Uppsatsen behandlar gardinernas utveckling och relation till dräktmode och kvinnans kropp mellan 1600 och 2000. I uppsatsens första del undersöks representationer av gardiner i flamländskt 1600 tals måleri. Därefter behandlas 1700 och 1800 talens dekorerade gardiner, dess antika referenser och relation till dräktmode. Sängförhängets erotiska representationer i konsten och förhållande till den nakna kvinnokroppen undersöks i uppsatsens tredje del. Slutligen behandlas modernismens bortvalda gardiner, postmodernismens stilblandningar och samband med mode och kvinnans kropp idag.Bildanalyserna fokuserar på gardiner och sängförhängen, hur de representeras i måleri, illustrationer och fotografier samt hur de förhåller sig till bland annat dräktmode, kvinnans kropp antik skulptur, symbolik och allegoriska budskap. Gardiner har många betydelser bortom alla praktiska funktioner.

Samhället vi lever i idag blir alltmer modernt och utvecklingen av olika tekniker går fort framåt. Några exempel är möjligheten att via internet utföra bankärenden och lämna in deklaration. Dessa ärenden är känsliga och personliga men genom att nya tekniker har utvecklats har det blivit möjligt. Nästa steg skulle kunna bli att rösta elektroniskt. Det är även detta som är uppsatsens huvudsyfte, att utreda möjligheten till ett elektroniskt röstningsförfarande och om det är i enlighet med regleringen om de fria, hemliga och direkta valen som stadgas i grundlagen.

Syftet med studien är att kartlägga utfallet av chefsrekryteringar i SDF Östra Göteborg. Det utfall som kartlades var sammansättningen i gruppen nyrekryterade chefer avseende kön, etnicitet och organisationstillhörighet. Dessa uppgifter kan användas som utgångspunkt i arbetet med att öka representationen av kvinnor och utomnordiskt födda på chefsnivå. Denna målformulering har organisationen grundat med utgångspunkten att strukturell diskriminering har påverkat den nuvarande sammansättningen.Tidigare forskning om diskriminering, särskilt i rekryteringssammanhang, har genomförts med experimentella metoder, kvantitativa studier av arbetsmarknadsutfall och kvalitativ metod. Studierna har visat hur rekryterares meningsskapande, institutionella praktiker i organisationen och strukturer i samhället ger upphov till skilda arbetsmarknadsutfall för olika grupper.

Denna rapport handlar om prioritering av användningsfall för användningsfallsdrivna, arkitekturfokuserade, iterativa och inkrementella processer som exempelvis Rational Unified Process. I många situationer måste man göra en avvägning av vilka användningsfall som är viktigast att implementera. Vid iterativ och inkrementell utveckling måste man alltid välja användningsfall till nästföljande iteration och vid resursbrist kan man tvingas välja bort något användningsfall. Syftet med detta arbete är att utreda vilka prioriteringsmetoder som finns tillgängliga, vilka faktorer som påverkar prioriteringen och hur dessa skall vägas mot varandra, samt föreslå eller utarbeta en praktiskt användbar prioriteringsmetod. Mitt vetenskapliga synsätt, för ett arbete av den här karaktären, är relativt hermeneutiskt.

Igf2 (insulin-lik tillväxtfaktor 2) och H19 är präglade gener hos däggdjur. Präglade gener uttrycks ojämnt; den allel som ärvts från den ena föräldern uttrycks mer än den från den andra. Igf2-genen kodar för en viktig embryonal tillväxtfaktor och uttrycks till protein bara från den paternella allelen. H19 transkriberas bara från den maternella allelen, men translateras inte till protein. Igf2 spelar en viktig roll under dräktigheten, då den bidrar till tillväxten av både placenta och foster och reglerar såväl näringstillgång och tillväxthastighet för embryot. Enligt en teori kallad ?the genetic conflict theory? (~konflikten mellan genomen) så ligger det i honans intresse att fördela resurserna jämnt mellan alla syskon.

Trots att den Europeiska Unionen tillhör ett av de rikaste områdena i världen så finns det stora skillnader i inkomster och möjligheter både mellan och inom medlemsländerna. Vi har försökt undersöka vilken inverkan den europeiska integrationen EU fått på BNP-fördelningen inom regioner mellan EU:s medlemsländer, det vill säga om regionerna divergerat eller konvergerat med varandra. Vi utgår ifrån två krafter: den agglomererande som genom urbanisering etc drar kapital och ekonomisk verksamhet till ländernas centrum, och EU:s regionalpolitik som genom olika stödprojekt fördelar åtskilliga miljarder till de BNP mässigt svagare regionerna. För att kunna fördjupa arbetet fick vi begränsa antalet länder till fyra, i hopp om att kunna dra generella slutsatser för hela EU. På grund av dess olikheter valdes Belgien, Italien, Spanien och Sverige.

Bakgrund: I många idrotter såsom innebandy används vanligen statisk stretching (SS) som en del av uppvärmningen i tron om att öka prestation trots att statisk stretching har visat sig ha negativ inverkan på aktiviteter som involverar styrka, power, sprint och agility.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka om olika stretchmetoder SS, dynamisk stretching (DS) och ingen stretching (IS) som en del av uppvärmningen påverkade agility och/eller rörelseomfång (ROM) i hamstring hos manliga innebandyspelare i superelitligan och om en eventuell effekt varade upp till 10 min in i testtillfället.Metod: Vid tre testtillfällen testades de olika stretchmetoderna (SS, DS och IS) efter avslutad uppvärmning. Alla tre stretchmetoderna utfördes vid varje testtillfälle efter randomiserad ordning på tre olika grupper. Agility och rörlighet testades med T-test (s) och passive straight leg raise test (o) vid 0 min, 5 min och 10 min efter avslutad stretching. Totalt 9 testpersoner slutförde studien.Resultat: Vid både 0 min och 5 min efter avslutad stretching noterades bäst tid på T-test (s) efter DS (10,20 ± 0,98 samt 9,92 ± 0,49). Vid 10 min noterades bäst tid efter IS (9,68 ± 0,16).

Karlstad ligger uppbyggt på och invid Klarälvsdeltat och är i riskzonen för översvämning då staden påverkas av både flöden i Klarälven och nivåer i Vänern.I och med översvämningsprogrammet, som togs fram av Karlstads kommun 2010, har man tagit ett heltäckande grepp om översvämningsproblematiken och klarlagt vilka åtgärder som bör vidtas på kort och lång sikt. I översvämningsprogrammet är det bestämt att Räddningstjänsten i Karlstadsregionen ska arbeta fram en beredskaps- och handlingsplan. Examensarbetet är utfört åt Räddningstjänsten och ligger till grund för fortsatt arbete med beredskaps- och handlingsplanen.Arbetets syfte har varit att söka fram och koordinatsätta samhällsviktiga riskobjekt samt visualisera vilka riskobjekt som drabbas vid olika översvämningsscenarier i Klarälven och Vänern. Sedan har viktiga vägar inom kommunen, som drabbas vid olika vattenflöden i Klarälven, visualiserats. Då viktiga vägar har svämmats över har alternativa vägval, för omledning av all typ av trafik, tagits fram genom nätverksanalys.

Den svenska revisionsmarknaden står inför en stundande förändring. För tillfället pågåren utredning avseende revisionspliktens vara eller icke vara och det mest tyder på attdenna kommer att avskaffas inom en snar framtid. När revisionsplikten avskaffasberäknas endast fyra procent av dagens aktiebolag behöva anlita en revisor. Dettakommer antagligen att revolutionera situationen för revisionsbyråerna som inte längrekommer att ha stöd av den svenska lagstiftningen i deras arbete med att knyta till sigklienter. Revisionsbyråerna blir till stor del tvungna att anpassa sig till normalamarkandsförhållanden där efterfrågan styr de olika aktörerna.Syftet med den här studien är att fastställa de revisorattribut som markanden ochrevisionskonsumenterna efterfrågar.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka hur genus görs i reklam för gymnasieskolor. Detta har gjorts genom text- och bildanalys av reklambroschyrer från 15 gymnasieskolor i Stockholms stad. Med en socialkonstruktionistisk utgångspunkt har analyserna gjorts utifrån teorier om reklam och genus. Analysen fann fem viktiga kategorier i materialet; utseende, kroppsspråk & agerande, segregation, samtalsdiskurs samt programmen & skolan. Dessa kategorier visar att det finns en dikotomi mellan killar och tjejer i materialet, vilken tydliggörs genom kläder, smink, accessoarer, hår.

Den 1 januari 2001 trädde en ny bokföringslag i kraft som innebar att ÅRL även började omfatta ideella föreningar. Innan dess fanns ingen lagstiftning i Sverige för att reglera redovisningen i ideella föreningar som association utifrån, vilket innebar att det fanns stor variation av vad som ansågs väsentligt att ta upp i årsredovisningen. En form av ideella föreningar som har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren är insamlingsorganisationer. Undersökningar har visat att var fjärde person i Sverige uppgett att de har lågt eller inget förtroende för att de insamlade medlen används på rätt sätt.ÅRL är en lag anpassad för bolag med vinstsyfte. Eftersom insamlingsorganisationer inte har ett sådant syfte blir inte lagen helt kompatibel.

Föreliggande uppsats har genom en observationsstudie av 28 elever i en grundskoleklass i årskurs 7 i en svensk skola undersökt interaktionella praktiker mellan elever, detta ur ett genusperspektiv. Studien har fokuserat på de interaktionella praktiker som bidrar till genuskonstruktion och genusifrågasättande, samt skapandet av feminina och maskulina genuspositioner i vardaglig interaktion på en skola. Avslutningsvis behandlar även studien frågan om deltagarna orienterar sig mot en könsmaktsordning eller ej, och hur den i så fall organiseras interaktionellt.Studien visar att elever och lärare både orienterar mot och skapar genuspositioner inom ramen för följande interaktionella praktiker: 1) organisation av utmanande handlingar, 2) organisation av det offentliga rummet, 3) störande av ordning, 4) den interaktionella organisationen av affektiva handlingar.Inom ramen av ovan nämnda tema påvisar studien flera exempel på interaktionella praktiker som är genuskonstruerande, genusnormerande samt genusifrågasättande. Bland annat intar pojkar det offentliga rummet i större utsträckning än flickor, vilket kan tänkas vara en interaktionell praktiker som är genusnormerande. Studien påvisar även hur feminina samt maskulina genuspositioner skapas i klassrumsinteraktionen, bland annat genom hur pojkarna distanserar sig från kvinnligt kodat beteende genom att förlöjliga det.

AbstractTitel: Tre grundskollärares erfarenheter kring mobbning.Författare: Linda Nygren.Typ av arbete: Examensarbete, 10 poäng, B-nivå, pedagogik.Handledare: Kristina Wallden Hillström, Examinator: Maud Söderlund.Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle.Datum: december 2007.SyfteTidigare forskning har visat att mobbning har blivit ett samhällsproblem och att lärare bör ta tag i ett mobbningsärende med ödmjukhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lärare i åk 7-9, på två olika skolor, uppfattar mobbning samt hur respektive skola arbetar i förebyggande avsikt. Studien fokuserar på grundskollärares perspektiv och erfarenheter kring mobbning, hur man kan arbeta förebyggande samt hur man kan arbeta i akuta mobbningsfall.MetodDen metoden som valdes att användas var intervjuer med tre grundskolelärare på två olika grundskolor i samma kommun i mellersta Sverige. Intervjun var ostrukturerad, d.v.s. att frågorna ställdes i den ordning situationen tillät.

Reparationsvarv.Beckholmen kan på grund av sin historia anses vara en ofta hänsynslöst behandlad ö. Hänsynslös mot öns natur och egna ordning, för att ständigt fylla ny funktion och nya ändamål. Idag är ön starkt märkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört känslig plats, både i sin natur och exponering för staden. Staden själv ser olika värden i Beckholmen, vilka står i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skärgårdsframtoning, som en förlängning av Djurgården, i kontrast till det kulturhistoriska värdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvändigt att på något sätt välja sida i frågan.Vi har fått i uppgift att rita ett reparationsvarv på denna ö, och för mig kändes det mest naturliga att låta den dramatik och förändring som funnits genom historien fortskrida.

Examensarbetets syfte är att kasta ljus över den diskurs vilken kopplas till lärarkompetens i artikelserien Hem till skolan av Maciej Zaremba och den följande debatten. Det skall ses mot bakgrund av den senaste tidens skoldebatter och den svenska skolans ?krissituation? för att erbjuda en inblick i vad som kan förväntas av lärare i dagens skola. Materialet utgörs av Maciej Zarembas artikelserie Hem till skolan från 2011 och 15 artiklar publicerade under samma tid vilka alla relaterar till Zarembas artikelserie som får ses som ryggraden i materialet. Föreliggande uppsats är en studie av den ?den goda? läraren och vilka kompetenser som konstrueras som viktiga i lärarprofessionen.