Det finns ett ökat intresse för företagsförvärv och huvudanledningen till det är att företag vill skapa synergieffekter. Många företag misslyckas med att göra företagsförvärv och tidigare studier visar på svårigheter vid integration. Bristande anpassning av strategi och ledarskap har inte gett förklaring till varför företag misslyckas med integrationer. Mänskliga och kulturella aspekter har visat sig vara relevanta att studera för lyckade integrationer.Studiens syfte är att öka förståelsen för institutionella mekanismer vid integration av företagskulturer vid företagsförvärv. Ett delsyfte är att identifiera framgångsfaktorer för en lyckad integration av företagskulturer vid företagsförvärv.

Syftet med studien var att belysa barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet användes metoder i form av observationer med videoinspelning och fältanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frågeställningar som sökte svar på hur barnen utövar inflytande samt hur detta inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frågorna även svar på hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande påverkar barnens inflytande, frågor av en mer analytisk karaktär. Studiens teoretiska ramverk består av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet användes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihändelser.

???????Främsta anledningen till att kontant rörlig ersättning existerar är för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieägarnas främsta mål, vilket är en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersättning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mål vilket kan leda till ett högt risktagande och är därmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari år 2010 gav därför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anställda som har inflytande över ett företags risknivå ska minst 60 procent av deras rörliga ersättning betalas ut efter tre år eller mer. Finansinspektionen ger även ut nya regler, CRD III, som är mer preciserad om den rörliga ersättningens form och träder i kraft 1 januari 2011.

 Innovationer kan beskrivas på många olika sätt. Inom vetenskapen är det ett begrepp som är väl diskuterat, men någon exakt och direkt definition finns inte. Däremot är de flesta vetenskapsmän och även turismaktörerna i Kalmarregionen överrens om att det handlar om någonting nytt. Det kan även vara att förnya en redan befintlig produkt eller att skapa något nytt som ger ett nyhetsvärde för kunden. Det finns olika kategorier av innovationer, det är produktinnovationer, processinnovationer, managementinnovationer, logistiska innovationer samt institutionella innovationer.

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

av litteraturen på området visar sig vara i det närmaste förbisedda i tidi-gare beskrivningar av svenskan: progressiva participkonstruktioner, dvs. sekvenser bestående av ett verb följt av ett verbalt presensparticip.I undersökningen används i första hand korpusmaterialet i Parole. Vid analysen av de 875 progressiva participkonstruktioner som påträffas i materialet används konstruktionsgrammatiken som verktyg.Analysen av de progressiva participkonstruktionerna visar att de kan delas upp i tre kategorier: riktningsbetecknande participkonstruktioner, som företräds i exempel som De kommer gående nedför gatan, befint-lighetsbetecknande participkonstruktioner, som kan representeras av De blev sittande med biljetterna, och additiva participkonstruktioner, som man finner i exempelvis Barnen sprang gråtande tillbaka till dagis.Undersökningen visar bl.a. att de tre typerna av participkonstruktioner är progressiva former i svenskan och att det inte är de enskilda lexemen utan konstruktionerna som ger den progressiva tolkningen..

I institutionella samtal såsom närståendesamtal mellan en logoped, en närstående till en person med afasi och personen med afasi råder en asymmetri gällande maktförhållandet. Asymmetrin som uppstår i det institutionella samtalet kan innebära att samtalsdeltagaren med minst makt upplever ansiktshot. I samtal ses förståelse som en dynamisk process och när förståelsen innebär ett problem i konversationen störs den pågående aktiviteten. Mottagaren kan lösa problemet som uppstått genom att ge talaren en candidate understanding. Hur kommunikativa strategier används i närståendesamtal är ett relativt obeforskat område och ett viktigt område då närståendesamtal är en vanligt förekommande för logopeder.

AbstractTitel: Med uppdraget i alla kanaler -Institutionell logik för strategisk kommunikation på svenska statliga myndigheterFörfattare: Ulf NylénKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp, MK 2500Termin: Vårterminen 2014Syfte: Syftet uppsatsen är att identifiera tre grundelement i den institutionella ordningsom styr den institutionella logiken strategisk kommunikation på svenska statligamyndigheter. Med utgångspunkt i neoinstitutionell organisationsteori och Thorntons(et al. 2012) interinstitutionella system formuleras tre forskningsfrågor:1. Var hämtar den strategiska kommunikationen på en statlig myndighet sin legitimitet?2.

???????Främsta anledningen till att kontant rörlig ersättning existerar är för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieägarnas främsta mål, vilket är en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersättning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mål vilket kan leda till ett högt risktagande och är därmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari år 2010 gav därför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anställda som har inflytande över ett företags risknivå ska minst 60 procent av deras rörliga ersättning betalas ut efter tre år eller mer. Finansinspektionen ger även ut nya regler, CRD III, som är mer preciserad om den rörliga ersättningens form och träder i kraft 1 januari 2011.

ABSTRACT Gustavsson Goddijn, Ann & Therus, Ewa-Lena (2007). Sveriges vanligaste institutionella samtal. En studie av några lärares och elevers syn på utvecklingssamtalet. (The most common conversation in Sweden. A study of some teachers´and students´ views on the development dialogue).

En demenssjukdom är en hjärnskada som påverkar hjärnans olika funktioner främst kognitiva, beroende på vilken del av hjärnan som är drabbad. Demenssjukdomar påverkar aktivitetsutförandet och därmed även hälsa och välbefinnande. Risken för att få en demensdiagnos ökar med stigande ålder. Befolkningen ökar och blir allt äldre. Detta leder till att trycket på vårdapparaten ökar eftersom allt fler behöver vård.

Syftet med studien är att genom en jämförande kvalitativ textanalys av politiskt strategiska dokument studera i första hand hur valda strategier uttrycker idéer avseende antiterror-strategier, och i föreliggande fall om, USA:s terrorismstrategier har påverkat EU:s och Sveriges utformning av sina respektive strategidokument avseende synen på fenomenet terrorism. Syftet breddas för att om möjligt visa på om Sverige kan ses som närmare USA än EU i det institutionella antiterrorarbetet avseende de politiska uttrycken som används kring terrorism och antiterrorstrategier. Teorier som ligger till grund för analysen kommer från Giddens, Gramsci och Kagans tankar kring makt, hegemoni, påverkan och inflytande. Metoden för att genomföra analysen bygger delvis på Faircloughs diskursanalys. Resultatet indikerar att USA intar en proaktiv hållning i sin antiterrorstrategi och blir på detta sätt tongivande över sin egen såväl som över andras utformning av antiterrorstrategier.

Mitt syfte med denna uppsats är att studera tre elevvårdskonferenser för att först se om deras innehåll överensstämmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal på grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de råd och anvis-ningar pojkarna får där är moraliserande och tillrättavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvårdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen är inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.När jag jämför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal på grundskolan kommer jag fram till att innehållet i två av elevvårdskonferenserna (1 & 2) stämmer helt överens med vad hon påstått.I den tredje elevvårdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. Där tillrättavisar man inte pojken för dåligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar gråzo-nen. De är tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika väl som kunskap. Jag påpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson även skulle ha funnit att elevvårdskon-ferens 3 bekräftar hennes resultat eftersom pojken i elevvårdskonferens 3 just kan ha upp-fattat gråzonsomdömena som anmärkningar på hans beteende snarare än på kunskaper. Som jag ser det är dock den tredje elevvårdskonferensen (3) ett ?bättre? samtal, eftersom det där, i jämförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvårdskon-ferenser liknar institutionella samtal.

Huruvida fo?retag la?cker information eller om marknaden pa? annat vis kan fo?rutspa? kvartalsrapporters inverkan pa? aktiepriset a?r studiens syfte att underso?ka. Detta a?r av intresse fo?r aktiea?gare da? det finns stora vinstmo?jligheter i att ha tillga?ng till informationen eller att kunna fo?rutspa? den i fo?rva?g. Tio stycken svenska storfo?retags aktier, under tio a?rs tid, har anva?nts fo?r att finna dessa mo?nster.

Nivån på ett lands valdeltagande kan vara ett mått på hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda på att förtroendet till de som styr samhället är stort. Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka om det finns något samband mellan några av samhällets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person går och röstar. Undersökningen utgår från fem frågeställningar angående lön, utbildningsår, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstånd och undersöker utifrån dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande.