Syftet med studien var att undersöka interaktion vid logopedisk intervention för personer med afasi. Interaktionen utspelade sig i en institutionell kontext där undersökningen syftade till att påvisa om interaktionen skiljer sig åt beroende på interventionens form. Bakom studien finns antagandet att afasi påverkar förmågan att kommunicera. Språkliga svårigheter, såsom ordmobiliseringsproblem samt språkförståelseproblem, kan leda till pragmatiska svårigheter, och intervention syftar ofta till att öka förmågan att använda språket i olika vardagliga aktiviteter. Metoden för analysen i studien är inspirerad av Conversation Analysis (CA) då det är en metod för att systematiskt analysera interaktion.

Mitt arbete syftar till att åskådliggöra de genusföreställningar som skapas av vårt samhälle kring sättet vi lever och verkar på. Mitt fokus ligger på tjejer som tränar eller verkar inom kampsport, deras uppfattning av sig själva som kvinnliga utövare samt deras tolkning av samhällets syn på dem. Studien är kvalitativ och baseras på teoretisk forskning kring genus, kön, idrott och idrottshistoria. Till detta har jag valt att addera tolv intervjuer med personer som faller inom ramen av mitt urval, det vill säga personer som under en längre tid varit med och verkat för kampsporten. Då jag har riktat in mig på fyra olika kampsporter och för att få en bra bredd, har jag valt att intervjua en kille och två tjejer från varje sport.                      Resultatet redovisas i löpande text och är baserad på frågeställningen i den ordning de kommer.

Tidigare forskning har visat att tillga?ngen till sociala välfärdstjänster hos Australiens ursprungsbefolkning anses begränsad. Vissa klienter har erfarenhet av dåligt bemötande av personal inom välfärdstjänster med blandad klientgrupp (ursprungsbefolkning och majoritetsbefolkning). Detta innebär att klienter tillhörande ursprungsbefolkningen inte delges samma rättigheter som övriga klienter ur majoritetsbefolkningen. Syftet med uppsatsen är att analysera och beskriva hur professionella i västra Australien, främst inom det sociala arbetet men även relaterade professioner inom psykologi, uppfattar ursprungsbefolkningens tillgång till sociala välfärdstjänster samt hur professionella arbetar för att bevara ursprungsbefolkningens rättigheter.

Bakgrund: Denna uppsats är skriven på uppdrag från Coor AB. Uppdragsgivaren är intresserad av att veta varför vissa företag väljer att outsourca medan andra väljer att bedriva Facility Management-enheten i egen regi. Outsourcad Facility Management ökar i Sverige, men vad är det egentligen som skiljer företag som väljer att outsourca från de företag som inte gör det?Syfte: Syftet med studien är att via intervjuer identifiera och utifrån vald teori analysera vilka strategiska faktorer som påverkar företagens beslut kring outsourcing av Facility Management-funktionen.Genomförande: Denna studie är intervjubaserad och omfattar sju intervjuer med operativa chefer från olika företag som antingen outsourcar eller bedriver Facility Management-tjänsterna i egen regi.Resultat: Studiens resultat påvisar att det är strategiskt klokt att köpa en tjänst av en extern leverantör om en extern leverantör utför tjänsten bättre och billigare än företaget själva, vilket indikerar att ekonomi är en strategisk faktor som påverkar ett outsourcingbeslut. Det visade sig även att det är hur föränderliga företagets produkter är, var företaget befinner sig i förädlingskedjan och hur stor del av förädlingskedjan som företaget verkar inom som avgör vilka strategiska faktorer som spelar in.

På Alfred Nobelmuseet i Karlskoga finns en avdelning som kallas Fiffiga huset. Där finns många experiment som besökare kan prova på, samt montrar som visar hur olika tekniska och maskinella apparater fungerar. Till utställningen och öppnandet sommaren 2009 ville de ha två nya demonstratorer. I rapporten kallas dem för reaktionstidsväggen och baklängesprataren. Reaktionstidsväggen skulle mäta besökarens reaktionstid genom att tryckknappar, med inbyggda dioder som slumpvis tänds, trycks ned i rätt ordning.

I dagens Europa är stora löneskillnader mellan kvinnor och män samt låg representation av kvinnor på höga befattningar fortfarande ett stort problem. Mot bakgrund av detta har EU framlagt ett lagförslag om kvotering till börsbolagens styrelser. Debatten om jämställdhet är livlig och högaktuell. Parallellt med detta agerar näringslivet i en kamp om kompetensen där jämställdhet anses vara en viktig komponent för att vara en attraktiv arbetsgivare. Då studien antar ett nyinstitutionellt perspektiv har antagandet varit att organisationerna anpassar sig till omgivande krav för att vinna social legitimitet och således att jämställdhet är en viktig legitimitetsskapande faktor i denna process.

Denna studie behandlar en alternativ pedagogik och belyser ett alternativt arbetsätt till den kommunala skolan. Den pedagogik som behandlas är waldorfpedagogiken och den avhandlas allmänt och med en enskild del som är riktad mot waldorfskolans sätt att arbeta med matematikundervisningen i de lägre åldrarna. Waldorfskolans bakgrund och tankar beskrivs och även dess metodik och undervisningsinnehåll. En djupare studie i en alternativ pedagogik kan utveckla synen på undervisningsmetoder och få tips på hur man kan lägga upp undervisningen. Ett annat syfte är att skapa en förståelse varför waldorfpedagogerna arbetar som dom gör.

Under de senaste årtionden har styrningen av den offentliga sektorn alltmer börjat likna den styrning som används inom den privata sektorn, förändringen kallas New Public Management (NPM). NPM består av en samling idéer som är lånade från näringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. En av de styrmodeller som har blivit alltmer vanlig i svenska kommuner är resultatenheter, trots att användandet av resultatenheter i kommuner är relativt vanligt samt att det har använts i årtionden så finns det ingen omfattande forskning om resultatenheter i kommuner. Utifrån att privata och offentliga organisationer skiljer sig åt i sin karaktär så är syftet att beskriva och kartlägga hur kommuner använder sig av resultatenheter samt förklara varför användandet av resultatenheter i kommuner ser ut som det gör.I den teoretiska referensramen förklaras hur litteraturen definierar resultatenheter samt de teorier som är kopplade till området. I den teoretiska referensramen presenteras även tidigare forskning om resultatenheter i kommuner, skillnader på offentliga och privata organisationer beskrivs och institutionell teori förklaras.

För att Corporate Social Responsibility (CSR) ska implementeras korrekt genom organisationen krävs en ömsesidig relation mellan företaget och medarbetarna. En sådan relation är dock inte självklar och det finns en problematik i hur CSR ska beslutas, kommuniceras och förmedlas genom organisationen. Ledarskapsperspektivet utgår ifrån att CSR-aktiviteter beslutats uppifrån i organisationen. För stora företag med många hierarkiska nivåer kan ledarskapsperspektivet vara att föredra för att skapa struktur och ordning. Dock kan dominansen av ledarskapsperspektivet hämma en organisations CSR-arbete.

Resultaten från de senaste PISA-studierna har utmynnat i en samhällsdebatt där fokus har legat på avsaknad av ?ordning och reda? som orsak till svenska elevers försämrade studieresultat. Vi ställer oss tveksamma till fokuseringen på disciplin och bestraffning, vi anser att lösningen delvis går att finna bland den forskning som redan är gjord. Vi har i bakgrunden tittat på aktuella styrdokument samt för studien relevant litteratur. Syftet med vår studie är att belysa vad som enligt eleverna har betydelse för deras trygghet och studiero i lärandet.

Bakgrund och problemformulering: Eftersom allt fler svenska företag väljer att hållbarhetsredovisa, ansåg vi att styrelsens egenskaper spelar en stor roll och ville undersöka hur de olika egenskaperna påverkar hållbarhetsredovisningen i företag.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen. Genom att undersöka och analysera styrelsens egenskaper som innefattar kön, ålder, kulturell mångfald och besittningstid har vi tagit reda på om styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen.Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats med ett positivistiskt synsätt för att framställa svar vad gäller våra hypoteser. Datainsamlingen genomfördes genom att vi samlade in och analyserade hållbarhetsredovisningar samt årsredovisningar. Den kvantitativa metoden genomfördes genom att vi undersökte och analyserade 120 företag som befinner sig under Large Cap och Medium Cap och samtliga företag är noterade i Stockholmsbörsen.Teori: Inom hållbarhetsredovisningen finns olika teorier som förklarar företagets hållbara utveckling och hur styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen. Vidare ställs fyra hypoteser utifrån intressentteori, legitimitetsteori, institutionell teori, agentteori samt positiv redovisningsteori med syfte att förklara om styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen.Analys och slutsats: I analysen prövas våra hypoteser gentemot de statistiska testerna för att se om det förekommer något positivt signifikant samband mellan hypoteserna.

First North är en alternativ handelsplats för aktier, som är till för att små bolag med stor tillväxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion än om de varit privatägda aktiebolag. First North ställer dock inte samma formella krav på de listade bolagen som det ställs på företag som är noterade på Stockholmsbörsen då dessa är betydligt mycket större.Under år 2007 har de växt fram en stark förtroendekritik mot bolag som är listade på First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen är alldeles för kortsiktiga i sitt tänkande och att de blygsamma krav som ställs på bolagen inte garanterar en trovärdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter på kapital.För att undersöka om de finns någon sanning i dessa påståenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats på First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag på First North.

First North är en alternativ handelsplats för aktier, som är till för att små bolag med stor tillväxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion än om de varit privatägda aktiebolag. First North ställer dock inte samma formella krav på de listade bolagen som det ställs på företag som är noterade på Stockholmsbörsen då dessa är betydligt mycket större.Under år 2007 har de växt fram en stark förtroendekritik mot bolag som är listade på First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen är alldeles för kortsiktiga i sitt tänkande och att de blygsamma krav som ställs på bolagen inte garanterar en trovärdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter på kapital.För att undersöka om de finns någon sanning i dessa påståenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats på First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag på First North.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera arbetetmed benchmarking inom Kristianstad kommun. Författarna har använt sig av en hermeneutisk ansats ochutfört en kvalitativ fallstudie av benchmarkingarbetet iKristianstad kommun. Vidare har abduktiv utgångspunkttagits och författarna har studerat teori och empiri parallellt.Data som använts har bestått av dels primärdata sominhämtats via intervjuer och men även sekundärdata i formav verksamhetsrapporter men framförallt den teori somanvänts. Det teoretiska ramverket har växt fram under uppsatsens gång och anpassats under processen till att inkludera de delar som författarna ansett viktiga för resultatet. De fyra teorierna som valts ut för att beskriva benchmarkingarbete är presenterade i den ordning som benchmarking vanligtvis utförs.

Lean a?r en modern verksamhetsstrategi som har sin bakgrund i bilindustrin men a?r idag a?ven dominant bland svenska industrifo?retag samt offentlig verksamhet. Da? lean anpassas utifra?n varje enskild organisation finns det oa?ndligt ma?nga definitioner av begreppet. Relativt lite forskning a?r idag gjord pa? hur strategin pa?verkar de ansta?llda i organisationer som arbetar med strategin.