Vi har genom tidigare arbetslivserfarenheter sett att det inte alltid är lätt sprida inkommande och inneboende kunskap vidare inom arbetslaget. Med detta som utgångspunkt har vi valt att göra en kvalitativ fallstudie av ett fritidshem. Där har vi undersökt hur innehavd och inkommande kunskap sprids vidare till de övriga i arbetslaget. Vår tanke med undersökningen var att se, om, och på vilket sätt, det sprids kunskap i ett arbetslag. För att få fram data kring detta problem, valde vi att arbeta med informella intervjuer där vi utgick från olika teman.I vår teori har vi utgått från Kolbs lärcirkel.

Intern kontroll är ett begrepp som fått ökad aktualitet i spåren av olika finansiella skandaler i privat och offentlig sektor. I offentliga organisationer har nya driftsformer samt ökade krav på kostnadseffektivitet också bidragit till ett ökat fokus på intern kontroll. Intern kontroll i kommunala verksamheter, såsom ett landsting, är reglerad av lagar. I kommunallagen fastslås att styrelsen i kommun eller landsting har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Syftet i denna uppsats är att undersöka olika aktörers perspektiv på den interna kontrollen ett landsting.

Inledning: Sverige har under lång tid ansetts vara ett land med mycket låg nivå av korruption och har av andra länder setts som ett föredöme. Dock har det på senare år varit ett ökande antal mutskandaler och korruptionshärvor i landet som har gjort att problemet med korruption debatterats flitigt både av politiker och media. Göteborg är en av de kommuner som haft stora problem med korruption och under åren 2010-2011 framkom det att flera tjänstemän i Göteborgs Stad sysslat med olika former av korruption. Ett av de områden som är extra utsatt för korruption är upphandlingsenheterna då de årligen handskas med stora summor pengar.Syfte: Med denna studie vill vi bidra till en ökad förståelse kring begreppet korruption genom att vidareutveckla tidigare forskares tankar om korruptionsgynnande incitament och istället se på vilka incitament som får individer att avstå från korruption, det vill säga vilka incitament som blir korruptionshämmande. Och vår forskningsfråga blev således följande;?Vilka incitament anser de tjänstemän som arbetar med offentlig upphandling i Göteborgs Stad, har stor inverkan i deras val om att inte utföra korrupta handlingar??Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi valt en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fem olika tjänstemän vid tre olika förvaltningar i Göteborgs Stad.

The aim of this master thesis is to study how the development of a public library by means of ideas and methods from the private sector can be related to traditional core values. We base our study on institutional theory, which focuses on norms and values in an organisation, and new institutional theory, which focuses on how organisations are influenced by changes in the environment. We also use New Public Management with a market focus to analyze the implications of a development towards a more market oriented view.The method used is that of a case study of a new library concept, Idea Stores in London. Idea Stores are a number of new public libraries in Tower Hamlets developed from the results of a major opinion survey about libraries. The Idea Stores combine traditional library services with elements of adult education and lifelong learning in a partnership with local learning centres.

BAKGRUND: Förskolan har en lång historia bakåt och har sett olika ut genom tiderna, inomhusmiljön och synen på denna har ändrats. I vår bakgrund tar vi upp hur miljön sett ut historiskt fram till i dag. Den svenske förskolan har påverkats och gör i viss mån ännu av Fredrich Fröbels (1782-1852) tankesätt, där liknelser med hemmet och ordning och reda hade en central roll i utformningen av miljön. Hemmet som förebild går som en röd tråd genom statliga texter inom förskolefältet ända fram till 1960-talet. Senare påverkades förskolan mer av Vygotskij?s synsätt på barnen och miljön, även läroplanen som tillkom på 80-talet har givit förskolan nya riktlinjer att arbeta mot.

Denna uppsats fokus ligger på den praktik inom socialt arbete där kategorier produceras, upprätthålls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom välfärdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsättningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillämpats för att analysera hur respondenterna framställt sina utsagor som trovärdiga och faktamässiga.Addiction Severity Index (ASI) manualen har använts som utgångspunkt för insamlandet av empiri, men även som ett sätt att försöka fånga in professionell hjälpverksamhets generella ambition att standardisera och säkra sitt arbetssätt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjälpare som aktivt använts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom även från en och samma institution.Analysresultatet visar att de professionella hjälparna beskriver två olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nämligen sexualbrottslingen och missbrukaren.

Syftet med denna uppsats är att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatligavariationen av korruption. En teoretisk genomgång pekar ut Transparency Internationals CorruptionPerception Index, samt Världsbankens Control of Corruption Index som lämpliga indikatorerpå graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer används två dimensionersom den amerikanske samhällsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det världsomspännandeWorld Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvärkulturellpolarisering mellan traditionella visavi sekulära värderingar och överlevnadsvärden visaviemancipativa frihetsvärden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empiriskbevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förändring, således användsdenna faktor som bakomliggande kontrollvariabel ? FN:s Human Development Indexnyttjas som indikator på socioekonomisk utveckling.Flera teoretiker framhäver närvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaringtill graden av korruption.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Idag är miljömedvetandet stort och intresset för företags miljöarbete ökar och anses allt mer viktigt. Ett system där struktur och ordning är första prioritet är därför viktigt i miljöarbetet. Alla handlingar och inköp som fattas av oss människor påverkar miljön både positivt och negativt. Påverkan blir inte bara här och nu utan global och sprider sig långt över det industriella samhället. Dock har inte förståelsen för miljö och klimat hängt med i utvecklingen och jordens resurser utnyttjas till det maximala med en negativ miljöpåverkan som följd.

?Folkbokföring av barns boende vid vårdnadshavarnas separation?Maria Montén GustafssonÖrebro universitet, Institutionen för beteende, social- och rättsvetenskap.SammanfattningSyftet med detta arbete är att utreda om folkbokföringslagen uppfyller målsättningen vid folkbokföringen av barns boende vid vårdnadshavarnas separation samt att undersöka kopplingen mellan folkbokföringen och olika samhällsstöd. Folkbokföringen har gamla anor som tidigare sköttes av kyrkan. Våra äldsta kyrkböcker är från 1600-talet. Mantalsskrivningen blev ett viktigt instrument för beskattningen.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De nya stater som uppstod eller snarare återuppstod gjorde att etniciteter splittrades eller isolerades i de nya staterna. Dessa stater fick därigenom en stor andel rysktalande minoriteter, vilket gjorde att en ny etnopolitisk situation växte fram. Begrepp som medborgarskap och etnicitet torde därigenom ha fått en ökad betydelse för den politiska kulturen och därigenom för stabiliteten i dessa länder.

Syftet med studien är att försöka få en bild av hur personal inom akutsjukvård upplever hot och våld, samt vilka föreställningar om fenomenet de ?bär? med sig. Det saknas konsekvent definition av begreppen hot och våld, därför vill vi också försöka ta reda på hur personal klassificerar hotfulla och/eller våldsamma situationer och personer. Studiens perspektiv är interaktionistiskt och dess fokus är möten mellan personal och besökare på en akutmottagning. Vi har främst inriktat oss på att få en förståelse för situationen på mikronivå, där en konfliktsituation baseras på situationen som sådan och enskilda individers deltagande. Uppsatsen är etnografiskt inspirerad med kvalitativ metoddesign.

Sverige har uppskattningsvis 10000 dammar varav 1000 av dessa används inom vattenkraften. För att en damm ska kategoriseras som hög krävs det att den är 15 m eller högre, vilket innebär att det ungefär finns 200 dammar i landet som är 15 m eller högre. Enbart några få dammar i Sverige är över 100 m höga. När det gäller fyllningsdammar finns det två olika typer av dammar och dessa är:1. Homogena fyllningsdammar och 2.

Problem:Bland landstingsorganisationers viktigare ekonomistyrnings-modeller finns resursfördelningsmodeller och resursomvandlings-modeller. Vi ser möjliga samband mellan användandet av resursfördelnings- och resursomvandlingsmodeller samt landstingens budgetutfall. Det är därmed av intresse att undersöka hur resursfördelningsmodellerna och resursomvandlings-modellerna används i olika svenska landsting idag samt hur de påverkar ekonomin. Syfte:Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur olika svenska landsting fördelar och omvandlar sina resurser samt hur detta påverkar deras budgetutfall. Metod:I denna uppsats valde vi att använda oss av en enkät när vi samlade in information.

Den här rapporten beskriver ett examensarbete som har genomförts på uppdrag av Jordbruksverket i Jönköping. Uppdraget handlar om att ta fram en prototyp av en e-tjänst för överklagningar med fokus på användbarhet mot användaren.Jordbruksverket är en statlig myndighet som arbetar med att uppfylla de övergripande målen för jordbruks- och livsmedelspolitiken i Sverige. En av Jordbruksverkets huvuduppgifter är att administrera de EU-stödpengar som betalas ut i samband med lantbrukssysslor.Jordbruksverket har funnit problem i överklagningar som kommer från lantbrukare som vill överklaga olika beslut. Överklagningarna är inte alltid helt kompletta vilket kräver mer arbete och tid för handläggningen av dem.Jordbruksverket vill därför undersöka möjligheten att införa en e-tjänst för att skicka in överklagningar. E-tjänsten ska kunna guida en användare igenom en överklagning så att den blir så korrekt och komplett som möjligt.Eftersom användarna har olika erfarenheter av att överklaga och med datorer har syftet med studien varit att utveckla en prototyp av en e-tjänst som ska fokusera på användbarhet mot användarna.Den huvudsakliga frågeställningen är:Hur kan man utveckla en användbar e-tjänst med avseende på grafiskt och funktionellt gränssnitt mot användarna?Målet med studien är att ta fram en prototyp på en e-tjänst utefter uppdragsgivarens krav och arbetets forskning på teorier kring användbarhet.Genomförandet av arbetet har till största delen följt Jordbruksverkets arbetsprocess.