Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förĂ€ndringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit Ă„rhundraden i VĂ€steuropa skulle nu genomföras pĂ„ nĂ„gra Ă„r. De nya stater som uppstod eller snarare Ă„teruppstod gjorde att etniciteter splittrades eller isolerades i de nya staterna. Dessa stater fick dĂ€rigenom en stor andel rysktalande minoriteter, vilket gjorde att en ny etnopolitisk situation vĂ€xte fram. Begrepp som medborgarskap och etnicitet torde dĂ€rigenom ha fĂ„tt en ökad betydelse för den politiska kulturen och dĂ€rigenom för stabiliteten i dessa lĂ€nder.

BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemslĂ€nder vars frĂ€msta mĂ„l var att öka konkurrensen pĂ„ den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, sĂ„ kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgĂ„tt en marknadsstrukturförĂ€ndring, vilket kan ha lett till förĂ€ndring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella ovĂ€ntade effekter. Det hĂ€r Ă€r nĂ„got som idag fem Ă„r efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent.SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen Ă€r att kartlĂ€gga och utifrĂ„n institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förĂ€ndrat och pĂ„verkat transaktionskostnader pĂ„ svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte Ă€r ocksĂ„ att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framvĂ€xt.GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt genom intervjuer med berörda parter pĂ„ aktiemarknaden i Sverige.

Rolltagande innebÀr att alla mÀnniskor intar olika roller i förhÄllande till de olika individer som man har att förhÄlla sig till i de olika kontexterna man interagerar i. Alla intar vi olika roller i vÄr vardag, ibland utan att vi reflekterar över dem nÀrmare. Dessa finns inbyggda i oss sjÀlva och utvecklas i situationen med vÄra medmÀnniskor i vardagen, socialiserade in i vÄrt beteende. Men vad hÀnder nÀr individers vanliga vardag och normativa sociala regler försvinner och ersÀtts av subkulturer och institutionella regler och normer. För individer intagna i anstalt finns det oskrivna, informella regler och normer och formella förhÄllningsregler.

Bakgrund: Redovisningsprinciper gÀllande goodwill krÀver att börslistade företag nedskrivnings prövar redovisad goodwill Ärligen. Prövningen ska enligt normgivarna IASB och FASB baseras pÄ framtida ekonomisk försÀmring av kassaflöden. SÄledes bör de nedskrivningar som görs i enlighet med regelverken reflekteras i framtida kassaflöden. Olikheter i regelverk mellan lÀnder kan tillsammans med kulturella och institutionella skillnader ge upphov till att nedskrivningar av goodwill avspeglas annorlunda i framtida kassaflöden i olika lÀnder.Syfte: Uppsatsen Àmnar undersöka om nedskrivningar av goodwill utförda av amerikanska och svenska börsbolag avspeglas i förvÀntade framtida kassaflöden i enlighet med rÄdande regelverk om finansiell redovisning av goodwill. Rapporten studerar Àven om det finns skillnader gÀllande hur nedskrivningar av goodwill reflekteras i kassaflöden i företag listade i USA respektive SverigeAvgrÀnsningar: Undersökningen fokuserar enbart pÄ den amerikanska och svenska marknaden.

Institutional repositories are now being created to manage, preserve, and maintain the digital assets and intellectual output of a university. The incentives to change the process of scholarly communication have also begun serving as a strong motivator. There are problems to consider and questions to be solved when dealing with electronic publishing and the implementation of institutional repositories. At present time no summary exists regarding the activities of scholarly electronic publishing at Swedish universities and university colleges.This Master's thesis aims to describe the current situation regarding electronic publishing and the development of institutional repositories at Swedish universities and university colleges. To investigate the situation, a questionnaire was sent out to 38 academic libraries since they are normally responsible for the electronic publishing within institutions of higher education.

De senaste decennierna har miljö- och klimatfrÄgor fÄtt allt större uppmÀrksamhet pÄ lokal sÄvÀl som global nivÄ. Idag krÀver allt fler konsumenter att nÀringslivet engagerar sig i sociala och ekologiska frÄgor. HÄllbarhetsredovisning Àr idag frivillig och Àr ett relativt nytt sÀtt att redovisa pÄ dÀr företagets ekonomiska, sociala och miljömÀssiga resultat tas upp. Miljömedvetenhet har Àven blivit en konkurrensfördel för företag inom skogsindustrin dÄ jordens största hot mot miljön Àr den industriella anvÀndningen av trÀ. Viktigt för att nÄ framgÄng Àr dock inte enbart ökad reglering utan det Àr Àven essentiellt att skapa en kultur kring miljöarbetet dÀr alla medarbetare Àr engagerade och kÀnner delaktighet.

Ett omrÄde dÀr det i dagslÀget sker en otrolig expansion Àr i den urbana miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av stÀder, byar och urbana samhÀllen har gjort stora markytor tÀta för vatten. Tak, fasader och gator hindrar nederbörden frÄn att trÀnga ned i marken och bildar istÀllet sÄ kallat dagvatten. Det Àr vatten som medför nÀringsÀmnen och föroreningar allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov till problem i mÄnga lÀnder och inte minst inom EU i form av övergödning av vattendrag, försurning m.m.

Ett omrÄde dÀr det i dagslÀget sker en otrolig expansion Àr i den urbana miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av stÀder, byar och urbana samhÀllen har gjort stora markytor tÀta för vatten. Tak, fasader och gator hindrar nederbörden frÄn att trÀnga ned i marken och bildar istÀllet sÄ kallat dagvatten. Det Àr vatten som medför nÀringsÀmnen och föroreningar allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov till problem i mÄnga lÀnder och inte minst inom EU i form av övergödning av vattendrag, försurning m.m.

Vatten Àr inte en vanlig vara och bör dÀrför inte heller betraktas som en sÄdan. Dess avgörande egenskaper och svÄra hantering gör att kraven pÄ vÀlfungerande institutioner Àr stora, men gör ocksÄ den ekonomiska analysen mer komplicerad. Traditionella, ekonomiska lösningar pÄ externaliteter och effektivitetsproblem gÄr inte alltid att ena med de rÀttvise- och moralaspekter som uppkommer nÀr det handlar om ett mÀnskligt basbehov. Den hÀr uppsatsen redogör för den institutionella problematik som uppkommer vid vattenhantering i urbana omrÄden. För att sÀtta problematiken i ett verkligt sammanhang, anvÀnds Mexiko City som fallstudie och dÀrefter undersöks huruvida den mexikanska staten kan anses ha lyckats med stadens vattenhantering eller inte.

Lever vi i granskningssamhÀllet? Michael Power menar att dagens vÀsterlÀndska samhÀlle prÀglas av just den konstanta granskningen. En företeelse som utvecklats sen 1980-talet. GranskningssamhÀllet yttrar sig till exempel i mÀtningar, jÀmförelser och rankningar. Sociologiskt blir det intressant att undersöka hur sÄdana yttringar pÄverkat enskilda aktörers handlingsalternativ och bidragit till utveckling av nya institutionella praktiker.

Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga utfallet av chefsrekryteringar i SDF Östra Göteborg. Det utfall som kartlades var sammansĂ€ttningen i gruppen nyrekryterade chefer avseende kön, etnicitet och organisationstillhörighet. Dessa uppgifter kan anvĂ€ndas som utgĂ„ngspunkt i arbetet med att öka representationen av kvinnor och utomnordiskt födda pĂ„ chefsnivĂ„. Denna mĂ„lformulering har organisationen grundat med utgĂ„ngspunkten att strukturell diskriminering har pĂ„verkat den nuvarande sammansĂ€ttningen.Tidigare forskning om diskriminering, sĂ€rskilt i rekryteringssammanhang, har genomförts med experimentella metoder, kvantitativa studier av arbetsmarknadsutfall och kvalitativ metod. Studierna har visat hur rekryterares meningsskapande, institutionella praktiker i organisationen och strukturer i samhĂ€llet ger upphov till skilda arbetsmarknadsutfall för olika grupper.

Syftet med studien Àr att undersöka vad elever i Är 9 lÀgger i begreppet lÀrande och hur de uttrycker sina förvÀntningar pÄ skolan, utifrÄn hur de beskriver hur de lÀr sig, hur de uppfattar lÀrarrollen och elevrollen samt hur de beskriver skolan. Detta studeras mot bakgrund av kategorierna etnicitet, genus, studieresultat och bostadsomrÄde. Studien Àr en kvalitativ studie. En form av triangulering har anvÀnts och metoderna Àr semistrukturerade fokusintervjuer samt strukturerad enkÀt. 22 elever frÄn tre olika skolor har intervjuats i fem fokusintervjuer.

Problemdiskussion: Revisorer riskerar att stöta pÄ penningtvÀtt i allt större omfattning dÄ kriminella hittar nya vÀgar för att undkomma upptÀckt. Trots detta stÄr revisorer endast för ett fÄtal av de totala anmÀlningarna som görs Ärligen. TvÄ viktiga faktorer som har uppmÀrksammats i problemdiskussionen Àr kunskap om penningtvÀtt och kundrelation som bÄda kan pÄverka revisorns anmÀlan av penningtvÀtt.Problemformulering: Vilka Àr de frÀmsta faktorerna till att revisorer anmÀler fÄ fall av penningtvÀtt?Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen till varför inte revisorer anmÀler fler fall av penningtvÀtt och vilka faktorer som kan orsaka detta. UtifrÄn vÄra iakttagelser vill vi belysa problematiken revisorer stÄr inför nÀr dessa ska hantera detta brott.

Enligt Förenta nationernas utvecklingsrapport för 2007/2008 Àr den globala uppvÀrmningen 2000-talets viktigaste frÄga. För att bromsa utvecklingen och skapa kontroll över klimatförÀndringarna mÄste hela vÀrldens totala utslÀpp av vÀxthusgaser minskas med 80% fram till Är 2050, utslÀpp av vilka 53% bestÄr av koldioxid. Den frÀmsta kÀllan för koldioxidutslÀpp utgörs av förbrÀnning av fossila brÀnslen vilket gör det intressant utifrÄn den globala uppvÀrmningens problematik att minska nyttjandet av denna energikÀlla. Under det andra vÀrldskriget skedde en nÀst intill total strypning av Sveriges tillgÄng till energi frÄn kol och olja vilket medförde en tvingad reducering av beroendet frÄn fossila brÀnslen. För att möjliggöra fortsatt drift av motorfordon övergick man till gengas som drivmedel.

Titel: HÄllbarhetsrevision ? hur pÄverkas revisionsbyrÄerna?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Angelina Dahlström, Alexander EkqvistHandledare: Arne FagerströmDatum: 2013 ? januariSyfte: Företag behöver idag visa allmÀnheten att de arbetar med hÄllbarhetsfrÄgor och denna information behöver ocksÄ oberoende granskas. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en förÀndrad efterfrÄgan av information frÄn intressenter har förÀndrat revisorns arbetsuppgifter och revisionsbyrÄernas utbud av tjÀnster, samt hur revisionsbyrÄerna ser pÄ den framtida utvecklingen av revisions roll och deras erbjudna tjÀnster.? Har revisorns roll förÀndrats i samband med uppkomsten av hÄllbarhetsrevision?? Hur hanterar revisorerna och revisionsbyrÄerna den nya efterfrÄgan av hÄllbarhetsrevision?? Hur ser revisonsbyrÄerna pÄ den framtida utvecklingen inom hÄllbarhetsrevision?Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn ett företagsekonomiskt perspektiv. All empirisk data har samlats in genom kvalitativ metodik.