Syftet med vÄr studie har varit att undersöka beskriva och försöka förklara hur samverkan ser ut, vilka arbetsmetoder och personliga strategier som personalen har inom kommunal verksamhet, nÀr det gÀller samhÀllsproblematiken vÄld i nÀra relationer. Ansatsen har varit en kvalitativ fallstudiemetod dÀr vi jÀmfört tvÄ socialtjÀnster, en frÄn storstadsomrÄde samt en frÄn landsbygdsort. VÄra frÄgestÀllningar har varit följande: Hur samverkar man? Vilka arbetsmetoder finns det? Finns det likheter/olikheter hos de professionella i attityder, förhÄllningssÀtt, egna strategier och bemötande av kvinnor som utsÀtts för vÄld av nÀrstÄende man.Den hÀr studien ville vi göra dÄ regeringen 2007 utkom med en handlingsplan mot vÄld i nÀra relationer med 56 punkter pÄ olika ÄtgÀrder. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ hur socialtjÀnsten i landsbygdskommun samt storstadskommun har tillÀmpat tre av omrÄdena.

En intensifiering av forskningsÄtgÀrderna Àr ett viktigt led i strategin för att uppnÄ de mÄl som faststÀlls vid Europeiska rÄdets möte i Lissabon i mars 2000, nÀmligen att EU skall vara den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi Är 2010.Med Lissabondeklarationen har den Europeiska unionen dessutom förtydligat att det finns ett starkt behov av att förbÀttra villkoren för konkurrenskraften genom bildandet av ett europeiskt forskningsomrÄde och genom att förstÀrka förutsÀttningarna för europeisk forskning.Att större satsningar pÄ forskning leder till ekonomisk tillvÀxt och högre sysselsÀttning framhÄlls ofta i den politiska debatten, inte minst under den senaste tidens diskussioner kring hur Europa ska komma i kapp USA och Japan. Europa saknar lÀmpliga mekanismer för att stimulera samt koordinera europeisk grundforskning pÄ ett sÀtt som man, till exempel, lyckas bÀttre med i USA Orsaken bakom EU: s lÄga tillvÀxt förklaras till stor del av svagheter inom EU vad gÀller nÀringslivets FoU-investeringar.Syften med studien Àr att beskriva och analysera processen kring att skapa ett europeiskt forskningsrÄd samt utifrÄn institutionalistisk teori analysera hur tvÄ olika förslag, ett inkrementalistiskt och ett radikalt, ger olika lösningar för uppbyggnaden av en ny institution. Syftet Àr dessutom att analysera i vilken utstrÀckning som skapandet av ett europeiskt forskningsrÄd kan ses som ett instrument för att uppnÄ de mÄl som stÄr pÄ Lissabonagendan. Studien försöker besvara följande frÄgestÀllningar: Hur och nÀr har idén kommit upp? Vilka Àr de viktigaste aktörerna involverade i processen? Vilka stÄndpunkter finns? Hur ser en radikal kontra en inkrementalistisk syn ut? Hur kan utvecklingen förklaras?Studien analyserar policy dokument och expertrapporter som ger förslag till och stödjer bildandet av ett europeiskt forskningsrÄd.

Bakgrund och problem: Bolagsstyrning, corporate governance, handlar om styrning ochkontroll av företag. Företagsskandaler i Sverige har lett till att en kod för bolagsstyrningtrÀdde i kraft den 1 juli 2005 för börsnoterade bolag med ett marknadsvÀrde över 3 miljarder.Koden har tagits fram i syfte att bidra till förbÀttrad bolagsstyrning av svenska börsnoteradebolag. Genom att lÄta de mindre bolagen förbereda sig en lÀngre tid och se pÄ de störrebolagen som redan börjat tillÀmpa Koden finns förhoppningar om att dessa drygt 225 bolagredan innan 1 juli, 2008 (dÄ Koden blir ett krav för alla börsnoterade bolag) ska ha börjatanvÀnda Koden frivilligt för att underlÀtta dess implementering.Syfte: VÄr avsikt Àr att identifiera om de bolag som Ànnu inte genom reglering mÄste följasvensk kod för bolagsstyrning har börjat ta till sig de idéer och riktlinjer som beskrivs i Kodenoch i sÄ fall varför. Vidare syftar vÄr studie till att ta reda pÄ vilka delar av Koden som i sÄ falldessa bolag har valt att tillÀmpa och till att urskilja mönster för vilka bolag som gjort vilka val.VÄrt mÄl Àr att öka förstÄelsen och bidra med information som kan vara intressant förKollegiet om hur bolagen frivilligt börjat tillÀmpa Koden och hur den förvÀntandespridningsprocessen fortlöper.AvgrÀnsningar: Undersökningen avgrÀnsas till att endast de bolag pÄ Stockholmsbörsen somÀr svenska juridiska personer och som Ànnu inte genom reglering mÄste tillÀmpa Svensk kodför bolagsstyrning Àr föremÄl för undersökningen.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts och observationer har gjorts utifrÄn Ärsredovisningaroch kompletterande material frÄn bolagens hemsidor. Vi tog fram ett formulÀr att anvÀnda ivÄr studie dÀr vi kontrollerar totalt 15 punkter av Kodens 69 punkter.Resultat och slutsatser: I vÄr studie ser vi stora skillnader i hur de mindre bolagen förhÄllersig till Koden.

Prostitution Àr ett omdiskuterat fenomen dÀr debatten gÄtt i vÄgor och samfundet i nulÀget gÄtt frÄn att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ?frivillig? och ?pÄtvingad? prostitution. Olika lÀnder beskriver, hanterar och reglerar prostitution pÄ vitt skilda sÀtt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking Àr förkastlig. FrÄgan Àr om det Àr möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking nÀr man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sÀtt att reglera och hantera prostitution genom sÄ kallade ?statliga bordeller?.

Prostitution Àr ett omdiskuterat fenomen dÀr debatten gÄtt i vÄgor och samfundet i nulÀget gÄtt frÄn att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ?frivillig? och ?pÄtvingad? prostitution. Olika lÀnder beskriver, hanterar och reglerar prostitution pÄ vitt skilda sÀtt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking Àr förkastlig. FrÄgan Àr om det Àr möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking nÀr man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sÀtt att reglera och hantera prostitution genom sÄ kallade ?statliga bordeller?.

Den hÀr uppsatsen handlar om SkogsvÄrdsstyrelsen och dess dubbelroll. Med dubbelroll menas att utöver de traditionella myndighetsuppgifterna, sÄ utför SkogsvÄrdsstyrelsen Àven kommersiell uppdragsverksamhet som exempelvis plantering. Detta betyder att SkogsvÄrdsstyrelsen kan hamna i situationer dÀr myndigheten skall bedriva lagtillsyn pÄ jobb den sjÀlv utfört. Trots detta förekommer ingen egentlig debatt om detta. Uppsatsens syfte Àr att analysera de eventuella problem som Àr förknippade med SkogsvÄrdsstyrelsens dubbelroll och hur detta fungerar i praktiken.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbÀttrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag vÀrlden över. Kraven pÄ bolagen ökade att informationen som slÀpptes var tillförlitlig och fullstÀndig. För att sÀkerstÀlla detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden krÀver ingen obligatorisk tillÀmpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt stÀllningsantagande vid inrÀttande av funktionerna i koden. En uppmÀrksammad punkt i koden Àr 7.4 dÀr bolagen mÄste beskriva i sina Ärsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion Àven kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten Àr att skapa en förstÄelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsÀttning över 3 miljarder kronor har haft nÀr de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.

I denna magisteruppsats undersöks med hjÀlp av en samtalsanalytisk metod hur testtagare och testledare orienterar sig mot problem i interaktionen vid samtalsdelen av Tisus. Det mest övergripande syftet Àr att undersöka hur testtagare och testledare förhÄller sig till varandra i en samtalssituation dÀr det huvudsakliga mÄlet Àr att testtagarnas sprÄkliga förmÄga ska bedömas. FrÄgestÀllningarna syftar till att ta reda pÄ hur testtagarna och testledaren orienterar sig mot problem i interaktionen, samt hur problemsekvenser skiljer sig Ät beroende pÄ om interaktionen Àger rum mellan testtagare och testledare eller mellan flera testtagare. En vidare frÄgestÀllning syftar till att diskutera hur testtagare och testledare förhÄller sig till samtalets ramar och mÄl vid problemsekvenser. Slutsatserna Àr att det tycks finnas skillnader i hur problem relevantgörs beroende pÄ mellan vilka interaktionen Àger rum.

Debatten om hÄllbar utveckling och miljö Àr högst aktuell i dagens samhÀlle. Miljöinvesteringar krÀver ekonomiska resurser och det Àr samtidigt dessa resurser som styr vÀrlden. Fastighetsbolagen stÄr idag inför omfattande renoveringsbehov samt nybyggnationer. MÄnga av dagens fastigheter stÄr för en stor del av den totala energiförbrukningen, cirka en tredjedel. EU har sedan Är 2007 arbetat fram en kommande byggnorm som tas i bruk senast Är 2020 som innebÀr att alla nybyggnationer samt större renoveringar ska vara sÄ nÀra noll-energibyggnader som möjligt.

Bakgrund till val av Àmnet Àr min upplevelse efter mÄnga Ärs arbete i förskolan att dilemmat i skolutvecklingsarbetet Àr att det upplevs som ?en lÀxa uppÄt?. I Skollagens 4 kapitel poÀngteras det systematiska kvalitetsarbetet och i LÀroplan för förskolan (Lpfö, 98/10) finns de nationella mÄlen som inte har nÄgra kunskapskrav pÄ det enskilda barnet utan mÄluppfyllelsen i förskolan innebÀr att förskolan ska bidragit till varje barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien var att undersöka hur skolutveckling förstÄs pÄ förskolepersonals-, förskolechefs- och verksamhetschefsnivÄ och hur personal och chefer pÄ dessa nivÄer sÄg pÄ det systematiska kvalitetsarbetet i relation till skolutveckling samt hur specialpedagogens kompetens i skolutvecklingsfrÄgor togs tillvara i förskolan. - Hur beskrivs specialpedagogens uppdrag kring skolutveckling av förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef? - Hur beskriver förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef det systematiska kvalitetsarbetet? - Hur upplevs det systematiska kvalitetsarbetet i praktiken? Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats med fokus pÄ att tolka och reflektera kring andra mÀnniskors kÀnslor, förstÄelse och kunskap.

SyfteSyftet med studien Àr att beskriva situationer dÀr barn reagerar med utagerande beteenden pÄ en förskoleavdelning samt pedagogernas tankar kring barn som uppvisar utagerande beteende ? Hur tÀnker och upplever pedagogerna barn som uppvisar utagerande beteende?? NÀr, var och varför uppstÄr utagerande/konfliktsituationer? ? Hur samspelar pedagogerna med barn som uppvisar utagerande beteende?? Hur hanterar pedagogerna utagerande/konfliktsituationer om de uppstÄr?TeoriStudien utgÄr frÄn den sociokulturella teorin eftersom den intresserar sig för hur sociala praktiker formas och hur olika tankar och idéer kommer till uttryck i praktiken. SÀljö (2005) skriver att samspelet mellan kollektivet och individen Àr i fokus i den sociokulturella teorin. Den sociokulturella teorin handlar om lÀrandets villkor i institutionella miljöer, i detta fall i förskolan. Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) skriver om det relationella perspektivet inom specialpedagogiken och menar att man mÄste titta pÄ de omgivande faktorerna nÀr barn/elever Àr i svÄrigheter.

Bakgrund och problemdiskussion: Revisorer har en viktig roll som kvalitetsgranskare av ettföretags ekonomiska rapporter och syftet Àr att ge en ökad trovÀrdighet för den finansiellainformationen. De senaste Ären har skandaler kring revisorer uppdagats vilka har ifrÄgasattrevisorers roll. Trots detta har studier visat att revisorer har ett stort förtroende att leva upp tilloch de stÀlls inför svÄra val och frÄgestÀllningar som skapar osÀkerhet. Tidigare forskningfinns angÄende olika sÀtt att minska osÀkerheter för revisorer. DÀr beskrivs exempelvis viktenav att ha ett vÀl fungerande team samt arbetssÀtt som kan minska osÀkerheter.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbÀttrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag vÀrlden över. Kraven pÄ bolagen ökade att informationen som slÀpptes var tillförlitlig och fullstÀndig. För att sÀkerstÀlla detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden krÀver ingen obligatorisk tillÀmpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt stÀllningsantagande vid inrÀttande av funktionerna i koden. En uppmÀrksammad punkt i koden Àr 7.4 dÀr bolagen mÄste beskriva i sina Ärsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion Àven kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten Àr att skapa en förstÄelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsÀttning över 3 miljarder kronor har haft nÀr de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste Ärtiondena blivit sÄ cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i mÄnga avseenden inte lÀngre betraktas som en produkt av det mÀnskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mÀnskligheten inte lÀngre kan hoppas pÄ nÄgot bÀttre Àn det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillvÀxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhÄllande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgÄr vi ifrÄn uppfattningen att den liberal-kapitalistiska vÀrldsbilden, liksom alla andra vÀrldsbilder, Àr en kognitiv konstruktion.VÄrt syfte Àr att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna vÀrldsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhÀlleliga bakgrunden till det rÄdande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna vÀrldsbilds legitimitet och parametrar.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste Ärtiondena blivit sÄ cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i mÄnga avseenden inte lÀngre betraktas som en produkt av det mÀnskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mÀnskligheten inte lÀngre kan hoppas pÄ nÄgot bÀttre Àn det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillvÀxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhÄllande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgÄr vi ifrÄn uppfattningen att den liberal-kapitalistiska vÀrldsbilden, liksom alla andra vÀrldsbilder, Àr en kognitiv konstruktion.VÄrt syfte Àr att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna vÀrldsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhÀlleliga bakgrunden till det rÄdande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna vÀrldsbilds legitimitet och parametrar.