Studien syftade till att undersöka och belysa hur FM:s ledarskap uppfattar och beskriver FM:s lärandemiljö och samtida utmaningar. Studien avsåg även att genom sina fynd, visa på indikativa linjer kring hur ett ledarskap som främjar lärandemiljön och möter samtidens utmaningar kan förstås. Det empiriska underlaget bestod av en enkätundersökning där 55 officerare med mångårig ledarerfarenhet inom FM deltog. Dessa var indelade i två grupper. Studien hade en tvärvetenskap-lig metodologisk ansats och omfattade både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder.

Auktoriserad revisor måste känna till och uppdatera sina kunskaper i alla aspekter av revision. Ständiga uppdateringar vad gäller lag och etik gör det viktigt för revisorerna att ständigt uppdatera sina kunskaper. Utifall auktoriserade revisorer inte uppdaterar sina kunskaper finns risken för ett gap uppstår mellan vilka kunskaper revisorn har och vilka han behöver. Syftet med denna uppsats är att undersöka om revisorn vidareutbilda sig för att minska detta gap. Vi undersöker också vilken nivå vidareutbildningen skall bedrivas samt faktorer som påverkar vidareutbildningen.

Syftet med studien har varit att utveckla förståelse för barns förutsättningar attskapa och upprätthålla kamratrelationer i institutionella miljöer genom attundersöka pedagogers uppfattningar om fenomenet barns relationsarbete.Studien har en fenomenografisk ansats och det har genomförts kvalitativaintervjuer med åtta pedagoger som arbetar på fem förskolor med fyra olikapedagogiska inriktningar. Resultatet i studien synliggör några tänkbaravariationer av uppfattningar som pedagoger kan ha om fenomenet barnsrelationsarbete. Med utgångspunkt i studiens frågeställningar formuleradeskategorier utifrån informanternas utsagor. Kategorierna som beskriverpedagogers uppfattningar om barns förutsättningar för relationsarbete ärföljande; Förskolan som institution ger unika förutsättningar, Den fysiska miljön ochtillgång till material - centrala utgångspunkter, Individens unika förutsättningar,Gruppklimatet som grogrund samt Samhällets normer som begränsning.Kategorierna som beskriver pedagogers uppfattningar om sin egen roll i barnsrelationsarbete är följande; Observatör och analytiker, Medlare och förebild,Organisatör och kontaktförmedlare samt Terapeut och frigörare. Uppfattningarnaindikerar att barn kan få ett relativt gott stöd i sitt skapande ochupprätthållande av relationer i förskolan.

?Runda Upp? En Corporate-Social-Responsibility-metod med en Positivt eller Negativt påverkan? En kvantitativ studie om ?Runda Upp? ur ett konsumentperspektiv Syftet med uppsatsen är att undersöka konsumenters intryck av företag som i samarbete med icke-statliga organisationer tillämpar CSR och mer specifikt metoden ?Runda Upp?. Huruvida intrycken blir mer positiva eller negativa eller om intrycken förblir lika då textilföretag använder sig av ?Runda Upp?-metoden som CSR-aktivitet. Vi ämnar även undersöka om metoden påverkar konsumenters köpbeteende.

Vad styr valet av revisionsbyrå? Revisionsbyråers kunder kan ha svårt att uppfatta konkreta skillnader mellan byråernas revision, då dess utformning är standardiserad. Revisionens homogena utformning, kravet på oberoende i relation med företaget som ska revideras, vissa normer vid prissättningen av revision och kravet på saklighet i marknadskommunikationen medför begränsningar för revisionsbyråerna när det gäller differentiering av revisionstjänsten. Vi ville komma fram till vad i revisionsbyråernas marknadsföring som köpande bolag attraheras av samt vad som utmärker bolag som reagerar på en viss konkurrensfördel. Kundens köpbeteende kan förklaras utifrån dess preferenser och bakgrund.

Denna studie undersöker barns trovärdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen på barn som mindre trovärdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovärdighet samt om hur trovärdighet hanteras i social interaktion. Materialet består av utdrag ur åtta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i åldrarna 5-8 år och 9-12 år. Studien använder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovärdighet genom tre typer av trovärdighetsarbete.

Gröna partier har sedan sitt intåg på den parlamentariska arenan i början av 1980-talet på flera håll skapat sig stora politiska framgångar och har i en del länder i Europa även tagit plats i regeringsbildningar (Müller- Rommel, 2002:1). Flera studier av det parlamentariska deltagandets effekter på gröna partier har gjorts. Dessa har visat att de gröna på många håll har fått förändra sin partipolitiska organisation för att bättre kunna verka i den institutionella miljö av vilken de har blivit en del (Burchell, 2001:130). Emellanåt har de gröna också fått ge med sig i några av sina viktigaste kärnfrågor, exempelvis rörande avskaffande av kärnkraften och inblandningen i militära konflikter (Rüdig, 2002:27-28). Uppsatsen syftar till att undersöka det politiska deltagandets effekter på den ideologiska plattformen hos gröna partier.

Denna studie undersöker barns trovärdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen på barn som mindre trovärdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovärdighet samt om hur trovärdighet hanteras i social interaktion. Materialet består av utdrag ur åtta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i åldrarna 5-8 år och 9-12 år. Studien använder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovärdighet genom tre typer av trovärdighetsarbete.

SyfteSyftet med denna studie är att förklara hur auktoriserade revisorer upplever att de senaste förändringarna inom revisionsbranschen påverkat samhällsnyttan av revision.Metod En kvantitativ undersökning genomfördes via en elektronisk enkät som skickades ut till svenska auktoriserade revisorer, varpå en statistisk analys av 130 svar var möjlig.Resultat Resultatet visade att medlemmarna av den svenska revisorsprofessionen är enade. Revisorer identifierar sig både professionellt och organisatoriskt. Svenska revisorer upplever att rådgivning är positivt för samhällsnyttan, de upplever även att ISA har en positiv inverkan på samhällsnyttan. Äldre revisorer är dock negativa till internationella regelverk. En stark revisorsidentitet visade sig vara avgörande för uppfattningen om förändring ökar eller minskar samhällsnyttan.Praktiskt bidrag och sociala aspekter Studien har visat att professionell identitet och organisatorisk identitet kan mätas som ett samlat begrepp, kallat revisorsidentitet.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera välkända strategimodellers applikationsförmåga för de specifika förutsättningar som tjänsteföretag inom storhushåll verkar inom. Metoden som vi valt är kvalitativ och materialet som används tar sin utgångspunkt i sekundärdata i form av offentliga och institutionella källor från kända strategiforskare och branschspecialister. Uppsatsen utgår teorimässigt från de tre strategiska analysmodellerna, Five Forces, SWOT och VRIO-modellen. Dessa analyseras i förhållande till den inriktning av storhushållsföretag som vi valt. Vi har i analys och slutsatser visat på vissa svagheter hos Five Forces-modellen, SWOT-modellen och VRIO-modellen när det gäller dessa modellers respektive applikationsförmåga på tjänsteföretag inom storhushåll.

Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.

I denna uppsats studeras placeringen av svenska filmproduktionsbolag. Eftersom majoriteten av de svenska filmproduktionsbolagen förlagt sig i Stockholm, trots att hälften av all svensk långfilm produceras i Västra Götalandsregionen, studeras de olika spatiala förutsättningarna för filmproduktionsbolag förlagda på dessa båda platser. Den övergripande frågeställningen rör varför majoriteten av svenska filmproduktionsbolag är placerade i Stockholm. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med filmproduktionsbolag, filmföretag och samproducenten Film Väst. Baserat på klusterteorier kring lokalt surr, globala pipelines och temporära kluster, har materialet analyserats.

Syfte: Syftet med studien är att studera och analysera förutsättningar för lärandet och utma-ningar med att utveckla medarbetare för ett småföretag inom IT-branschen. Teori/Tidigare forskning: Kompetenta medarbetare är en av de viktigaste resurserna för or-ganisationer. Hög konkurrens och snabb teknisk utveckling är framträdande utmaningar för lärande i kunskapsintensiva verksamheter. Tidigare forskning är främst inriktad på stora före-tag, men eftersom majoriteten av svenska företag är småföretag avser vi undersöka vilka ut-maningar kunskapsintensiva småföretag upplever i arbetet med att utveckla de an-ställda. Ellström & Nilsson (1997) beskriver hur interna och externa faktorer fungerar som drivkrafter för kompetensutvecklingsinsatser.

Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.Frågeställningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.