Sök:

Sökresultat:

491 Uppsatser om Institutionella ägare - Sida 26 av 33

Införandet av ISA - En förÀndringsprocess

Ett flertal revisionsskandaler runt om i vĂ€rlden har skakat revisionsbranschen de senaste Ă„ren. Detta har medfört hĂ„rdare reglering för revision, bĂ„de i Sverige och runt om i vĂ€rlden. Även affĂ€rsmarknaden har globaliserats och vuxit med stor kraft under den senaste tiden, vilket medförde behov av harmonisering av regleringen pĂ„ revisionsomrĂ„det. Detta resulterade i International Standards on Auditing (ISA) som Ă€r de generella riktlinjerna för revision inom EU. 2004 implementerade Sverige Revisionsstandard i Sverige (RS), vilken var i överrensstĂ€mmelse med ISA.

KÀnslan av meningsfullhet - En studie om elevers uppfattning kring kÀnslan av meningsfullhet i relation till ohÀlsa

Denna studie baseras pÄ en kvalitativ undersökning bland elever i Ärskurs 3 i gymnasiet. Den syftar till att utifrÄn den enskilda individen undersöka förklaring till fenomenet ohÀlsa. PÄ detta sÀtt anvÀndes begreppet meningsfullhet eftersom det anses ha en stor betydelse för hÀlsa/ohÀlsa idag. Individer utför stÀndigt olika val i vardagen och Àr dÀrför viktigt i denna studie att framhÀva hur meningsfulla dessa val Àr för individen. Studien grundar sig pÄ elva intervjuer som analyserats och delats in i olika teman.

SkadestÄnd vid miljöskada : En komparativ studie över civilsamhÀllets möjligheter att utkrÀva miljöskadestÄnd i Kina och Sverige

Som vÀrldens snabbast vÀxande ekonomi stÄr Kina idag inför en rad utmaningar, framförallt att lyckas förena ekonomisk tillvÀxt med hÄllbar utveckling. Samtidigt som miljontals mÀnniskor har lyfts ur extrem fattigdom genom Kinas offensiva tillvÀxtpolitik har ocksÄ miljön utsatts för stora pÄfrestningar till följd av den explosionsartade industrialiseringen som pÄbörjades för drygt tre decennier sedan. LÀnge överskuggade ekonomisk tillvÀxt alla andra intressen. Först pÄ senare Är har politiken i Kina svÀngt; statsmakten har i allt större utstrÀckning insett miljöproblemens allvar och företagit en rad viktiga juridiska reformer, till exempel genom införandet av Tort Law (2010) och grupptaleinstrumentet environmental public interest litigation (EPIL).Ett sÀtt att angripa Kinas vÀxande miljöproblem Àr att frÀmja civilsamhÀllets möjligheter att föra talan i domstol: dÀr myndigheter brister, kan civilsamhÀllet gripa in och kompensera för bristande tillsyn. För att gÄ till botten med Kinas miljöproblem mÄste dock den offentligrÀttsliga kontrollen bli starkare, men sÄdana politiska beslut och institutionella förÀndringar sker sÀllan över en natt.

Intervention vid afasi : En samtalsanalytisk studie

Syftet med studien var att undersöka interaktion vid logopedisk intervention för personer med afasi. Interaktionen utspelade sig i en institutionell kontext dÀr undersökningen syftade till att pÄvisa om interaktionen skiljer sig Ät beroende pÄ interventionens form. Bakom studien finns antagandet att afasi pÄverkar förmÄgan att kommunicera. SprÄkliga svÄrigheter, sÄsom ordmobiliseringsproblem samt sprÄkförstÄelseproblem, kan leda till pragmatiska svÄrigheter, och intervention syftar ofta till att öka förmÄgan att anvÀnda sprÄket i olika vardagliga aktiviteter. Metoden för analysen i studien Àr inspirerad av Conversation Analysis (CA) dÄ det Àr en metod för att systematiskt analysera interaktion.

Nationellt Àgandeskap; lösningen som blir ett problem : den svenska bistÄndsinsatsen i Afghanistan

Det övergripande syftet med studien Àr att pröva om teoribildningen "soptunnemodellen" kan skapa en förstÄelse för att nationellt Àgarskap presenteras som en lösning pÄ den svenska bistÄndsinsatsen till Afghanistan, trots att regeringens beskrivning av Afghanistan och bistÄndsmedlens fördelning kan uppfattas som motsÀgelsefullt.Med grund i soptunnemodellen dÀr lösningar söker efter problem beskrivs det diskursiva brottet i svensk bistÄndspolitik runt 2003 dÀr regeringen i en propositionen beskrev hur den svenska bistÄndspolitiken skulle lÀggas om till att utgÄ frÄn principen om nationellt Àgarskap, dÀr mottagarlÀnderna skulle gÄ frÄn att vara objekt till att vara subjekt. Denna princip, eller lösning som soptunnemodellen skulle beskriva den som, har sedan prÀglat de svenska bistÄndsinsatserna och beskrivs Àven i utvecklingsstrategin frÄn 2007. Nationellt Àgarskap kan dÀrför ses som en etablerad, och fÀrdig lösning nÀr det kommer till att genomföra bistÄndsinsatser. Den ska visserligen dÄ skifta mellan olika nationer, dÄ nationellt Àgarskap ska vara behovsstyrt, men sjÀlva grundantagandet om att en viss stabilitet ska finnas etablerad för att möjliggöra nationellt Àgarskap tycks ha förbisetts. Med anledning av att dessa typer av insatser, eller i alla fall den insats som Afghanistan har varit, egentligen har haft alla typer av insatser: humanitÀra, utvecklingssamarbete och militÀra Àr kontexten annorlunda.

Det gymnasiala religionsÀmnet : en diskursanalys av styrdokument frÄn tvÄ nordiska lÀnder

I denna uppsats presenteras en undersökning av gymnasiala styrdokument för religionsÀmnet i Sverige och Norge. Styrdokument som varit föremÄl för analys Àr Religionskunskap 1 och Religion og etikk, vilka betraktas i denna uppsats som en betydande dimension av framtida medborgares meningsskapande process pÄ livsÄskÄdningsomrÄdet. Syftet med undersökningen har varit att förklara denna dimension av meningsskapande genom att undersöka vad som konstituerar innehÄllet i styrdokumenten och hur pluralism konstitueras i dessa. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i John Deweys begrepp transaktion samt Michael Foucaults maktperspektiv. Begreppet transaktion innebÀr att gymnasielevernas meningsskapande process pÄ livsÄskÄdningsomrÄdet Àr oavhÀngigt styrdokumentens innehÄll i form av ett meningserbjudande.

Internationell diversifiering i portföljinvesteringar av institutionella investerare.Internationell jÀmförelse med fokus i Japan

Background: The global capital markets have enlarged investment opportunities and thus also the sources of funds for companies which increasingly face global markets for their services and products. Huge capital movements show that investors are constantly searching ways to minimise risk and maximise returns. In the light of the substantial growth of assets in institutional funds, an important question for international finance is the degree to which institutional investors have diversified their portfolios internationally. Purpose: The purpose of this study is to examine the international diversification of portfolio investments of institutional investors in Japan, the US and the UK and deepen into international diversification in portfolios of Japanese institutional investors. Demarcations: Institutional investors can use their power directly in companies or indirectly through capital markets.

Internalisering av negativa externaliteter : Ett resultat av institutionella tryck?

Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

SmÄbolagens attityd till avskaffandet av revisionplikten

Syfte:Syftet med vÄr utredning Àr att ta reda pÄ vilken attityd smÄ aktiebolag har inför avskaffandet av revisionsplikten. Vi vill dessutom ta reda pÄ vilken betydelse revisorn kommer att ha i framtiden i dessa bolag, kommer det att vara som idag eller om en förÀndring kommer att ske. Metod:Undersökningen anvÀnder en kvalitativ metod dÀr intervjuerna utformas pÄ ett semi-strukturerat sÀtt. FrÄgorna som anvÀnds vid intervjuerna har utformats genom den offentliga debatt som finns, som Àven arbetet belyser. Teoretiska perspektiv:För att förstÄ innebörden med att avskaffa revisionsplikten har vi valt att belysa den institutionella teorin samt Puxty et al (1987) och Jönssons (1991) artiklar i undersökningen.

Orena kommunala Ärsredovisningar: Varför fÄr kommunerna kritik och hur behandlar de kritiken?

Kommuner anses vara neutral i sin redovisning. Detta gör att de ska redovisa pÄ ett tillförlitligt, verifierbart och objektivt sÀtt för att kunna ge relevant information till sina mottagare via Ärsredovisningen. Eftersom den kommunala Ärsredovisningen i vissa fall avviker frÄn god redovisningssed och rÀttvisande bild avsÄg denna studie att öka förstÄelsen för individernas uppfattningar om hur redovisningsarbetet gÄr till och konsekvenserna av det, klargöra vilken kritik kommunerna fÄtt samt hur de behandlar den kritiken. För att svara pÄ frÄgan Varför kommunala Ärsredovisningar Àr orena genomfördes en identifiering av faktorer som pÄverkar förÀndringsbenÀgenheten ur ett organisatoriskt och ett individuellt perspektiv. Denna studie genomfördes via observationer och intervjuer med standardiserade frÄgor till aktörer i fyra av Norrbottens kommuner.

Konsten att klara sig pÄ toppen

Att verka som chef i en kulturorganisation Àr en komplex uppgift. Organisationen har oftabegrÀnsade resurser och institutionella normer, vilket kan verka hÀmmande för chefers ochmedarbetares kreativitet. Syftet med uppsatsen Àr ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som behövsför att lyckas i sitt ledarskap i en kulturorganisation. Detta genom att undersöka hur chefer pÄGöteborgs stads Kulturförvaltning upplever sina förutsÀttningar att klara sitt arbete.Det teoretiska ramverk som anvÀnds för att fÄ en fördjupad förstÄelse kring uppsatsens syftehar framförallt handlat om ledarskapets förutsÀttningar, samt kulturorganisationers krav ochmotsÀttningar i ett ledarperspektiv. Materialet till studien har samlats in genom intervjuer medchefer samt personer pÄ personalavdelningen inom Göteborgs stad Kulturförvaltning.

VarumÀrkesanvÀndning vidsökmotorannonsering : En normalt informerad och skÀligen uppmÀrksaminternetanvÀndare

Den hÀr studien Àmnar förklara hur bedömningar av skogstillgÄngar till verkligt vÀrde har pÄverkat vÀrderelevansen mellan redovisningen och börsvÀrdet för svenska skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgÄngspunkt vilket innebÀr en förestÀllning om att det existerar en objektiv vÀrld utanför forskarna sjÀlva. En deduktiv ansats tillÀmpas dÀr teori insamlas i syfte att skapa förvÀntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jÀmföra med teorin. Studien prÀglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primÀrdata frÄn Ärsredovisningar och sekundÀrdata frÄn Avanza samt OMX Nordic.Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anlÀggningstillgÄngar -med de biologiska tillgÄngarna inrÀknade- steg kraftigt under redovisningsÄret 2005. Detta var samma Är som IAS 41 trÀdde i kraft och redovisning till verkligt vÀrde av skogstillgÄngar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. UtifrÄn studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt vÀrde höjer redovisningens vÀrderelevans - Àven för bolag med stora innehav av vÀxande skog.Ett förslag pÄ framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie dÀr bÄde privata och institutionella investerares Äsikter pÄ omrÄdet insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkÀter.

"Man mÄste göra andra vÀgval" : Om kuratorers arbete med papperslösa pÄ familjecentral

Den hÀr uppsatsen har syftat till att öka kunskapen om socialtjÀnstens kuratorers arbete med papperslösa pÄ familjecentraler, och att öka förstÄelsen för vad kuratorerna upplever pÄverkar arbetet. En kvalitativ metod har anvÀnts i denna induktiva studie. Fem semistrukturerade intervjuer med kuratorer har genomförts vid fyra familjecentraler med utgÄngspunkt vid tvÄ geografiska omrÄden.Resultatet visar att kuratorerna behöver arbeta pÄ ett annat sÀtt med papperslösa, göra andra vÀgval, Àn med andra familjer de möter, till exempel genom att hÀnvisa till eller samarbeta med ideella organisationer. Kuratorernas arbete med papperslösa bestÄr till stor del av att finnas tillgÀnglig för stöd och samtal, att förklara andra myndigheters beslut och upplysa om samhÀllsinformation och i varierande grad sjÀlv ?dra i trÄdar? och vara aktivt stöd.

Hemlöshet, hÀlsa och kontakt med vÄrden : En litteraturöversikt

Bakgrund: Hemlöshet Àr ett ökande problem i vÀrlden och beroende pÄ land sÄ hanteras och uppfattas fenomenet pÄ olika sÀtt. Olika faktorer pÄverkar huruvida en person hamnar i hemlöshet och dessa kan kategoriseras in i individuella, relationella, institutionella och strukturella faktorer. Hemlösa personer Àr en utsatt grupp i samhÀllet och hemlösheten pÄverkar en persons livskvalitet och hÀlsa. Hemlösa personer uppvisar liknande medicinska tillstÄnd som den allmÀnna befolkningen men i större utstrÀckning och löper större risk att dö i förtid. Hemlösa personer uppsöker oftare akutmottagningar och har lÀngre vÄrdtid Àn personer som inte Àr hemlösa.Syfte: Att beskriva vuxna hemlösa personers upplevelser av sin hÀlsosituation och kontakt med vÄrden.Metod: En litteraturöversikt genomfördes, dÀr nio stycken vetenskapliga originalstudier granskades.

Att bygga legitimitet -En studie av den svenska entreprenadbranschens intÀktsredovisning

Bakgrund och problem: IntÀktsredovisning Àr ett av det viktigaste och svÄraste omrÄdenainom redovisning. Speciellt vid entreprenaduppdrag dÀr avtal strÀcker sig över lÄnga perioder.Det kan vara svÄrt att utlÀsa ett företags prestationer om inte dessa uppdrag redovisassuccessivt med utförandet. Ett projekt mellan IASB och FASB Àmnar till att skapa engemensam standard om intÀktsredovisning men de har fÄtt kritik och stött pÄ motstÄnd.Syfte: Studien syftar till att ge en inblick i hur intÀktsredovisning av entreprenaduppdrag gÄrtill i praktiken samt belysa hur nÄgra svenska byggföretag ser pÄ detta. Vidare syftar studientill att undersöka hur en förÀndring av intÀktsredovisningen kommer att tas emot aventreprenadbranschen och hur redovisningen pÄverkas av olika institutionella faktorer.Metod: Sammanlagt nio respondenter har intervjuats. En redovisningschef och enekonomichef pÄ tvÄ mindre företag har intervjuats, Tuve Bygg respektive Tommy Byggare.Controllers pÄ tre av de största företagen i branschen har intervjuats, NCC, Peab och JM.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->