Mobila applikationer, eller appar, har under de senaste åren ökat enormt i popularitet. Runt dessa har en ny marknad vuxit fram där ett stort antal aktörer, både företag och privatpersoner, försöker etablera sig och tjäna pengar. Marknaden är komplex i och med att användningsområdena för appar kan vara oändliga. Ett annat område som vuxit i popularitet under det senaste decenniet är konceptet affärsmodell. Både inom den akademiska världen och bland företag är termen vanligt förekommande men det förklaras sällan i detalj vad en affärsmodell är.

Bakgrund och problem: Miljöfrågan har historiskt sett varit relativt åsidosatt och först islutet av 1900-talet kom den att uppmärksammas allt mer. På senare år har den förhöjdaväxthuseffekten bidragit till att intresset för miljöfrågor har tilltagit och en omfattandesamhällsdebatt har uppstått. Företagen har blivit alltmer införstådda med möjligheterna attbidra till en bättre miljö och samtidigt skapa sig ett attraktivt varumärke som förknippas medansvarstagande. Genom ökat miljömedvetande har också upprättandet av miljö- ochhållbarhetsredovisning blivit ett sätt för företagen att kommunicera sitt miljöarbete till dessintressenter och omvärld. Ovanstående lade grunden till att studera hur svenska börsbolaginom industrisektorn redovisar miljö- och hållbarhetsinformation i års-, hållbarhets- ochmiljöredovisningar? Hur följer bolagen de lagar och standarder som finns för upprättandet avmiljöinformation och hur skiljer sig informationen åt mellan bolagen?Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera och beskriva hur ett urval av börsbolag inomindustrisektorn följer lagar och standarder, samt vilka verktyg bolagen använder vidredovisningen av miljöinformation.

Studiens syfte är att utreda möjligheterna och begränsningarna för svenska lantbrukskooperativa företag att använda sig av förlagsinsatserna. Fyra företag är i fokus, nämligen Södra och KLS, vilka har använt sig av instrumentet, samt Swedish Meats och Svenska Lantmännen, vilka har aktuella överväganden att göra detsamma. Utgångspunkten i teorikapitlet är de tre roller, som medlemmen har med sin förening, nämligen att äga, nyttja och styra föreningen. Transaktionskostnadsteorin samt äganderätts- och agentteorierna används för att analysera förlagsinsatsinstrumentet. Det empiriska materialet insamlas genom kvalitativa personliga intervjuer med förtroendevalda och högre tjänstemän i de fyra fallföretagen. Möjligheterna för förlagsinsatserna är: · En individualisering av kapitalet sker, varvid investeraren får ett incitament i att engagera sig i föreningens ekonomiska utveckling.

Bankerna visar en hög tilltro och en positiv inställning till hur risk mäts i Basel II. Det är framför allt möjligheten att minska kapitaltäckningsgraden som ger upphov till den positiva attityden. Den finansiella turbulensen hade förväntats medföra ett större ifrågasättande av Basel II och dess riskbedömningar, men så är inte fallet. Det verkar dock finnas ett samband mellan bankernas tilltro till Basel II reglerna och i hur stor utsträckning bankerna drabbats av nedskrivningar till följd av bolånekrisen som blommade ut under år 2007. Efter att ha konfronterat bankerna med frågan om varför inte Basel II eller motsvarande riskmätningsmetoder varnade de europeiska bankerna när de köpte på sig de amerikanska problemderivaten i samband med bolånekrisen som blommade ut under år 2007, märks en förändrad och mer kritisk attityd till Basel II:s riskuppskattningsmetoder hos en del respondenter.

Fondmarknaden har vuxit stadigt under ett flertal år vilket har resulterat i att en allt större del av befolkningen placerar sitt sparande i fonder. Samtidigt som fondermarknaden har vuxit har även intresset för etiska och samhällsmässiga aspekter blivit allt mer utbrett. Detta har resulterat i nya sparandeformer där fondmarknaden har anammat investerares värderingar och skapat socialt ansvarsfulla investeringar (Socially Responsible Investment, SRI) fonder som inkluderar dessa i sina investeringsstrategier.Tidigare forskning angående den aktiva förvaltningen av fonder har försökt utröna vilka faktorer som påverkar förvaltarnas val av tillgångar. En av de starkast påverkande faktorer är flockbeteende där förvaltare tar investeringsbeslutet utifrån andra förvaltare istället för privat information. Detta har särskild betydelse för SRI-fonder då dess investerare inte enbart väljer fonder utifrån avkastning utan även till följd av individens värderingar.

Bakgrund och problem: Uppsatsen bygger på den tidigare studien Frivilliga upplysningar om ekonomistyrning i årsredovisningar ? En studie av 29 svenska företag av All & Svantes-son, vilken undersökte mängden frivilliga ekonomistyrningsrelaterade upplysningar svenska börsnoterade bolag lämnar. Börsnoterade bolag är idag sällan ägarstyrda och för att ägarna ska kunna ta korrekta beslut krävs det att företag lämnar ut information intressenterna efter-frågar. Obligatoriska upplysningar är i de flesta fall inte tillräckliga för att ge en rättvisande bild av företaget utan frivilliga upplysningar är nödvändiga. Årsredovisningar är dock ett kostsamt projekt och vilken information som ska inkluderas är ett noga övervägt beslut.

Problembakgrund & problemdiskussion: Investerare behöver information om bolaget för att kunna avgöra värdet på dess aktier. Vissa personer har bättre information om bolagens förehavanden än andra. Insiders är en sådan grupp. De kan tänkas ha ett informationsövertag gentemot övriga aktörer på marknaden. Skulle insiders kunna generera överavkastning med privat information, går det emot den effektiva marknadshypotesens (EMH) starka form.

Problembakgrund & problemdiskussion: Studier utförda på aktiemarknader över hela världen tyder idag på att personer med unik information tillgodogör sig abnormala avkastningar. Detta informationsgap kallas för informationsasymmetri och de som tenderar att utnyttja gapet kallas för insiders. Tidigare studier har indikerat att informationsasymmetri påverkar bolagets interna val av informationsmetodik och därmed kan utnyttjas av personer med insynsställning för att erhålla abnormala avkastningar. Tidigare genomförda studier har funnit positiva samband mellan forskning och utveckling och överavkastning och vidare att personer som replikerar insiders handelsmönster har möjlighet att erhålla abnormal avkastning. Undersökningar kring detta på den svenska aktiemarknaden har dock aldrig genomförts, där forskare haft informationsasymmetri som en förklarande variabel för insiderhandelns avkastning.

Corporate Social Responsibility, CSR, har under de senaste decennierna kommit att bliett vedertaget begrepp och att engagera sig i CSR har blivit en självklarhet för mångaföretag. Företag förväntas definiera sin roll i samhället och applicera både etiska ochsociala normer inom sitt företagande. Läkemedel utvecklas och produceras för att förbättra hälsotillståndet i världen och det finns således en naturlig koppling mellan läkemedelsbranschen och CSR. Denna utredning berör det globala läkemedelsföretaget AstraZeneca och deras arbete medCSR. Att det inträffar olika typer av förödande katastrofer på jorden är ett faktum och vid dessa tillfällen donerar AstraZeneca läkemedel till behövande.

En av de största och viktigaste marknaderna i dagens samhälle är den finansiella marknaden.Denna marknad består dels av valutamarknaden, där det handlas med olika konvertibla valutor, dels av kapital-marknaden som består av penningmarknaden och aktiemarknaden. Aktie- marknaden har en oerhört viktig roll när det gäller marknadsekonomin bland annat på grund av att den tillhandahåller riskvilligt kapital till företag samt ger möjlighet till spridning och omfördelning av risk. Aktörerna på aktiemarknaden strävar ständigt efter att öka värdet på sina placeringar. Värdet på dessa beror på hur företagets ekonomiska ställning ser ut. Aktörernas ambition att försöka öka värdet på sina placeringar förekommer främst på marknader som sägs vara effektiva.

Revisorer fungerar som en agent mellan standardsättare och företagsledning, de ser till att finansiella rapporter är utformad enligt redovisningsreglerna. Som yrkesgrupp har revisorer både kunskap om hur standarder tillämpas och vilka svårigheter som kan uppstå vid redovisning. Tidigare forskning har visat att det finns incitament hos företagledningen att påverka företagets redovisade resultat i en sådan riktning som gynnar dem själva och/eller företaget, vilket innebär att de har incitament att tillämpa earnings management.Ett sätt att tillämpa earnings management är genom att använda vissa tillgångar och skulder på ett sådant sätt att de inte behöver visas upp i balansräkningen. Balansräkningen är en del av den rapport över företagets finansiella ställning som företagsledningen sammanställer och som sedan ligger till grund för värdering och ekonomiska beslut av exempelvis investerare, analytiker och långivare. Dessa intressenter får då inte alltid får se den rätta bilden av företaget, snarare en bild som är justerad för att visa upp det bästa möjliga, informationen och rapporten är inte transparent.

Bakgrund: Idag behövs det fler hyresrätter för att möta efterfrågan på marknaden.Bostadsbristen grundas i en för låg hyresrättsproduktion med höga kostnader och enständig befolkningstillväxt. Bristen leder till att människor behöver ta både andra- ochtredjehandskontrakt som bidrar till en ökad svart marknad med höga hyror. Mångamänniskor är på grund av olika sociala och ekonomiska förutsättningar hindrade från attäga sin fastighet och alternativet är att bo i hyresrätt. 135 Svenska kommuner uppger idagatt det finns brist på bostäder i deras områden och det är en ökning sedan 1990-talet. Detkommer att behövas 50 000 nya lägenheter i 16 år framåt för att få bukt med bristen påbostäder.

Alla gör det - kommuner, städer, regioner och länder arbetar för att stärka eller skapa sig varumärken. Under de senaste åren har city branding blivit ett populärt ämne bland stadens lokalpolitiker, köpmän och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte längre om att landets storstäder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande även för mellanstora städer till småstäder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som står i förändring, där en utveckling sker och med en stark tillväxt. En stad som står med ena foten i småstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.

De senaste årens oro i världsekonomin har medfört en åtstramning hos kreditinstituten. Innan finanskrisen beviljades kredit till generösa villkor men med skärpningar av regelverk, som Basel III, ställs nu högre krav på bankernas kapitaltäckning. Fastighetsbolagen märker av den förändrade situationen och vittnar om att den tidigare nästan obegränsade kapitaltillgången nu inte längre existerar. Det har blivit dyrare att låna pengar från bankerna och därför börjar allt fler söka efter alternativ.I Sverige är banksektorn stark gällande finansiering och marknaden är dominerad av ett fåtal storbanker. Innan krisen 2008 var ett flertal utländska banker aktiva på den svenska marknaden och konkurrensen tvingade ner priserna.

De senaste åren har ett flertal bolagsskandaler uppdagats runt om i världen och kritiken mot näringslivet har stundtals varit hård. Föranlett av dylika händelser tillsattes Förtroendekommissionen, ledd av Erik Åsbrink. Dess syfte var att bidra till bättre styrning av svenska bolag och på så sätt kunna återupprätta näringslivets och aktiemarknadens förtroende för de noterade bolagen. Detta ansågs vara en förutsättning för att kunna stärka näringslivets effektivitet och konkurrenskraft. Kommissionens arbete utmynnade slutligen i Svensk kod för bolagsstyrning.