For the Swedish artist Björn Lövin, the personal was a problem. In his first exhibition in Moderna Museet, Lövin observed through the fictitious character Mr. P (for »Personality«) the ruptures in the Swedish welfare state. The exhibition Konsument i oÀndligheten och Herr P:s penningar (Consumer in Infinity and Mr. P?s Money) (1971) was composed of two environments, through which a veridical working class apartment and a high street with life-sized mannequins and furniture characteristic of its time, visualized the societal discrepancies in the welfare state as well as the art world of the early 1970s.

Efter de senaste Ärens redovisningsskandaler som uppmÀrksammats i media har förtroendet minskat för de stora bolagens redovisningar och för den finansiella marknaden i stort. Företaget kan inte lÀngre bara fokusera pÄ vinstmaximering, utan att ocksÄ ta hÀnsyn till de olika intressenternas behov som kan pÄverka företagets verksamhet och framgÄng. För att öka förtroendet hos företagets intressenter har en del företag börjat öppet och frivilligt redovisa att företaget har integrerat en miljö, social och ekonomisk hÀnsyn i sin verksamhet och publicerar resultatet av detta arbete i en hÄllbarhetsredovisning.Bristen pÄ standarder för hÄllbarhetsredovisning skulle kunna sÀgas bidra till ett ökat behov av granskning för att kvalitetssÀkra innehÄllet och skapa förtroende och legitimitet för rapporten. En central frÄgestÀllning blir dÀrmed vilken betydelse den oberoende granskningen av hÄllbarhetsredovisningen har för företagets intressenter. Uppfattar intressenterna att den oberoende granskningen skapar ett ökat förtroende och legitimitet Ät företagets hÄllbarhetsredovisningar?Syfte med arbetet Àr att undersöka varför företag frivilligt publicerar en hÄllbarhets-redovisning, samt hur företagen skapar trovÀrdighet för denna.

En revisor bidrar till att kvalitetssÀkra den finansiella information företag lÀmnar ifrÄn sig och revision ses som en kvalitetsstÀmpel gentemot tredje part. NÀr det inte lÀngre Àr revisionsplikt för smÄ bolag har konkurrensen hÄrdnat i revisionsbranschen. RevisionsbyrÄerna har dÀrför tilltagit ÄtgÀrder sÄ som marknadsföring för att behÄlla och attrahera nya klienter. Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur revisorer resonerar kring relationen till klienter och hur de upplever att den pÄverkas av de ÄtgÀrder som krÀvs för att behÄlla och attrahera klienter.Studien har fördjupats i tre begrepp som i sin tur Àr kopplade till teorier. Det studeras hur revisoryrket som profession, marknadsföring och oberoende pÄverkar klientrelationen och dessa stöds av agentteorin, professionsteorin och institutionell teori.

Stockholms stadsteater (Stockholm?s city theatre) is a public theatre in Stockholm, Sweden. During the last ten years, the theatre has increased its audience by 40 percent, has been called a ?success story? by culture politicians in Stockholm as well as others in the cultural field, and is today the largest theatre in the Nordic countries. At the same time, there is a recurring debate, primarily in the national morning papers? culture sections, concerning Stockholms stadsteater.

StĂ€der anvĂ€nder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strĂ€van efter att vĂ€cka uppmĂ€rksamhet vilket i sin tur ska gynna staden pĂ„ en rad sĂ€tt, dĂ€ribland skapa tillvĂ€xt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten Ă€r att den ocksĂ„ kan kopplas ihop med de vĂ€rderingar och normer som finns i det samhĂ€lle den befinner sig i, dĂ„ den Ă€r en del i den rĂ„dande samhĂ€llstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen Ă€r att urskilja de normer och vĂ€rderingar som kan spĂ„ras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras pĂ„ vad gĂ€ller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i BorĂ„s stadskĂ€rna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnĂ€rer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen pĂ„ kön, men ocksĂ„ dess gestaltning. Uppdelningen visar pĂ„ att manliga konstnĂ€rer frĂ€mst avbildar andra mĂ€n, medan kvinnliga konstnĂ€rers motiv Ă€r mer varierande. Detta Ă€r en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i BorĂ„s stadsrum som pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan spĂ„ras till skulpturrepresentationen.Även placeringen vittnar om att stadsrummet frĂ€mst Ă€r mannens rum dĂ„ de skulpturer av mĂ€n befinner sig pĂ„ centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnĂ€rernas verk i större utstrĂ€ckning befinner sig pĂ„ platser som saknar institutionell makt som t.ex.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vilka effekter man hittills kan utlÀsa i nÄgra utvalda större företags kvartalsrapporter och Ärsredovisningar som konsekvens av implementeringen av de nya redovisningsreglerna av pensioner. Vidare syftar arbetet till att kartlÀgga vilka problem företagen upplevt vid övergÄngen frÄn de gamla till de nya reglerna sÄsom ökade kostnader och behovet av expertkunskap frÄn exempelvis revisorer. Ansatsen som anvÀnts Àr induktiv, med ett deskriptivt syfte. Vidare Àr metoden kvalitativ, eftersom denna Àr mest lÀmplig nÀr man inte vill kvantifiera ett problem utan i stÀllet vill studera det pÄ djupet. Studien har genomförts genom ett antal intervjuer av öppen karaktÀr samt en dokumentundersökning av finansiella rapporter.Den teoretiska grunden i uppsatsen tar sitt ursprung i tvÄ huvudomrÄden, pensionsteori respektive redovisningsteori.

Vad Àr det som gör att införandet av ett nytt IT-system i en organisation upplevs som framgÄngsrikt eller inte? För att söka svar pÄ frÄgan studerades införande av ett nytt IT-system vid en svensk myndighet. Ramen för studien utgörs dÀrmed av den offentliga sektorn och e-förvaltningskontexten. Genom att Äterge och analysera systemÀgares och anvÀndares berÀttelser om införandet och anvÀndandet gavs möjlighet att jÀmföra berÀttelserna med myndighetens intentioner med IT-systemet utgÄende frÄn olika beslut och planer. Syftet med studien var att i den jÀmförelsen kunna fÄnga upp och bidra med kunskap om gap mellan olika perspektiv/berÀttelser vid införande av IT-system och utgÄende frÄn det kunna visa pÄ olika aspekter som kan bidra till förstÄelse av och förklaringar till upplevelser och resultatet av införande av nya IT-system i offentlig verksamhet. Studiens teoretiska ramverk baserade sig pÄ idén om att IT konstrueras socialt och att man vid studier om informationssystem och organisationer behöver beakta bÄde tekniska och sociala system/institutionell kontext.

I och med info?randet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), fo?r att fra?mja fo?r en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa bo?rjat na?rma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och ja?mfo?rande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats a?ndra pa? kulturellt trygga och betingade ramverk. I det fo?ra?ndringsarbete som sker har det blivit no?dva?ndigt med laga?ndringar fo?r att se till att en snabb samt regelra?tt redovisning sker.

Syfte: Syfte med denna studie Àr att skapa förstÄelse hur lagen om anmÀlningsplikt har pÄverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare Àr syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt idag.Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom GÀvleborgs omrÄde. Intervjuer genomfördes med Ätta auktoriserade revisorer och tre företagsledare.Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt Àn idag. Enligt de tillfrÄgade revisorerna har inte lagen om anmÀlningsplikt pÄverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försÀmras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansÄg inte heller att relationen med revisorn har pÄverkats pÄ grund av lagen om anmÀlningsplikt.

Skulle jÀmförbarheten kunna öka om bolag anvÀnde sig av komponentavskrivning? Vi har valt att undersöka huruvida bolag anvÀnder sig av denna avskrivningsmetod och i sÄ fall vilka incitament som ligger till grund för ett sÄdant val. Komponentavskrivning anvÀnds pÄ materiella anlÀggningstillgÄngar och innebÀr att en större investering delas upp i mindre delar som sedan skrivs av separat, med en avskrivningstakt anpassad till varje komponents livslÀngd (Lind, 2002). Syftet med uppsatsen var att undersöka om komponentavskrivning fÄtt en sÄdan genomslagskraft att det mynnat ut i en bÀttre jÀmförbarhet och harmonisering av entreprenadbranschen. Vi har anvÀnt oss av det positivistiska synsÀttet och uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt dÄ vi utifrÄn befintliga teorier försöker finna förklarande orsaker till varför bolag vÀljer att redovisa pÄ ett visst sÀtt.

Bakgrund: MÄlstyrning Àr ett ofta tillÀmpat verktyg i offentlig verksamhet dÀr övergripande mÄl uppstÄr pÄ politisk nivÄ och sedan bryts ner genom en mÄlhierarki för att fungera pÄ respektive nivÄ. MÄlstyrning innebÀr att mÄl sÀtts för en verksamhets delar eller helhet och mÄlens syfte Àr att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. MÄlstyrning krÀver att mÄl kontrolleras och dÀrför behöver mÄlen vara mÀtbara sÄ att en jÀmförelse av planerade och utrÀttade mÄl blir möjlig. MÄlen kan ha olika betydelse och det bör framgÄ om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhÄller sig chefer pÄ olika nivÄer i en offentlig verksamhet till mÄl inom mÄlstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förstÄelse och kunskap om mÄl inom mÄlstyrning dÀr avgrÀnsningen Àr att urskilja hur chefer pÄ olika nivÄer förhÄller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om mÄlstyrning och institutionell teori ligger till grund för vÄr teoretiska referensram.

SammanfattningBakgrund: I och med Gro Harlem Bruntlands rapport "Our common future", som skrevs i mitten av Ättiotalet, fick hÄllbarhetsfrÄgan ett uppsving och trots att det nu har gÄtt mer Àn 25 Är Àr Àmnet fortfarande högaktuellt. Det finns ett stort behov av att göra samhÀllet hÄllbart och det Àr av allmÀnt intresse att vi Ästadkommer förÀndringar. HÀr har företagen och den offentliga sektorn en viktig roll och hÄllbarhetsredovisningen Àr ett verktyg att nÄ detta mÄl.Problem: I Sveriges kommuner Àr det idag vÀldigt stor variation pÄ hur och om man hÄllbarhetsredovisar. Enligt FAR, branschorganisationen för revisorer och rÄdgivare, Àr kvaliteten pÄ rapporterna dessutom lÄngt ifrÄn tillfredsstÀllande. Att upprÀtta hÄllbarhetsredovisning Àr inte lÀtt eftersom rapporten ska sammanstÀlla ett flertal olika dimensioner.

Miljö Àr ett aktuellt Àmne vÀrlden över som engagerar politiker, företag och vanliga medborgare. I dagslÀget finns det mÄnga katastrofer som uppmÀrksammats och den negativa uppmÀrksamheten dessa katastrofer har fÄtt i media kan innebÀra stora konsekvenser för företagen. DÀrför vÀljer allt fler företag att upprÀtta sÄ kallade hÄllbarhetsredovisningar dÀr de beskriver sitt miljöarbete och sitt samhÀllsansvar.Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga och förstÄ företagens avsikter med hÄllbarhetsredovisningar och till vilka mÄlgrupper de vÀnder sig samt klarlÀgga och förklara skillnader mellan tillverknings- och tjÀnsteföretag. De sÀrskilt viktiga forskningsfrÄgor som dÀrmed genereras formuleras enligt följande; För vem och i vilket syfte hÄllbarhetsredovisar de svenska företagen? Finns det skillnader mellan de valda branschernas redovisningar och i sÄ fall vilka? Hur uppfattar intressenterna hÄllbarhetsredovisningen och hur anvÀnds den av intressenterna?För att förstÄ fenomenet anvÀndes intressentteori, legitimitetsteori och institutionell teori samt GRI:s ramar och riktlinjer.

Ökad globalisering i kombination med allt högre krav frĂ„n kunder innebĂ€r att företag i dag utsĂ€tts för hĂ„rd konkurrens. I syfte att försöka möta dessa krav har det under en lĂ€ngre tid sökts Ă„stadkomma en styrning som Ă€r anpassad till dagens situation, och ett antal styrmodeller har tagits fram för detta. En av dessa Ă€r det balanserade styrkortet, vilket utformades för stora företag, men tillĂ€mpas i dag av företag i alla storlekar. Denna studie syftar till: Att öka förstĂ„elsen för det balanserade styrkortets tillĂ€mpning i ett mindre företag samt att pĂ„ olika hierarkiska nivĂ„er analysera och jĂ€mföra upplevda förĂ€ndringar som tillĂ€mpning av balanserat styrkort har medfört. För att besvara syftet gjordes en fallstudie pĂ„ ett mindre företag, i uppsatsen kallat Företaget AB.

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation ? ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig pÄ redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, Àr jÀmförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jÀmförbarheten. Det skÀl som anges baserar sig pÄ regler stipulerade i IFRS.