Sökresultat:
1132 Uppsatser om Institutionell pćverkan - Sida 53 av 76
TillÀmpning av komponentavskrivning i entreprenadbranschen
Skulle jÀmförbarheten kunna öka om bolag anvÀnde sig av komponentavskrivning? Vi har valt att undersöka huruvida bolag anvÀnder sig av denna avskrivningsmetod och i sÄ fall vilka incitament som ligger till grund för ett sÄdant val. Komponentavskrivning anvÀnds pÄ materiella anlÀggningstillgÄngar och innebÀr att en större investering delas upp i mindre delar som sedan skrivs av separat, med en avskrivningstakt anpassad till varje komponents livslÀngd (Lind, 2002). Syftet med uppsatsen var att undersöka om komponentavskrivning fÄtt en sÄdan genomslagskraft att det mynnat ut i en bÀttre jÀmförbarhet och harmonisering av entreprenadbranschen. Vi har anvÀnt oss av det positivistiska synsÀttet och uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt dÄ vi utifrÄn befintliga teorier försöker finna förklarande orsaker till varför bolag vÀljer att redovisa pÄ ett visst sÀtt.
KONSULTENS PĂ VERKAN PĂ FĂRETAGETS INFORMATIOSINHĂMTNINGEN VID VALET AV REGELVERK
Bakgrund: MÄlstyrning Àr ett ofta tillÀmpat verktyg i offentlig verksamhet dÀr övergripande mÄl uppstÄr pÄ politisk nivÄ och sedan bryts ner genom en mÄlhierarki för att fungera pÄ respektive nivÄ. MÄlstyrning innebÀr att mÄl sÀtts för en verksamhets delar eller helhet och mÄlens syfte Àr att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. MÄlstyrning krÀver att mÄl kontrolleras och dÀrför behöver mÄlen vara mÀtbara sÄ att en jÀmförelse av planerade och utrÀttade mÄl blir möjlig. MÄlen kan ha olika betydelse och det bör framgÄ om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhÄller sig chefer pÄ olika nivÄer i en offentlig verksamhet till mÄl inom mÄlstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förstÄelse och kunskap om mÄl inom mÄlstyrning dÀr avgrÀnsningen Àr att urskilja hur chefer pÄ olika nivÄer förhÄller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om mÄlstyrning och institutionell teori ligger till grund för vÄr teoretiska referensram.
PÄ lika villkor : En kvalitativ studie om uppfattningar kring ensamkommande barns förutsÀttningar för god hÀlsa
Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.
Innebandy och handbollsspelares tankar och attityder till digital spelbaserad skadepreventionstr?ning : En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.
Lekterapins p?verkan p? social lekf?rm?ga hos barn med ADHD En beskrivande litteratur?versikt
Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit
Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk
funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek
utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras
barn och utvecklas i samspel med andra.
Att bli fri frÄn anorexi ? En kvalitativ studie av professionella behandlingsmetoder samt sjÀlvhjÀlp
Forskning vad gÀller sjÀlvhjÀlpsgrupper och dess faktiska verkan Àr överlag begrÀnsad och trots flera Ärs forskning finns det fortfarande ingen behandling som ger mycket goda resultat för mÄnga patienter med anorexi. Vetenskaplig utvÀrdering av olika behandlingsmetoder saknas i stor utstrÀckning och en genomgÄng av den vetenskapliga litteraturen visar att det inte finns nÄgra lÀkemedel med dokumenterad effekt vid anorexi. Varför bildas sjÀlvhjÀlpsgrupper? Varför rÀcker det inte med de professionella behandlingsmodellerna? Dessa frÄgor Àmnar jag att finna svar pÄ i min uppsats. Jag har forskat kring professionella behandlingsmetoder samt sjÀlvhjÀlp.
OmvÄrdnadsmiljön pÄ tvÄ somatiska vÄrdavdelningar i Bangkok, Thailand : - En observationsstudie
Titel: OmvÄrdnadsmiljön pÄ tvÄ somatiska vÄrdavdelningar i Bangkok, ThailandBakgrund: Miljö ur ett hÀlsoperspektiv omfattar den fysiska, kulturella och psykosociala aspekten av omvÄrdnad. Miljön pÄ en vÄrdavdelning kan bÄde frÀmja hÀlsa och ha en ogynnsam verkan. OmvÄrdnad Àr ett universellt fenomen men kulturen formar mÀnniskans syn pÄ hÀlsa och Àven hur hÀlsa kan uppnÄs. SjukvÄrden i Thailand prÀglas av buddhismen. Syfte: Beskriva omvÄrdnadsmiljön kring patienter pÄ tvÄ somatiska vÄrdavdelningar i Bangkok.
Konsumenters attityd pÄ ett hotell : en studie av Hotel FrykenStrand
Kvalitet, miljö och marknadsföring Àr nÄgra av de mest vÀsentliga delarna för en hotellverksamhet. Dessa aspekter ger en bild av bakomliggande orsaker och förklaringar till konsumenters attityd. Eftersom konsumenters behov stÀndigt förÀndras Àr det betydelsefullt för ett hotell att kontinuerligt upprÀtthÄlla konsumentens intresse för att göra hotellbesöket till en angenÀm vistelse.Syftet med denna uppsats Àr att granska Hotel FrykenStrands konsumenters attityder vid hotellbesök i allmÀnhet samt pÄ Hotel FrykenStrand i synnerhet. Uppsatsen skall Àven ge en indikation pÄ vad Hotel FrykenStrands marknadsföring har för verkan pÄ hotellets konsumenter.Resultatet av vÄr studie har visat att för att en verksamhet skall kunna ha en möjlighet att tillfredsstÀlla sina konsumenter pÄ bÀsta tÀnkbara sÀtt bör hotellet ha kunskapen om vilka faktorer som konsumenterna vÀrderar högre Àn andra. Det som skiljer effekten av faktorerna Ät Àr i vilket syfte och mÄn som konsumenten efterfrÄgar kvalitetsfaktorerna.
Den svenska bolÄnemarknaden : FörÀndringar efter introduktionen av sÀkerstÀllda obligationer
NÀr en person tar ett lÄn för att köpa en fastighet sÄ tar denne ett BolÄn. I Sverige har det funnits en fungerande bolÄnemarknad sedan lÀnge, men Är 2004 infördes en ny lag som kom att förÀndra hur den underliggande sÀkerheten hos lÄnen disponeras. Den nya typen av bolÄn benÀmndes sÀkerstÀllda obligationer, en typ av obligation som skulle vara sÀkrare för bÄde de som investerar och ger ut obligationen. Eftersom liknande lagstiftning redan fanns i flera andra lÀnder i övriga vÀrlden, syftade Àven lagstiftningen till att underlÀtta för investerare internationellt. Lagen togs i bruk 2006 dÄ flera av de stora svenska bankerna byta ut sina gamla obligationer för bolÄn mot de nya sÀkerstÀllda obligationerna, och lagstiftningen ledde följaktligen till en del förÀndringar pÄ den svenska bolÄnemarknaden.UtifrÄn den genomförda studien kan vi konstatera att bolÄnemarknaden inte genomgÄtt nÄgra markanta förÀndringar, men att lagstiftningen öppnat upp nya dörrar för mÄnga potentiella investerare.
Drivkrafterna bakom hÄllbarhetsredovisning : En undersökning bland Dalarnas kommuner
SammanfattningBakgrund: I och med Gro Harlem Bruntlands rapport "Our common future", som skrevs i mitten av Ättiotalet, fick hÄllbarhetsfrÄgan ett uppsving och trots att det nu har gÄtt mer Àn 25 Är Àr Àmnet fortfarande högaktuellt. Det finns ett stort behov av att göra samhÀllet hÄllbart och det Àr av allmÀnt intresse att vi Ästadkommer förÀndringar. HÀr har företagen och den offentliga sektorn en viktig roll och hÄllbarhetsredovisningen Àr ett verktyg att nÄ detta mÄl.Problem: I Sveriges kommuner Àr det idag vÀldigt stor variation pÄ hur och om man hÄllbarhetsredovisar. Enligt FAR, branschorganisationen för revisorer och rÄdgivare, Àr kvaliteten pÄ rapporterna dessutom lÄngt ifrÄn tillfredsstÀllande. Att upprÀtta hÄllbarhetsredovisning Àr inte lÀtt eftersom rapporten ska sammanstÀlla ett flertal olika dimensioner.
Operation Information
Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja mÀnniskors förÀndring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hÀlsosamtal vilket Àr av stor vikt för att identifiera ohÀlsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förÀndring Àr motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som barnmorskan kan anvÀnda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan pÄ flera hÀlsorelaterade beteenden sÄsom bruk av alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och instÀllning till hÀlsosamtal i tidig graviditet.Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger pÄ Ätta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehÄllsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004).Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.
 HÄllbarhetsredovisning i fyra olika branscher : för vem och i vilket syfte?
Miljö Àr ett aktuellt Àmne vÀrlden över som engagerar politiker, företag och vanliga medborgare. I dagslÀget finns det mÄnga katastrofer som uppmÀrksammats och den negativa uppmÀrksamheten dessa katastrofer har fÄtt i media kan innebÀra stora konsekvenser för företagen. DÀrför vÀljer allt fler företag att upprÀtta sÄ kallade hÄllbarhetsredovisningar dÀr de beskriver sitt miljöarbete och sitt samhÀllsansvar.Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga och förstÄ företagens avsikter med hÄllbarhetsredovisningar och till vilka mÄlgrupper de vÀnder sig samt klarlÀgga och förklara skillnader mellan tillverknings- och tjÀnsteföretag. De sÀrskilt viktiga forskningsfrÄgor som dÀrmed genereras formuleras enligt följande; För vem och i vilket syfte hÄllbarhetsredovisar de svenska företagen? Finns det skillnader mellan de valda branschernas redovisningar och i sÄ fall vilka? Hur uppfattar intressenterna hÄllbarhetsredovisningen och hur anvÀnds den av intressenterna?För att förstÄ fenomenet anvÀndes intressentteori, legitimitetsteori och institutionell teori samt GRI:s ramar och riktlinjer.
Digitaliseringens p?verkan p? revisionsprocessen. En kvalitativ studie om hur mindre och st?rre revisionsf?retag p?verkas av digitalisering
Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen
genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar
och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med
resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande
resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg.
Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen
och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.
TillÀmpning av balanserat styrkort i ett mindre företag: förÀndringar ur ett institutionellt perspektiv
Ăkad globalisering i kombination med allt högre krav frĂ„n kunder innebĂ€r att företag i dag utsĂ€tts för hĂ„rd konkurrens. I syfte att försöka möta dessa krav har det under en lĂ€ngre tid sökts Ă„stadkomma en styrning som Ă€r anpassad till dagens situation, och ett antal styrmodeller har tagits fram för detta. En av dessa Ă€r det balanserade styrkortet, vilket utformades för stora företag, men tillĂ€mpas i dag av företag i alla storlekar. Denna studie syftar till: Att öka förstĂ„elsen för det balanserade styrkortets tillĂ€mpning i ett mindre företag samt att pĂ„ olika hierarkiska nivĂ„er analysera och jĂ€mföra upplevda förĂ€ndringar som tillĂ€mpning av balanserat styrkort har medfört. För att besvara syftet gjordes en fallstudie pĂ„ ett mindre företag, i uppsatsen kallat Företaget AB.
Anestesi pÄ giraff
Anestesi pÄ giraff Àr komplicerat och dödsfall i samband med komplikationer kring sövning
Àr rapporterad till ca 10 %. PÄ grund av giraffens kroppsstorlek och sÀregna anatomi Àr
sövning pÄ dessa djur dÀrför en stor utmaning. Förberedelser inför immobilisering,
underhÄllet av sövningen och uppvaknandet efter sövning skiljer sig Ät mellan vilda giraffer
och de i fÄngenskap. I det vilda Àr kontrollen av miljö, dos och sövningsförlopp avsevÀrt
mindre. Foder och vÀtskeintaget kan inte övervakas hos vilda djur och deras vikt och
hÀlsostatus kan inte heller bedömas pÄ samma sÀtt som hos djur som lever i fÄngenskap.
Immobilisering och inledande sedering leder till att giraffen lÀgger sig ned.