Överste John A. Warden III (USAF) har sedan 1980-talet utvecklat en teori om hur enfiende på bästa sätt kan besegras. Hans teori grundar sig på att problemet angripsdeduktivt, d.v.s. man börjar resonemanget från det allmänna ner till det enskilda. Vidarebaserar sig hans teori på att fienden består av ett system som i sin tur kan indelas idelsystem.

Den pågående övergången till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stärkas och jämförbarheten öka, finns oro för att en mängd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjärde bolagsdirektiv har begreppet ?rättvisande bild? kommit in i den svenska årsredovisningslagen och i Sverige har Redovisningsrådet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel på detta är RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige från och med år 2002.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur de ansvariga för jämställdhetsarbetet på Folksam arbetar med jämställdhet. Syftet är även att undersöka vilka normer och kulturer som kan påverka deras jämställdhetsarbete. Detta undersöks genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med två stycken som arbetar internt, med att få just Folksam mer jämställt, och två stycken på Folksam som arbetar externt, med att få andra företag både i Sverige och utomlands att bli mer jämställda. Slutsatsen är att respondenterna på Folksam blir påverkade av normer från till exempel politiken, för att politiken kräver att de ska vara jämställda, men också för att deras kunder vill det. Det är även en lönsamhetsfråga samt en mänsklig rättighet och därför vill de ändra den rådande normen.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur svenska medelstora företag i en föränderlig omgivning hanterar situationer där det krävs information, direktiv och beslut från kinesiska myndigheter. Studien grundar sig på en kvalitativ metod. Vi har genomfört intervjuer med valt fallföretag och utvalda experter. Vidare har litteraturstudier givit oss en teoretisk referensram. Uppsatsen har resulterat i ett praktiskt och ett teoretiskt bidrag.

Den pågående övergången till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stärkas och jämförbarheten öka, finns oro för att en mängd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjärde bolagsdirektiv har begreppet ?rättvisande bild? kommit in i den svenska årsredovisningslagen och i Sverige har Redovisningsrådet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel på detta är RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige från och med år 2002. RR17 ger ett visst handlingsutrymme när det gäller vilken metod som ska tillämpas vid nedskrivning av anläggningstillgångar.

Makt inom den rättspsykiatriska omvårdnaden är ett område som i större utsträckning bör belysas, detta i syfte att uppnå en ökad förståelse samt insikt inom denna specifika vårdform.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om bruket av makt och maktsymboler i omvårdnaden av patienter inom rättspsykiatrin.Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys där strategiskt urval tillämpades och tio sjuksköterskor tillfrågades om intervjuer varav alla tio deltog.Resultatet delades in i två huvudteman som presenteras på tre olika strukturella nivåer, institutionell nivå, gruppnivå och individnivå..

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

SammanfattningSyftet med vår undersökning var att förklara det svenska helägda kommunala aktiebolagets funktionella inriktning. Helägda kommunala aktiebolag präglas av sin särart, de verkar under vissa regler och lagar som inte tillämpas på privata aktiebolag och har en politisk ägare, denna särart förväntade vi oss skulle påverka dess styrelses funktionella inriktning. Den största delen av tidigare studier angående styrelsens funktionella inriktning är utförda i den privata sektorn, vilket har inneburit att vi har utvecklat befintliga teorier med hänsyn till det helägda kommunala aktiebolagets särart. För att uppnå målet med vår undersökning valde vi att använda ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats. För att undersöka styrelsens funktionella inriktning har vi baserat undersökningen på institutionell-, agent-, stewardship- och public choice teori.

Renman Linda (2008). Skolutveckling En fallstudie: jämförelser mellan teori och praktik. School development: A case study: Comparing theory an practice. Skolutveckling och ledarskap, lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna studie har främst varit att tydliggöra mötet mellan teori och praktik i ett skolutvecklingsprojekt.

Syftet med studien är att analysera om, och i så fall hur, Försvarsmaktens sjukvårdskoncept tillvaratar krigsvetenskaplig teori. Genom en kvalitativ ansats och användning av främst fallstudier analyseras praktisk verksamhet under insatserna NBG 11 och FS 22 jämfört teorin. Inom sjukvårdstjänstens tre principiella områden (medicinskt understöd, medicinsk evakueringskedja och planering av medicinskt understöd i operationsområdet) tillvaratas krigsvetenskaplig teori men det framkommer också att praktisk verksamhet har ett behov av större tydlighet och mer detaljrikedom än vad befintlig teori erbjuder. Vagheten i teorin möjliggör dock flexibla lösningar och skapande av modulära system förutsatt att ledningen är förutseende och har godasambandsmöjligheter.Då antalet fall är få blir generaliserbarheten av resultatet begränsat. Sjukvårdskonceptet anpassas alltid efter rådande förutsättningarna och fördjupad förståelse för konceptet är viktigare än generaliserbarheten av resultatet..

Globalization allows companies to expand and establish themselves in other markets, which can have unexpected consequences for those who are not aware of the controversy or sacrifices that are required, and Gothenburg, Sweden is not an exception. The study has focused on two institutional theories that can explain whathappens when a foreign direct investment takes place, Institutional work and Institutional duality. The study was conducted at Business Region Gothenburg and the interviews took place at department of establishment and investment. The result shows that to overcome institutional barriers they use networking, relations, and marketing of the region of Gothenburg as examples. The paper also argues that by performing some sort of institutional work, institutional duality occurs..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur timanställda inom äldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen är att genererar en förståelse för hur det kan vara att arbetamed en ?a-typisk? anställning i ett emotionellt arbete. Studien baseras på 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa är intervjuer med timanställda, entillsvidareanställd samt en områdeschef inom äldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjälp av socialpsykologiska teorier så som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv på den nya arbetsmarknaden..

När det finns en skillnad mellan vad revisorn förväntas utföra och vad revisorn tillhandahåller uppkommer ett förväntningsgap. Detta förväntningsgap är ingen ny företeelse och ända sedan dess uppkomst har revisionsprofessionen vidtagit olika åtgärder för att minska gapet. En åtgärd är den revisionsstandard som FAR införde år 2004 som innebär att uppdragsbrev ska upprättas mellan revisor och klient inför varje revisionsuppdrag. Uppdragsbrevet tydliggör revisorns arbetsuppgifter, revisionens syfte samt vardera parts ansvar i revisionsuppdraget. Med utgångspunkt i teorier om förväntningar, agentteori samt Institutionell teori, är syftet med uppsatsen att förklara hur införandet av uppdragsbrevet har påverkat förväntningsgapet mellan revisor och klient.

I denna kandidatuppsats kommer jag att försöka förstå hur medarbetare reflekterar kring sitt egenansvar.Fallstudien utgörs av ett kommunalägt bostadsföretag som förvaltar lägenheter och lokaler. Organisationen har nyligen genomfört en omorganisering som har medfört förändringar inom organisationsstrukturen samt medarbetarnas arbetsuppgifter.Jag vill förstå hur respondenterna reflekterar kringegenansvaret i samband med en omorganisering.I studien använder jag mig av Grundad Teori som forskningsmetod och den empiriska undersökningen har genomförts som en fallstudie.Resultatet reflekterar kring de kategorier som har uppkommit och presenterar en sammanställning framkommen utifrån Grundad Teori..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur Sveriges kommuner förhåller sig till hållbarhetsmått. Vi ska studera vilka hållbarhetsmått som rapporteras samt vad som påverkar användningen av dessa hållbarhetsmått.Metod: Vi har använt oss av en enkätundersökning som skickats ut per mail för att samla in vårt empiriska underlag. Vi har sedan analyserat underlaget med hjälp av programmet IBM SPSS Statistics 22 för att sedan redovisa våra resultat i form av tabeller och löpande text.Resultat & slutsats: Resultatet av vår studie visar att kommuner rapporterar hållbarhetsmått i genomsnitt i viss till måttlig utsträckning. Den visar även att kommuner med drivande kommunledning tenderar att rapportera och använda hållbarhetsmått i större utsträckning än andra kommuner. Den pekar också på att antal miljöprojekt som kommunen bedriver samt om kommunen låter sig inspireras av andra kommuner även påverkar utsträckningen av rapporteringen och användningen av hållbarhetsmåtten.Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att göra en mer ingående analys av Sveriges kommuners hållbarhetsredovisning då vi på grund av tidsbegränsning inte kunnat göra någon mer ingående analys.