Sökresultat:
1125 Uppsatser om Institutionell pćverkan - Sida 52 av 75
Inte mest, utan bÀst! : hur revisorer resonerar kring relationen till klienter
En revisor bidrar till att kvalitetssÀkra den finansiella information företag lÀmnar ifrÄn sig och revision ses som en kvalitetsstÀmpel gentemot tredje part. NÀr det inte lÀngre Àr revisionsplikt för smÄ bolag har konkurrensen hÄrdnat i revisionsbranschen. RevisionsbyrÄerna har dÀrför tilltagit ÄtgÀrder sÄ som marknadsföring för att behÄlla och attrahera nya klienter. Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur revisorer resonerar kring relationen till klienter och hur de upplever att den pÄverkas av de ÄtgÀrder som krÀvs för att behÄlla och attrahera klienter.Studien har fördjupats i tre begrepp som i sin tur Àr kopplade till teorier. Det studeras hur revisoryrket som profession, marknadsföring och oberoende pÄverkar klientrelationen och dessa stöds av agentteorin, professionsteorin och institutionell teori.
Ett salt i kulturdebatten : MÄngbottnade berÀttelser om Stockholms stadsteater
Stockholms stadsteater (Stockholm?s city theatre) is a public theatre in Stockholm, Sweden. During the last ten years, the theatre has increased its audience by 40 percent, has been called a ?success story? by culture politicians in Stockholm as well as others in the cultural field, and is today the largest theatre in the Nordic countries. At the same time, there is a recurring debate, primarily in the national morning papers? culture sections, concerning Stockholms stadsteater.
BorÄs - skulpturernas stad : ur ett genusperspektiv
StĂ€der anvĂ€nder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strĂ€van efter att vĂ€cka uppmĂ€rksamhet vilket i sin tur ska gynna staden pĂ„ en rad sĂ€tt, dĂ€ribland skapa tillvĂ€xt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten Ă€r att den ocksĂ„ kan kopplas ihop med de vĂ€rderingar och normer som finns i det samhĂ€lle den befinner sig i, dĂ„ den Ă€r en del i den rĂ„dande samhĂ€llstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen Ă€r att urskilja de normer och vĂ€rderingar som kan spĂ„ras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras pĂ„ vad gĂ€ller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i BorĂ„s stadskĂ€rna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnĂ€rer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen pĂ„ kön, men ocksĂ„ dess gestaltning. Uppdelningen visar pĂ„ att manliga konstnĂ€rer frĂ€mst avbildar andra mĂ€n, medan kvinnliga konstnĂ€rers motiv Ă€r mer varierande. Detta Ă€r en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i BorĂ„s stadsrum som pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan spĂ„ras till skulpturrepresentationen.Ăven placeringen vittnar om att stadsrummet frĂ€mst Ă€r mannens rum dĂ„ de skulpturer av mĂ€n befinner sig pĂ„ centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnĂ€rernas verk i större utstrĂ€ckning befinner sig pĂ„ platser som saknar institutionell makt som t.ex.
Implementeringen av de nya pensionsredovisningsreglerna, RR 29/IAS 19 - en empirisk undersökning
Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vilka effekter man hittills kan utlÀsa i nÄgra utvalda större företags kvartalsrapporter och Ärsredovisningar som konsekvens av implementeringen av de nya redovisningsreglerna av pensioner. Vidare syftar arbetet till att kartlÀgga vilka problem företagen upplevt vid övergÄngen frÄn de gamla till de nya reglerna sÄsom ökade kostnader och behovet av expertkunskap frÄn exempelvis revisorer. Ansatsen som anvÀnts Àr induktiv, med ett deskriptivt syfte. Vidare Àr metoden kvalitativ, eftersom denna Àr mest lÀmplig nÀr man inte vill kvantifiera ett problem utan i stÀllet vill studera det pÄ djupet. Studien har genomförts genom ett antal intervjuer av öppen karaktÀr samt en dokumentundersökning av finansiella rapporter.Den teoretiska grunden i uppsatsen tar sitt ursprung i tvÄ huvudomrÄden, pensionsteori respektive redovisningsteori.
Perspektiv av omsorg i undervisningen En etnografisk studie av hur omsorg framtr?der och p?verkar l?rande och utveckling f?r elever i anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den
Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den.
Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen.
Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor.
Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.
Mind the Gap! : Erfarenheter vid införande av nytt IT-system vid en svensk myndighet.
Vad Àr det som gör att införandet av ett nytt IT-system i en organisation upplevs som framgÄngsrikt eller inte? För att söka svar pÄ frÄgan studerades införande av ett nytt IT-system vid en svensk myndighet. Ramen för studien utgörs dÀrmed av den offentliga sektorn och e-förvaltningskontexten. Genom att Äterge och analysera systemÀgares och anvÀndares berÀttelser om införandet och anvÀndandet gavs möjlighet att jÀmföra berÀttelserna med myndighetens intentioner med IT-systemet utgÄende frÄn olika beslut och planer. Syftet med studien var att i den jÀmförelsen kunna fÄnga upp och bidra med kunskap om gap mellan olika perspektiv/berÀttelser vid införande av IT-system och utgÄende frÄn det kunna visa pÄ olika aspekter som kan bidra till förstÄelse av och förklaringar till upplevelser och resultatet av införande av nya IT-system i offentlig verksamhet. Studiens teoretiska ramverk baserade sig pÄ idén om att IT konstrueras socialt och att man vid studier om informationssystem och organisationer behöver beakta bÄde tekniska och sociala system/institutionell kontext.
Den slopade koncernspÀrren : Synen pÄ konsekvenserna av en lagÀndring
I och med info?randet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), fo?r att fra?mja fo?r en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa bo?rjat na?rma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och ja?mfo?rande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats a?ndra pa? kulturellt trygga och betingade ramverk. I det fo?ra?ndringsarbete som sker har det blivit no?dva?ndigt med laga?ndringar fo?r att se till att en snabb samt regelra?tt redovisning sker.
Revisorns anmÀlningsplikt : Har anmÀlningsplikt pÄverkat klientrelationer?
Syfte: Syfte med denna studie Àr att skapa förstÄelse hur lagen om anmÀlningsplikt har pÄverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare Àr syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt idag.Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom GÀvleborgs omrÄde. Intervjuer genomfördes med Ätta auktoriserade revisorer och tre företagsledare.Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt Àn idag. Enligt de tillfrÄgade revisorerna har inte lagen om anmÀlningsplikt pÄverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försÀmras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansÄg inte heller att relationen med revisorn har pÄverkats pÄ grund av lagen om anmÀlningsplikt.
TillÀmpning av komponentavskrivning i entreprenadbranschen
Skulle jÀmförbarheten kunna öka om bolag anvÀnde sig av komponentavskrivning? Vi har valt att undersöka huruvida bolag anvÀnder sig av denna avskrivningsmetod och i sÄ fall vilka incitament som ligger till grund för ett sÄdant val. Komponentavskrivning anvÀnds pÄ materiella anlÀggningstillgÄngar och innebÀr att en större investering delas upp i mindre delar som sedan skrivs av separat, med en avskrivningstakt anpassad till varje komponents livslÀngd (Lind, 2002). Syftet med uppsatsen var att undersöka om komponentavskrivning fÄtt en sÄdan genomslagskraft att det mynnat ut i en bÀttre jÀmförbarhet och harmonisering av entreprenadbranschen. Vi har anvÀnt oss av det positivistiska synsÀttet och uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt dÄ vi utifrÄn befintliga teorier försöker finna förklarande orsaker till varför bolag vÀljer att redovisa pÄ ett visst sÀtt.
KONSULTENS PĂ VERKAN PĂ FĂRETAGETS INFORMATIOSINHĂMTNINGEN VID VALET AV REGELVERK
Bakgrund: MÄlstyrning Àr ett ofta tillÀmpat verktyg i offentlig verksamhet dÀr övergripande mÄl uppstÄr pÄ politisk nivÄ och sedan bryts ner genom en mÄlhierarki för att fungera pÄ respektive nivÄ. MÄlstyrning innebÀr att mÄl sÀtts för en verksamhets delar eller helhet och mÄlens syfte Àr att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. MÄlstyrning krÀver att mÄl kontrolleras och dÀrför behöver mÄlen vara mÀtbara sÄ att en jÀmförelse av planerade och utrÀttade mÄl blir möjlig. MÄlen kan ha olika betydelse och det bör framgÄ om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhÄller sig chefer pÄ olika nivÄer i en offentlig verksamhet till mÄl inom mÄlstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förstÄelse och kunskap om mÄl inom mÄlstyrning dÀr avgrÀnsningen Àr att urskilja hur chefer pÄ olika nivÄer förhÄller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om mÄlstyrning och institutionell teori ligger till grund för vÄr teoretiska referensram.
PÄ lika villkor : En kvalitativ studie om uppfattningar kring ensamkommande barns förutsÀttningar för god hÀlsa
Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.
Innebandy och handbollsspelares tankar och attityder till digital spelbaserad skadepreventionstr?ning : En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.
Lekterapins p?verkan p? social lekf?rm?ga hos barn med ADHD En beskrivande litteratur?versikt
Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit
Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk
funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek
utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras
barn och utvecklas i samspel med andra.
Att bli fri frÄn anorexi ? En kvalitativ studie av professionella behandlingsmetoder samt sjÀlvhjÀlp
Forskning vad gÀller sjÀlvhjÀlpsgrupper och dess faktiska verkan Àr överlag begrÀnsad och trots flera Ärs forskning finns det fortfarande ingen behandling som ger mycket goda resultat för mÄnga patienter med anorexi. Vetenskaplig utvÀrdering av olika behandlingsmetoder saknas i stor utstrÀckning och en genomgÄng av den vetenskapliga litteraturen visar att det inte finns nÄgra lÀkemedel med dokumenterad effekt vid anorexi. Varför bildas sjÀlvhjÀlpsgrupper? Varför rÀcker det inte med de professionella behandlingsmodellerna? Dessa frÄgor Àmnar jag att finna svar pÄ i min uppsats. Jag har forskat kring professionella behandlingsmetoder samt sjÀlvhjÀlp.
OmvÄrdnadsmiljön pÄ tvÄ somatiska vÄrdavdelningar i Bangkok, Thailand : - En observationsstudie
Titel: OmvÄrdnadsmiljön pÄ tvÄ somatiska vÄrdavdelningar i Bangkok, ThailandBakgrund: Miljö ur ett hÀlsoperspektiv omfattar den fysiska, kulturella och psykosociala aspekten av omvÄrdnad. Miljön pÄ en vÄrdavdelning kan bÄde frÀmja hÀlsa och ha en ogynnsam verkan. OmvÄrdnad Àr ett universellt fenomen men kulturen formar mÀnniskans syn pÄ hÀlsa och Àven hur hÀlsa kan uppnÄs. SjukvÄrden i Thailand prÀglas av buddhismen. Syfte: Beskriva omvÄrdnadsmiljön kring patienter pÄ tvÄ somatiska vÄrdavdelningar i Bangkok.