Uppsatsen undersöker hur gymnasielärare tolkar innehållet i undervisning för hållbar utveckling i historieämnet. Fyra gymnasielärare i historia intervjuades. Som analysmetod användes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna tolkade innehållet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Background and Introduction: Environmental report drew attention in the 1980s when the Va?rldskommissionen fo?r miljo? och utveckling received a mandate from the FN to investigate the relationship between economic development and environmental degradation. In connection with this, although sustainability a new item for many businesses. But to say exactly what sustainability is all about is very difficult. In 1996 the then Government Redovisningskommissionen a study on the introduction of an amendment to the Annual Accounts Act, which would force companies to report on environmental issues in their annual or consolidated accounts.

Denna studie inriktar sig på att undersöka på vilket sätt läromedlen i filosofi på gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hållbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofiläroböcker granskats. Från detta följer två frågeställningar som behandlas i studiens analys och diskussion:Är läromedlens behandling av hållbar utvecklings dimensioner heltäckande? Vilka delar av hållbar utveckling behandlas av filosofiläromedlen och vilka delar utelämnas?Påverkar styrdokumentens inställning till utbildning för hållbar utveckling innehållet i läroböckerna i enlighet med ett läroplansteoretiskt perspektiv? Fokus ligger på ämnes- och undervisningsinnehållet, snarare än på undervisningsmetoder i utbildning för hållbar utveckling. Vidare innehåller studien ett tidsperspektiv som sträcker sig från 70-talet fram till år 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och läromedlens inställning till utbildning för hållbar utveckling förändras under den här tidsperioden.Studiens resultat visar att det i filosofiläroböcker på gymnasienivå går att hitta relativt mycket innehåll som kan kopplas till någon av hållbar utvecklings tre dimensioner.

Två förskolors gemensamma IUP-dokument granskades genom en dokumentstudie. I granskningen låg fokus på hur uttrycken kring barns lärande och utveckling framskrevs samt hur uttrycken riktade sig - mot barnen eller mot verksamheten? Dokumentstudien genomfördes via en kvalitativ induktiv innehållsanalys.Resultaten av dokumentstudien visade att de individuella utvecklingsplanerna inte var individuella utan mer liknades vid schabloner. Dokument tillhörande olika barn hade identiska formuleringar kring utveckling och lärande. Framträdande var också att flertalet av dokumenten innehåll diffusa, svårtolkade och återkommande formuleringar kring både lärande och utveckling samt den pedagogiska verksamheten..

I den här uppsatsen vill jag genom en idéanalys söka nå en djupare förståelse för EU:s syn på utveckling. Med utgångspunkt i EU:s bistånds- och jordbrukspolitik vill jag undersöka hur det kommer sig att EU, som ligger i framkant när det gäller handel med utvecklingsländer samt framlyfter frihandel och ekonomisk integration som nyckeln till global utveckling, samtidigt tillåter olika typer av ekonomiska subventioner i syfte att skydda det europeiska jordbruket från internationell konkurrens. Hur kan dessa motsättningar inkorporeras i EU:s syn på global utveckling? Med hjälp av en idealtypsanalys, där neo-liberalism, merkantilism och postkolonialism används som teoretiskt ramverk, spåras de bakomliggande idéerna i EU:s bistånds- respektive jordbrukspolitik. Genom att karakterisera vilket teoretiskt ideal som ligger till grund för EU:s politiska mål kan dessa sedan kopplas till en viss typ av idé.

Eftersom många lagrum är tvetydiga leder det till att revisorerna tvingas till subjektiva tolkningar. Syftet med denna uppsats var att utifrån den institutionella teorin belysa hur revisorer agerar när de tar beslut om tvetydiga lagrum. För att besvara vårat syfte har vi intervjuat fyra revisorer på två företag. Slutligen jämförde vi dessa resultat mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan revisorerna. Vi kom fram till att revisorerna alltid utgår från de lagar och regler som finns.

Studien syftar till att öka förståelsen kring institutionella mekanismer, styrsystem och work passion i symbios till varandra. Genom att förklara de institutionella mekanismerna bryter studien ner den kulturkognitiva pelaren i form av det kända fenomenet kring isomorfism. Vidare redogör studien för hur isomorfismen kopplas mot en organisation och huruvida man ställer sig till den styrform som förekommer. Studien redogör även för work passion som är ett fenomen som föreslår att individens tillfredsställelse är viktig för en organisations välmående och funktion (Vallerand 2012). Dock utelämnar work passion medel som styrmodeller och affärsidé.

Det här examensarbete handlar om att ta fram en ny maskin, en hanteringsmaskin, till TEXO Application i Älmhult. Syftet med maskinen är att den ska vika IKEAs kundpåsar, hanteringsmaskinen ska användas på samtliga IKEA varuhus världen över. Utvecklingen av hanteringsmaskinen går från enkla skisser av flera koncept till val av koncept och utveckling en denna till en fullständig ritning som det sedan byggs en prototyp utfrån. Effektiviseringen bland samtliga varuhus beräknas att öka då denna lösning ger de anställda mer tid till annat arbete..

Marknaden för smartphones har vuxit stort under de senaste åren och även utveckling av applikationer till dessa. Då utveckling av applikationer för smartphones skiljer sig från traditionell utveckling så passar inte traditionella utvecklingsprocesser för utveckling till smartphones på ett optimalt sätt. Denna studie undersöker mobilapplikationsutveckling med fokus på användbarhet. Då det råder brist på systemutvecklingsprocesser för mobilapplikationsutveckling så vill denna studie utvärdera ISO standarden ?ISO 9241-210 ? Användarcentrerad design för interaktiva system?.

Studiens syfte var att undersöka vad förskollärare anser att högläsningen har för inverkan på barnens utveckling. Men även att få en inblick i hur förskollärarna tänker kring hur de kan främja barnens intresse för böcker och läsning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som är verksamma i tre olika förskolor. Resultaten redovisas i tre teman: högläsning, högläsning och barnens utveckling samt arbetet med högläsningen. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att förskollärarna anser att högläsning har en viktig del i barnens utveckling och att skönlitteratur är något förskollärarna försöker arbeta med aktivt.

Hållbar utveckling behandlas i det här arbetet utifrån ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att främja hållbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper räcker inte för att få en hållbar samhällsutveckling. Det krävs även andra kunskaper och färdigheter, vilka är enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sätts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vårt arbete är att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lära och förstå vad en hållbar utveckling kräver.Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex lärare som undervisar i de senare åren på grundskolan.Resultaten visar att lärarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tänkande inför framtiden.

I denna rapport redogörs arbetsprocessen för utvecklandet av vår produkt. Produkten är ett material vars syfte är att underlätta för pedagoger att komma igång med pedagogisk dokumentation som arbetssätt för uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Att det finns ett behov för vårt material kan vi se i vår enkätundersökning som ger oss svar på både vilket behov av produkten som finns och vilken typ av innehåll i ett sådant material som skulle vara till hjälp för pedagogerna. Vidare visar Skolinspektionens tillsyn av förskolor att pedagoger har svårigheter i arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling vilket tyder på att ett behov av ett material som underlättar arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling finns hos pedagogerna (Skolinspektionen, 2014). För att produkten ska rikta sig till en bredare målgrupp har vi medvetet valt att kombinera en utvecklingspedagogisk syn på dokumentation med en Reggio Emilia-inspirerad syn i både rapporten och produkten.

The Saami, a Nordic indigenous people scattered over four countries, has for centuries been regarded as parts of the national populations of the countries in which they live. During the 19th century saami demands for greater influence resulted en several changes, among them the founding of a Swedish Saami Council in 1993. The council became a popularly elected, representative institution with an agenda of its own, but also a public authority answerable to the government. The decision to attribute the council this twofold role was unusual and, from a certain point of view, even controversial: it makes it difficult to determine the location of the power to act in saami-related issues and the legitimacy to do so.This essay is about how the twofold role came into existence, what it leads to and how the seemingly contradictive duality is managed. It has an institutional approach with theories concerning institutions and etnicity as well as institutional change and handling of complicated and ambiguous demands.

Miljöfrågorna och miljöarbetet har förändrats under de senaste åren och det har blivit uppenbart att något måste göras för att begränsa människans miljöpåverkan. I Rio, 1992 hölls FN:s konferens för hållbar utveckling och grunden för det internationella tänkandet om det ?uthålliga samhället? lades och gav genomslagskraft även i Sverige. Sveriges Ekokommuner är en ideell förening som jobbar för att utbyta kunskap, kompetens och erfarenheter inom ramarna för en hållbar utveckling och det uthålliga samhället..

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur de individuella utvecklingsplanerna, IUP, används i elevernas vardag, och huruvida de synliggör och tydliggör elevernas utveckling och lärandeprocess. Med hjälp av dels frågeformulär, och dels intervjuer med sex elever i grundskolans senare år från två olika skolor, ville vi se om eleverna upplevde att de individuella utvecklingsplanerna synliggjorde deras utveckling. Vi ville också se hur de individuella utvecklingsplanerna användes i deras dagliga skolarbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att eleverna ställer sig mer positiva till IUP ju mer aktivt de arbetar med den. Dessutom kan vi konstatera att även om eleverna inte alltid tycks medvetna om det, så tydliggör de individuella utvecklingsplanerna deras utveckling på så sätt att den ger dem en struktur i deras arbete..