Bakgrund och problemformulering: Eftersom allt fler svenska företag vÀljer att hÄllbarhetsredovisa, ansÄg vi att styrelsens egenskaper spelar en stor roll och ville undersöka hur de olika egenskaperna pÄverkar hÄllbarhetsredovisningen i företag.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera hur styrelsens egenskaper pÄverkar hÄllbarhetsredovisningen. Genom att undersöka och analysera styrelsens egenskaper som innefattar kön, Älder, kulturell mÄngfald och besittningstid har vi tagit reda pÄ om styrelsens egenskaper pÄverkar hÄllbarhetsredovisningen.Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats med ett positivistiskt synsÀtt för att framstÀlla svar vad gÀller vÄra hypoteser. Datainsamlingen genomfördes genom att vi samlade in och analyserade hÄllbarhetsredovisningar samt Ärsredovisningar. Den kvantitativa metoden genomfördes genom att vi undersökte och analyserade 120 företag som befinner sig under Large Cap och Medium Cap och samtliga företag Àr noterade i Stockholmsbörsen.Teori: Inom hÄllbarhetsredovisningen finns olika teorier som förklarar företagets hÄllbara utveckling och hur styrelsens egenskaper pÄverkar hÄllbarhetsredovisningen. Vidare stÀlls fyra hypoteser utifrÄn intressentteori, legitimitetsteori, institutionell teori, agentteori samt positiv redovisningsteori med syfte att förklara om styrelsens egenskaper pÄverkar hÄllbarhetsredovisningen.Analys och slutsats: I analysen prövas vÄra hypoteser gentemot de statistiska testerna för att se om det förekommer nÄgot positivt signifikant samband mellan hypoteserna.

First North Àr en alternativ handelsplats för aktier, som Àr till för att smÄ bolag med stor tillvÀxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion Àn om de varit privatÀgda aktiebolag. First North stÀller dock inte samma formella krav pÄ de listade bolagen som det stÀlls pÄ företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen dÄ dessa Àr betydligt mycket större.Under Är 2007 har de vÀxt fram en stark förtroendekritik mot bolag som Àr listade pÄ First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen Àr alldeles för kortsiktiga i sitt tÀnkande och att de blygsamma krav som stÀlls pÄ bolagen inte garanterar en trovÀrdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter pÄ kapital.För att undersöka om de finns nÄgon sanning i dessa pÄstÄenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats pÄ First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag pÄ First North.

First North Àr en alternativ handelsplats för aktier, som Àr till för att smÄ bolag med stor tillvÀxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion Àn om de varit privatÀgda aktiebolag. First North stÀller dock inte samma formella krav pÄ de listade bolagen som det stÀlls pÄ företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen dÄ dessa Àr betydligt mycket större.Under Är 2007 har de vÀxt fram en stark förtroendekritik mot bolag som Àr listade pÄ First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen Àr alldeles för kortsiktiga i sitt tÀnkande och att de blygsamma krav som stÀlls pÄ bolagen inte garanterar en trovÀrdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter pÄ kapital.För att undersöka om de finns nÄgon sanning i dessa pÄstÄenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats pÄ First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag pÄ First North.

The aim of this thesis is to explore the institutional design of Participatory Budgeting (PB) in Sweden and how the design may contribute to realize central democratic goods. The study records the different PB experiences in Sweden and focuses on one particular case, which is the only case that successfully qualifies as a genuine PB-process according to international standards and definitions. To examine this, the following questions are asked: which municipalities in Sweden have implemented Participatory Budgeting? How can the institutional design of Participatory Budgeting be described and to what extent does it enable the realization of central democratic goods? To what extent does the institutional design enable the realization of the democratic goods inclusion, popular control, considered judgment and transparency? To what extent does the institutional design enable the realization of the institutional goods of efficiency and transferability?The study is based on an institutional theory of democracy. The method used is a mixed method ideal type analysis that combines document analysis, surveys and interviews.

This study looks at how probation, client experiences, and criminal policy decisions affect recidivism in Sweden. Gaining a thorough grasp of how social, organizational, and political issues interact and impact the chances of rehabilitation and reintegration is the goal. Three research questions are addressed in the study: First, what are the causes of recidivism? Second, how is probation perceived by staff and clients in terms of control and support? Thirdly, what effects do political decisions have on probation services' operations and clients' chances for recovery?? A qualitative study was conducted with semi-structured interviews with twelve respondents, eight probation clients, three probation officers and one parliamentary politician. There were six themes that discussed the issue of recidivism from different perspectives, the collected data was analyzed through thematic content analysis.

En institutionell placerare har bĂ„de en förvaltar- och en Ă€garroll. Som förvaltare försöker institutionen maximera avkastningen i förhĂ„llande till ett visst risktagande. Eftersom institutionen har röstrĂ€tt för de förvaltade aktierna ? och dĂ€rmed det inflytande som följer med aktierna ? har institutionen ocksĂ„ en Ă€garroll. Ägarrollen Ă€r betydligt mer otydlig Ă€n förvaltarrollen.

Problem: Internrevision har hamnat i fokus pÄ grund av nationella rapporter och regelverk sÄsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare Ärs redovisningsskandaler medför ett ökat tryck pÄ företag att ha en vÀl fungerande internrevision som sÀkerstÀller den interna kontrollen samt förbÀttrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter Àr under förÀndring. Vilka faktorer har inverkat pÄ den förÀndrade rollen samt vilka konsekvenser har förÀndringen medfört?Syfte: Syftet Àr att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag.

Offentliga verksamheter har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste tvÄ decennierna och forskarnas benÀmning för denna process Àr New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största vÀlfÀrdsproducenten har fÄtt en förÀndrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen Àr en vÀlfÀrdstjÀnst som mÄnga barnfamiljer anvÀnder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrÀtten. EfterfrÄgan av förskolelÀrare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som ocksÄ har pÄverkat behovet av att anstÀlla förskolelÀrare, det vill sÀga den nya lÀroplanen och lÀrarutbildningen. Detta har vÀckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhÄller sig till lönesÀttningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.

Abstract År 1998 antog Riksdagen Regeringens proposition om Kvinnofrid, vilket var ett Ă„tgĂ€rdsprogram för att bekĂ€mpa vĂ„ldet mot kvinnor. Det ledde till att lĂ€nsstyrelserna fick fördela pengar i kommunerna för samverkan i förebyggande insatser mellan olika aktörer i samhĂ€llet och myndigheter. Landskrona Stad hade inte haft en kvinnojour pĂ„ mĂ„nga Ă„r och en revisionsrapport visade pĂ„ brister i kvinnofridsarbetet i Landskrona Stad. ISIS, en nybildad ideell kvinnojour i Landskrona och Röda Korset, som Ă€r en humanitĂ€r hjĂ€lporganisation, ville ocksĂ„ bidra till att frĂ€mja vĂ„ldsutsatta kvinnors situation och sĂ„ledes ingick dessa tre aktörer samverkan i ett tvĂ„Ă„rigt samverkansprojekt, finansierat av LĂ€nsstyrelsen i SkĂ„ne lĂ€n. Jag intervjuade nio personer som företrĂ€dde de tre samverkansaktörerna och jag ville fĂ„ veta hur dessa företrĂ€dare hade uppfattat samverkansprojektet, om de hade upplevt positiva och negativa aspekter av projektet och om de hade idĂ©er pĂ„ utvecklingsmöjligheter nĂ€r de sĂ„g tillbaka pĂ„ det avslutade samverkansprojektet. Jag anvĂ€nde mig av teorier om samverkan och begrepp inom institutionell teori nĂ€r jag kopplade min empiri till teori.

Bakgrund: Det debatteras i media kring styrelsernas ersÀttningsnivÄer och varför det finns skillnader pÄ dem. Det Àr intressant att studera vilka bakomliggande faktorer som finns till ersÀttningsnivÄerna för att fÄ en förstÄelse kring varför nivÄerna skiljer sig Ät mellan bolagen. Det har gjorts mÄnga studier kring ersÀttning till ledande befattningshavare, men fÄ nÀr det gÀller ersÀttning till styrelser, vilket ger oss ett motiv att komma med ett bidrag till forskningen kring ersÀttningsnivÄerna till styrelsen. Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar styrelsens ersÀttning i sin helhet vad gÀller storlek och form bland bolagen pÄ Stockholmsbörsen. Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vÄr studie dÀr vi har lyft fram teorier kring styrelsens ersÀttning i den mÄn de finns och anvÀnt oss av teorier kring ersÀttning till ledande befattningshavare och applicerat dem pÄ styrelsen. UtifrÄn teorierna lyfte vi fram faktorer som kan tÀnkas pÄverka ersÀttningen, vilka sedan grupperades in efter de olika organen i den svenska bolagsstyrningsmodellen. En kvantitativ studie genomfördes dÀr data hÀmtades frÄn bolagen pÄ Stockholmsbörsens Ärsredovisningar, vilken har legat till grund för analyser och resultat. Resultat: Av faktorerna var det bolagets storlek och andel internationella ledamöter som utmÀrkte sig dÄ de var signifikanta i alla vÄra modeller.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur insatser och fo?rutsa?ttningar fo?r ekonomiskt bista?nd formuleras och individanpassas inom fo?rso?rjningssto?d fo?r unga vuxna. De fra?gesta?llningar som anva?nds behandlar hur gruppen unga vuxna bista?ndstagare konstrueras, hur socialsekreterare definierar insatser utifra?n klientens behov, samt hur fo?rutsa?ttningar fo?r bista?nd formuleras och huruvida dessa uppra?ttas med ha?nsyn till klientens individuella situation. Fra?gesta?llningarna bero?r det sociala arbetets normfo?rmedlade praktik, ba?de utifra?n hur gruppen unga vuxna konstrueras men ocksa? utifra?n hur gruppens behov motiverar de insatser som de unga vuxna anses beho?va.

Offentliga verksamheter har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste tvÄ decennierna och forskarnas benÀmning för denna process Àr New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största vÀlfÀrdsproducenten har fÄtt en förÀndrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen Àr en vÀlfÀrdstjÀnst som mÄnga barnfamiljer anvÀnder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrÀtten. EfterfrÄgan av förskolelÀrare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som ocksÄ har pÄverkat behovet av att anstÀlla förskolelÀrare, det vill sÀga den nya lÀroplanen och lÀrarutbildningen. Detta har vÀckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhÄller sig till lönesÀttningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.

Uppsatsens syfte var att undersöka icke Àmnesrelaterade topiker i klassrumssamtal. Syftet mynnar ut i frÄgestÀllningar om icke Àmnesrelaterade topiker förekommer, vem de initieras av, hur de uppstÄr och hur deltagarna förhÄller sig till dem. Klassrumssamtal Àger rum i en kommunikativ verksamhet dÀr deltagarna gemensamt bedriver kommunikativa projekt. För att kunna uppnÄ uppsatsen syfte valdes Conversation Analysis (CA) som metod. UtgÄngspunkterna inom CA Àr att allt som sÀgs i samtalet har betydelse, interaktionen ses som strukturellt organiserad i sekvenser, allt som yttras ses som bÄde kontextberoende som kontextförnyande och autentiska samtal krÀvs för att studera social interaktion.

BakgrundUtvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den Àr idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika lÀnders kultur vÀrlden över, Àr tÀnkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsomrÄdet. Internationellt sett sÀger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets rÀkenskaper, men i Sverige omfattar kraven Àven förvaltningen. Detta Àr inte nÄgon ny företeelse utan har förekommit lika lÀnge som rÀkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag Àr Sverige och Finland de enda lÀnderna dÀr det juridiska revisionskravet omfattar bÄde rÀkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU.SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utstrÀckning det i Spanien existerar nÄgon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision.

Syfte: FramstĂ€llningens syfte Ă€r att förklara hur EU:s öppenhetsdirektiv pĂ„verkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin pĂ„verkan. FramstĂ€llningen kommer att koncentreras kring ersĂ€ttningen av Panelen för övervakning av finansiell rapportering, vilken utgör den mest aktuella företeelsen som resulterats ur nĂ€mnda harmoniseringsstrĂ€van. Metod: I framstĂ€llningens genomförande tillĂ€mpas en kvalitativ metod. Undersökningen grundas genom ett antal intervjuer, dels med företrĂ€dare ur den numera nedlagda Övervakningspanelen, dels med representativa aktörer i den aktuella debatten. Teoretiska perspektiv: FramstĂ€llningen utgĂ„r frĂ„n institutionell teori och legitimitetsteori för att pĂ„visa hur EU:s öppenhetsdirektiv pĂ„verkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin pĂ„verkan.