Sökresultat:
491 Uppsatser om Institutionella ägare - Sida 29 av 33
HÄllbarhetsredovisningens miljödimension och dess förankring i den operativa verksamheten: fallstudier pÄ tvÄ sÄgverk i Norrbotten
De senaste decennierna har miljö- och klimatfrÄgor fÄtt allt större uppmÀrksamhet pÄ lokal sÄvÀl som global nivÄ. Idag krÀver allt fler konsumenter att nÀringslivet engagerar sig i sociala och ekologiska frÄgor. HÄllbarhetsredovisning Àr idag frivillig och Àr ett relativt nytt sÀtt att redovisa pÄ dÀr företagets ekonomiska, sociala och miljömÀssiga resultat tas upp. Miljömedvetenhet har Àven blivit en konkurrensfördel för företag inom skogsindustrin dÄ jordens största hot mot miljön Àr den industriella anvÀndningen av trÀ. Viktigt för att nÄ framgÄng Àr dock inte enbart ökad reglering utan det Àr Àven essentiellt att skapa en kultur kring miljöarbetet dÀr alla medarbetare Àr engagerade och kÀnner delaktighet.
En institutionell analys av den befintliga offentliga förvaltningen av LuleÄ Àlvs dagvatten
Ett omrÄde dÀr det i dagslÀget sker en otrolig expansion Àr i den urbana
miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av stÀder, byar och urbana
samhÀllen har gjort stora markytor tÀta för vatten. Tak, fasader och gator
hindrar nederbörden frÄn att trÀnga ned i marken och bildar istÀllet sÄ
kallat dagvatten. Det Àr vatten som medför nÀringsÀmnen och föroreningar
allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov
till problem i mÄnga lÀnder och inte minst inom EU i form av övergödning av
vattendrag, försurning m.m.
En institutionell analys av den befintliga offentliga förvaltningen av LuleÄ Àlvs dagvatten
Ett omrÄde dÀr det i dagslÀget sker en otrolig expansion Àr i den urbana miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av stÀder, byar och urbana samhÀllen har gjort stora markytor tÀta för vatten. Tak, fasader och gator hindrar nederbörden frÄn att trÀnga ned i marken och bildar istÀllet sÄ kallat dagvatten. Det Àr vatten som medför nÀringsÀmnen och föroreningar allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov till problem i mÄnga lÀnder och inte minst inom EU i form av övergödning av vattendrag, försurning m.m.
Har den mexikanska staten lyckats med vattenhanteringen i Mexiko City? - en institutionell analys
Vatten Àr inte en vanlig vara och bör dÀrför inte heller betraktas som en sÄdan. Dess avgörande egenskaper och svÄra hantering gör att kraven pÄ vÀlfungerande institutioner Àr stora, men gör ocksÄ den ekonomiska analysen mer komplicerad. Traditionella, ekonomiska lösningar pÄ externaliteter och effektivitetsproblem gÄr inte alltid att ena med de rÀttvise- och moralaspekter som uppkommer nÀr det handlar om ett mÀnskligt basbehov. Den hÀr uppsatsen redogör för den institutionella problematik som uppkommer vid vattenhantering i urbana omrÄden. För att sÀtta problematiken i ett verkligt sammanhang, anvÀnds Mexiko City som fallstudie och dÀrefter undersöks huruvida den mexikanska staten kan anses ha lyckats med stadens vattenhantering eller inte.
MÀtningens auktoritet : En studie av reaktivitet inom svensk Àldreomsorg
Lever vi i granskningssamhÀllet? Michael Power menar att dagens vÀsterlÀndska samhÀlle prÀglas av just den konstanta granskningen. En företeelse som utvecklats sen 1980-talet. GranskningssamhÀllet yttrar sig till exempel i mÀtningar, jÀmförelser och rankningar. Sociologiskt blir det intressant att undersöka hur sÄdana yttringar pÄverkat enskilda aktörers handlingsalternativ och bidragit till utveckling av nya institutionella praktiker.
Att bli utvald - En kartlĂ€ggning av utfallet av chefsrekryteringar i SDF Ăstra Göteborg
Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga utfallet av chefsrekryteringar i SDF Ăstra Göteborg. Det utfall som kartlades var sammansĂ€ttningen i gruppen nyrekryterade chefer avseende kön, etnicitet och organisationstillhörighet. Dessa uppgifter kan anvĂ€ndas som utgĂ„ngspunkt i arbetet med att öka representationen av kvinnor och utomnordiskt födda pĂ„ chefsnivĂ„. Denna mĂ„lformulering har organisationen grundat med utgĂ„ngspunkten att strukturell diskriminering har pĂ„verkat den nuvarande sammansĂ€ttningen.Tidigare forskning om diskriminering, sĂ€rskilt i rekryteringssammanhang, har genomförts med experimentella metoder, kvantitativa studier av arbetsmarknadsutfall och kvalitativ metod. Studierna har visat hur rekryterares meningsskapande, institutionella praktiker i organisationen och strukturer i samhĂ€llet ger upphov till skilda arbetsmarknadsutfall för olika grupper.
 Vad Àr lÀrande? :  Vad elever i Är 9 lÀgger i begreppen skola och lÀrande och hur de uppfattar lÀrar- och elevrollen
Syftet med studien Àr att undersöka vad elever i Är 9 lÀgger i begreppet lÀrande och hur de uttrycker sina förvÀntningar pÄ skolan, utifrÄn hur de beskriver hur de lÀr sig, hur de uppfattar lÀrarrollen och elevrollen samt hur de beskriver skolan. Detta studeras mot bakgrund av kategorierna etnicitet, genus, studieresultat och bostadsomrÄde. Studien Àr en kvalitativ studie. En form av triangulering har anvÀnts och metoderna Àr semistrukturerade fokusintervjuer samt strukturerad enkÀt. 22 elever frÄn tre olika skolor har intervjuats i fem fokusintervjuer.
PenningtvÀtt - en studie om varför revisorer anmÀler fÄ fall av penningtvÀtt
Problemdiskussion: Revisorer riskerar att stöta pÄ penningtvÀtt i allt större omfattning dÄ kriminella hittar nya vÀgar för att undkomma upptÀckt. Trots detta stÄr revisorer endast för ett fÄtal av de totala anmÀlningarna som görs Ärligen. TvÄ viktiga faktorer som har uppmÀrksammats i problemdiskussionen Àr kunskap om penningtvÀtt och kundrelation som bÄda kan pÄverka revisorns anmÀlan av penningtvÀtt.Problemformulering: Vilka Àr de frÀmsta faktorerna till att revisorer anmÀler fÄ fall av penningtvÀtt?Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen till varför inte revisorer anmÀler fler fall av penningtvÀtt och vilka faktorer som kan orsaka detta. UtifrÄn vÄra iakttagelser vill vi belysa problematiken revisorer stÄr inför nÀr dessa ska hantera detta brott.
Gengas i beredskap: en studie över Sveriges reducering av oljeberoendet under krigsÄren 1939-46
Enligt Förenta nationernas utvecklingsrapport för 2007/2008 Àr den globala uppvÀrmningen 2000-talets viktigaste frÄga. För att bromsa utvecklingen och skapa kontroll över klimatförÀndringarna mÄste hela vÀrldens totala utslÀpp av vÀxthusgaser minskas med 80% fram till Är 2050, utslÀpp av vilka 53% bestÄr av koldioxid. Den frÀmsta kÀllan för koldioxidutslÀpp utgörs av förbrÀnning av fossila brÀnslen vilket gör det intressant utifrÄn den globala uppvÀrmningens problematik att minska nyttjandet av denna energikÀlla. Under det andra vÀrldskriget skedde en nÀst intill total strypning av Sveriges tillgÄng till energi frÄn kol och olja vilket medförde en tvingad reducering av beroendet frÄn fossila brÀnslen. För att möjliggöra fortsatt drift av motorfordon övergick man till gengas som drivmedel.
HÄllbarhetsrevosion : Hur pÄverkas revisionsbyrÄerna?
Titel: HÄllbarhetsrevision ? hur pÄverkas revisionsbyrÄerna?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Angelina Dahlström, Alexander EkqvistHandledare: Arne FagerströmDatum: 2013 ? januariSyfte: Företag behöver idag visa allmÀnheten att de arbetar med hÄllbarhetsfrÄgor och denna information behöver ocksÄ oberoende granskas. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en förÀndrad efterfrÄgan av information frÄn intressenter har förÀndrat revisorns arbetsuppgifter och revisionsbyrÄernas utbud av tjÀnster, samt hur revisionsbyrÄerna ser pÄ den framtida utvecklingen av revisions roll och deras erbjudna tjÀnster.? Har revisorns roll förÀndrats i samband med uppkomsten av hÄllbarhetsrevision?? Hur hanterar revisorerna och revisionsbyrÄerna den nya efterfrÄgan av hÄllbarhetsrevision?? Hur ser revisonsbyrÄerna pÄ den framtida utvecklingen inom hÄllbarhetsrevision?Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn ett företagsekonomiskt perspektiv. All empirisk data har samlats in genom kvalitativ metodik.
Internationell Redovisning ? Harmoniseringens utveckling mellan IASB och FASB
Den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden och det faktum att marknader numera integreras oberoende av landsgrÀnser, har bidragit till att en harmonisering av redovisningsregler har blivit allt viktigare. Inkonsekvenser i redovisningen har historiskt resulterat i finanskriser och företagskandaler, som fÄtt allvarliga konsekvenser. I syfte att minimera dessa redovisningsskillnader ingick den internationella standardsÀttaren IASB tillsammans med den amerikanska standardsÀttaren FASB ett gemensamt projekt. Projektet gÄr under benÀmningen Norwalk Agreement och startades Är 2002. Idag samarbetar IASB och FASB mot mÄlet att öka jÀmförbarheten med den internationella redovisningen genom att utveckla en enhetlig uppsÀttning av högkvalitativa redovisningsstandarder.
Församlingen och företagandet: en studie kring tvÄ vÀckelserörelser och deras institutionella pÄverkan pÄ ekonomin
Detta Àr en uppsatts om norra Sverige tiden kring förra sekelskiftet. En period i vÄrt lands historia som kÀnnetecknades av en stor omvandling vad gÀller mÀnniskors förutsÀttningar och livssituation. Sverige liksom övriga vÀstvÀrlden var vid denna tid mitt uppe i en industrialiseringsprocess, en utveckling som kom att forma den vÀrld vi lever i pÄ ett radikalt sÀtt. Den omvandling av samhÀllet frÄn jordburks ekonomi till en industriekonomi som genomgicks stÀllde sÄvÀl mÀnniskor som stat pÄ prov. Hur vÀl dessa aktörer klarade detta test kom att bli avgörande för den fortsatta utvecklingen av nationen.
: Byggkalkyler under förÀndrade villkor ? en studie av förutsÀttningar och konsekvenser utifrÄn Peab
Uppsatsens titel: Byggkalkyler under förĂ€ndrade villkor ? en studie av förutsĂ€ttningar och konsekvenser utifrĂ„n Peab Seminariedatum: 9 februari, 2007 Ămne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, inriktning redovisning Författare: Jens-Oskar Göransson, Anders Larsson, Oskar Thorslund Handledare: Olof Arwidi, Stefan Yard Nyckelord: Kalkyler, Projektkalkyler, Bostadsbyggande, BostĂ€der, Beslutssituation Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att utröna vilka kalkylprinciper som anvĂ€nds vid upprĂ€ttandet kalkyler för nyproduktion av flerbostadshus samt vilka parametrar som pĂ„verkar dessa kalkyler. Metod: Uppsatsen Ă€r genomgĂ„ende induktiv, deskriptiv med en kvalitativ ansats. Undersökningen har frĂ€mst genomförts genom intervjuer av personer pĂ„ fallföretag samt kĂ€nslighetsanalys av kalkylutfall. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen utgĂ„r ifrĂ„n de grundlĂ€ggande företagsekonomiska kalkylmetoderna, de juridiska ramar som reglerar byggande och fastigheter samt allmĂ€nna teorier om bostadsmarknaden.
Debaser : en "ÄngvÀlt" pÄ Stockholms livemusikscen
Syftet med uppsatsen Àr att göra en deskriptiv studie av drivkrafter bakom Debasers uppkomst och utveckling pÄ Stockholms livemusikscen samt försöka identifiera dominerande idéer pÄ fÀltet som kan ha pÄverkat Debaser och livemusikscenens utveckling. Med fÀlt syftar vi pÄ fÀltet för musikbranschen. Inom fÀltet ryms bland andra olika aktörer pÄ livemusikscenen, boknings- och skivbolag, musiker och kulturpolitiker.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som till stor del baseras pÄ primÀrdata frÄn intervjuer med Debasers grundare och med personer inom fÀltet för musikbranschen. Vid intervjuerna har vi utgÄtt ifrÄn en semistrukturerad intervjuguide som tar upp vissa teman och förslag pÄ specifika frÄgor baserade pÄ syftet och den givna referensramen för studien. Referensramen bestÄr av teorier inom det institutionella perspektivet, organisationsidentitet, entreprenörskap och tillvÀxt.De slutsatser som vi kommit fram till Àr bland annat att Debasers uppkomst till stor del möjliggjordes av tre dominerande idéer inom fÀltet som kommit att pÄverka Stockholms livemusikscen.
Fond- och pensionsbolags Àgarutövning : I enlighet med Àgarpolicy?
Sammanfattning Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VĂ€xjö universitet, System för redovisning, revision och Ă€garstyrning, FED 334, VT 2007  Författare: TherĂ©se Claeson, Henrik Green, Henrik NilssonHandledare: Karin JonnergĂ„rdBihandledare: Ulf Larsson Examinator: Karin JonnergĂ„rd Titel: Fond- och pensionsbolags Ă€garutövning ? i enlighet med Ă€garpolicy? Bakgrund: Institutionella investerare har fĂ„tt utstĂ„ kritik för sin bristande Ă€garÂutövning men en del tidigare forskning visar att de har utökat sin Ă€garaktivism. Enligt rekommendationer ska varje fond- och pensionsbolag upprĂ€tta en Ă€garpolicy för att beÂskriva sin Ă€garutövning. Syfte: Att beskriva fond- och pensionsbolags Ă€garutövning i portföljÂbolagen för att kunna bidra till en vidareutveckling av teorin för Ă€garaktivitet samt att utvĂ€rdera hur Ă€garutövningen överensstĂ€mmer med Ă€garpolicy. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt: Nio svenska fond- och pensionsbolag har undersökts. Material har inhĂ€mtats frĂ„n intervjuer med sex representanter frĂ„n de undersökta fond- och pensionsbolagen samt fem andra aktörer med insyn i underÂsökningsobjektens Ă€garutövning. Ăven bolagsstĂ€mmoprotokoll frĂ„n 24 portföljbolags Ă„rsstĂ€mmor 2006 samt extrastĂ€mmor, artiklar i svensk affĂ€rspress samt fond- och pensionsbolagens Ă€garÂstyrningsÂrapporter har anvĂ€nts.