă€r stort. Syftet med den hĂ€r kvantitativa studien Ă€r att undersöka om det finns nĂ„got samband mellan nĂ„gra av samhĂ€llets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person gĂ„r och röstar. Undersökningen utgĂ„r frĂ„n fem frĂ„gestĂ€llningar angĂ„ende lön, utbildningsĂ„r, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstĂ„nd och undersöker utifrĂ„n dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande.

Demokrati ses som den idealiska styrelseformen. MÄnga lÀnder i vÀrlden har börjat etablera demokrati eller i varje fall hÄller pÄ att demokratiseras. Bosnien-Hercegovina, Serbien/Montenegro och Makedonien Àr nÄgra av dem. Men för att demokratin ska kunna etableras i dessa lÀnder Àr bestÄende demokrati och lÄngvarig fred och stabilitet grundlÀggande förutsÀttningar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka demokratiförutsÀttningar i dessa tre lÀnder.

Amie L. Thomasson kritiserar i Foundations for a social ontology1 John R. Searles teori om hur vÄr sociala verklighet Àr uppbyggd och konstruerad2. Thomasson argumenterar för att Searles teori Àr för snÀv för att kunna fÄnga hela vidden av vÄr sociala tillvaro. För att visa att Searle inte har tÀckning för sitt ansprÄk att teorin Àr fullödig inriktar Thomasson sin kritik i huvudsak pÄ tvÄ av Searles stÄndpunkter: att alla institutionella fakta bottnar i fysiska fakta och att alla institutionella fakta Àr sjÀlvrefererande.

Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts Àr en jÀmförande fallstudie. De kommuner som valts ut Àr Kalmar och Lunds kommun, dÀr Kalmar kommun representerar den kommun dÀr inflytandeforumet för unga har fÄtt lÀggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande inflytandeforum för unga. Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels pÄ samtalsintervjuer, dÀr en politiker, en kontaktperson (tjÀnsteman) och en ungdom frÄn varje kommun har intervjuats.Resultatet visar att det kring inflytandeforumens startande rÄder ganska lika förhÄllanden, de har ungefÀr samma syften och mÄl, initiativtagare har i bÄda fallen varit ungdomarna och engagemanget frÄn politiker och ungdomar har varit liknande.

Till min uppsats valde jag att koncentrera mig pÄ tvÄ verk, Post Office och Factotum, av författaren Charles Bukowski (1920-1994). Huvudpersonen i bÄda romanerna kallas Henry Chinaski och Àr en mycket komplicerad karaktÀr. För att kunna analysera dennes sjÀlvdestruktivitet samt syn pÄ kvinnor och arbete anlade jag ett mansforskningsperspektiv, nÄgot som jag ocksÄ utförligt beskriver..

Den ökade privatiseringen i samhÀllet har lett till en lagförÀndring inom primÀrvÄrden. Lagen om Valfrihetssystem har öppnat upp för nya vÄrdgivare pÄ primÀrvÄrdsmarknaden. Den hÀr fallstudien har undersökt vilka olika institutionella förutsÀttningar landstingsdrivna och privata vÄrdgivare har och hur det pÄverkar dem i utformningen av deras affÀrsmodeller. Studien har till syfte att undersöka vilka olika resurser de olika vÄrdgivarna lÀgger fokus pÄ i och med dessa olika förutsÀttningar. Empirin har primÀrt samlats in genom intervjuer med utvalda vÄrdgivare pÄ bÄde den landstingsdrivna och privata sidan i primÀrvÄrden i Norrbotten.

"ÖstagĂ„rdens behandlingshem: - En rest frĂ„n förr" Ă€r ett c-projekt som Ă€r skriven som en artikelserie. Den ger en inblick i hur den institutionella missbruksvĂ„rden fungerar utifrĂ„n ett exempel - ÖstagĂ„rdens behandlingshem..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera IASBs framgÄng och tillit som internationell standardsÀttare, dÄ nya standarder utvecklas i samarbete med FASB.Undersökningen har genomförts utifrÄn en induktiv ansats. Metoden har gÄtt ut pÄ att analysera artiklar och comment letters, för att sedan knyta an denna empiri med vÄr teoretiska referensram. Det teoretiska perspektivet har i stor omfattning utgÄtt ifrÄn att beskriva den institutionella teorin. UtifrÄn teorin undersöks vilka formella och informella regler, normer och vÀrderingar som styr organisationen och den institutionella miljö dÀr IASB verkar. I empirin framförs Äsikter frÄn comment letters, artiklar och dokument.

En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.

Bakgrund: HÄllbarhet blir mer och mer debatterat och aktuellt pÄ den samhÀlleligaagendan. Fler företag inser vikten av att arbeta med frÄgan för att antingenvinna pÄ det rent ekonomiskt eller ta sitt moraliska ansvar. Universeum Àrett vetenskapscentrum som varit i drift i 13 Är och som sedan start haft ettekologiskt synsÀtt. Organisationen arbetar idag med ekologiskahÄllbarhetsfrÄgor i stor utstrÀckning men har hitintills inte konkretiseratfrÄgan i verksamheten fullt ut. I höstas togs dock beslutet att utveckla enhÄllbarhetsstrategi.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera varför Universeum utvecklar enhÄllbarhetsstrategi samt varför de vÀljer att göra det nu.

Syftet med denna studie var att beskriva förÀldrars erfarenheter av problem med aktivitetsutförande i skolan för barn med ADHD. För att uppnÄ syftet med studien tog författarna del av tidigare inspelade djupintervjuer med fem förÀldrar till barn med ADHD i Äldrarna 6-18 Är. Vid hantering av data tillÀmpades kvalitativ innehÄllsanalys med en induktiv ansats för att analysera förÀldrarnas erfarenheter. Analys av data resulterade i följande kategorier: ? Problem i sociala interaktioner hindrade aktivitetsutförande?, ? Den fysiska miljön begrÀnsar aktivitetsutförandet?, ?Institutionella brister hindrar aktivitetsutförande?.

Till följd av en havs- och vattenmiljösatsning tillsatte regeringen Är 2009 en utredning för att ta fram förslag pÄ utformningen av en ny havs- och vattenmiljömyndighet. Detta skullekunna ses som ett skifte inom svensk miljövÄrd som prÀglats av en integrerad syn pÄ miljöfrÄgor som rör land, luft och vatten, under hantering av NaturvÄrdsverket. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om vattenvÄrdens inblandade aktörer lyfter perspektivet om sammanhÄllningen mellan land-, luft- och vattenfrÄgor nÀr de argumenterar för eller emot den nya myndighetens etablerande samt huruvida detta kan förankras i deras institutionella stÀllningstagande. Genom en kvalitativ textanalys har frÄgestÀllningar om och hur en integrerad syn pÄ land-, luft- och vattenmiljö lyfts av aktörerna undersökts. Vidare undersöks en hypotes om förankring mellan integrerad syn och val av NaturvÄrdsverket som institution.