I början av 2005 blir IASB:s regler tvingande och gemensamma för alla noterade bolag inom EU. Årsredovisningarna skall nu upprĂ€ttas enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. De förĂ€ndringar IAS/IFRS vĂ€ntas bĂ€ra med sig kommer i mĂ„nga fall att pĂ„verka bolagen och dĂ€rmed antas att bolagen försöker tolka standarderna utifrĂ„n sin egen nytta. De olika tolkningarna kan leda till att IASB:s mĂ„lsĂ€ttning, harmonisering av den ekonomiska redovisningen, blir svĂ„r att uppnĂ„.Vi har utgĂ„tt frĂ„n en positiv ansats och i studien anvĂ€nds en deduktiv metod dĂ„ vĂ„ra hypoteser baseras pĂ„ tidigare forskning och redan existerande teorier. VĂ„r studie grundas pĂ„ en totalundersökning, dĂ€r mĂ„lpopulationen omfattas av alla noterade bolag med goodwill pĂ„ Stockholmsbörsen.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

Det globala miljö- och klimathotet har gjort att företag i allt större utstrÀckning försöker minska sin klimatpÄverkan. Genom miljöinvesteringar ? investeringar som Àr Àmnade att minska miljöpÄverkan- kan företagen bÄde minska klimatpÄverkan och förbÀttra sin image. Syftet med studien Àr att undersöka hur ett etablerat företag med vinstintresse arbetar med miljöinvesteringar som inkluderar ickemonetÀra vÀrden. Den hÀr uppsatsen har anvÀnt sig av en kvalitativ forskningsansats dÀr en fallstudie har gjorts av ett tillverkningsföretag.

Bakgrunden till denna studie Ă€r att en förĂ€ndring i svensk normgivning skett. BokföringsnĂ€mnden publicerade Ă„r 2008 det förenklade regelverket K2, som företag inom kategorin mindre företag sedan dess haft möjlighet att tillĂ€mpa. År 2012 publicerade BokföringsnĂ€mnden det nya och kompletterande principbaserade regelverket K3 som börjar gĂ€lla 1 januari 2014. Cirka 90 % av Sveriges företag tillhör kategorin mindre företag och Ă€r sĂ„ledes aktuella för valet mellan K2 och K3. Studien fokuserar pĂ„ redovisningsprofessioners pĂ„verkan pĂ„ valet.

I dagens samhÀlle stÀlls det allt fler krav pÄ att företag ska ta ett socialt ansvar och idén corporate social responsibility (CSR) pÄverkar företag och deras verksamhet. Ett totalt socialt ansvar innefattar att företag ska gÄ med ekonomisk vinst, följa lagar och förordningar som rÄder pÄ marknaden samt en etisk skyldighet i form av agerande i enlighet med intressenters normer och förvÀntningar pÄ företaget. Utöver detta ska företag agera som goda samhÀllsmedborgare. För företag i en bransch dÀr verksamheten grundas pÄ skadliga produkter blir det diskutabelt huruvida de lever upp till ett etiskt ansvar eller inte. Företag i tobaksbranschen Àr exempel pÄ sÄdana och syftet med den hÀr undersökningen Àr att analysera och jÀmföra fyra tobaksbolags respektive presentation av CSR.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har pÄ senare tid fÄtt en ökad betydelse i den bolagsrÀttsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning sÄ ska företag pÄ reglerade marknader avlÀgga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin Ärsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. HÀr har företagen möjlighet att stÀrka sina aktieÀgares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad Àr det som styr hur företagen vÀljer att framstÀlla och presentera denna information? Enligt institutionell teori sÄ finns det faktorer i ett företags omgivning som pÄverkar organisationens medlemmars agerande och ett sÄdant tryck Àr att styrelseledamöter pÄverkas av styrelseledamöter i andra företag.

Den 1 januari 2005 sker en stor omstĂ€llning för mĂ„nga av de svenska företagen avseende det sĂ€tt deras redovisning skall uppföras pĂ„. För noterade företag införs en tvingande lag som innebĂ€r att koncernredovisningen skall ske efter internationell standard, istĂ€llet för de tidigare rekommendationerna utgivna av svenska RedovisningsrĂ„det. De onoterade företagen dĂ€remot har sedan tidigare haft möjlighet att vĂ€lja mellan tvĂ„ normgivare, den 1 januari 2005 tillkommer sĂ„ledes ytterligare ett val. Viktigt Ă€r dock, för sĂ„vĂ€l noterade som onoterade företag, att följa Årsredovisningslagen och begreppet God redovisningssed. SĂ„ vad styr dĂ„ valet av IASBs rekommendationer för de svenska onoterade aktiebolagen? För att svara pĂ„ ovanstĂ„ende frĂ„ga har denna studie utförts i enlighet med ett positivistiskt synsĂ€tt samt en deduktiv ansats.

Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka ett beslut om att adoptera en ny styrmodell. Dessa faktorer kan vara allt frÄn internt upplevda problem till att olika externa aktörer pÄverkar organisationer i valet av styrmodell. Syftet med denna uppsats Àr att genom en kvalitativ studie identifiera viktiga faktorer bakom en kommuns beslut att adoptera det balanserade styrkortet och vilka förvÀntningar som finns pÄ den nya styrmodellen. Syftet med uppsatsen Àr Àven att genom en kvantitativ studie undersöka om det finns samband mellan motiven till adoption av det balanserade styrkortet och hur tillfredstÀllda organisationer blir med den nya styrmodellen. Uppsatsen utfördes med det analytiska metodsynsÀttet som basmetodsynsÀtt och aktörssynsÀttet som komplementÀr.

Titel: ÖversĂ€ttning av Nöjd Kund Index - Verksamhetsutveckling med kundfokus pĂ„ JM ABFörfattare: Grundström, Johan; Åberg, FilipHandledare: Blomgren, MariaKurs: Kandidatuppsats, 15hp, Företagsekonomiska institutionen, VT 2010Bakgrund: I samhĂ€llet cirkulerar mĂ€ngder av managementidĂ©er. För att en organisation ska kunna anvĂ€nda en idĂ© sĂ„ mĂ„ste den översĂ€tta idĂ©n till organisationens förutsĂ€ttningar. Kundfokus har kommit att spela en allt viktigare roll för företagens lönsamhet vilket har lett till ett ökat kundfokus de senaste decennierna. JM AB, ett företag verksamma inom bostadsutveckling, införde Ă„r 2002 Nöjd Kund Index för att kunna mĂ€ta deras kunders nöjdhet. Hur har idĂ©n om Nöjd Kund Index översatts pĂ„ företaget?Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats Ă€r att genom en studie av JM AB beskriva hur Nöjd Kund Index översĂ€tts och hur konceptets funktioner utvecklas.Metod: En kvalitativ metod valdes, dĂ€r sĂ„vĂ€l intervjuer genomförts och dokument frĂ„n JM anvĂ€nts.Resultat: Studien visar att översĂ€ttningsprocessen Ă€r en process vilken tar form och Ă€ndrar karaktĂ€r beroende pĂ„ faktorer bĂ„de inom och utanför företaget.

Syftet med denna uppsats Àr att klarlÀgga varför Àlgstammen och framförallt andelen tjurar, Àr pÄ vÀg nedÄt i Sverige. Trots att det finns stor expertis i form av myndigheter, forskare och en engagerad jÀgarkÄr har den negativa utveckling inte kunnat stoppas. Enligt Douglas North kan svaret till denna typ av fenomen möjligen ligga i interaktionen mellan formella (SFS 1987:259 och SFS 1987:905) och informella regler (traditionerna). I sÄdana fall skulle Àlgstammens nedgÄng kunna knytas till de traditioner som prÀglar ÀlgjÀgarnas jaktmetoder nÀr dessa kommer pÄ kollisionskurs med de formella reglerna. Jag liksom mÄnga andra, dÀribland Fell (2006), hÀvdar att en annan form av regler, sÄ kallade godtyckliga regler, kan spela en avgörande roll för hur mÀnniskor agerar i jaktsituationer.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur kommunala energibolag resonerar vid val av avskrivningsmetod samt hur kommunala energibolag har förberett sig inför införandet och hur de förhÄller sig till implementeringen av komponentavskrivningar.Teorier: De teorier som anvÀnts i uppsatsen finner vi vara relevanta och applicerbara utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Vi har bl.a. anvÀnt oss av Burns & Scapens ramverk som ingÄr i den institutionella teorin, vilket Àr den teori som studien utgÄtt ifrÄn.Metod: Studien utgÄr ifrÄn den kvalitativa ansatsen med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer och dokumentgranskning.Empiri: Empirin innefattar intervjuer med 5 kommunala energibolag inkluderande granskning av relevant dokumentation.Slutsatser: Studien har visat att de kommunala energibolagen upplever avskrivningsval som en svÄrbedömd process som prÀglas av en inre tröghet pÄ grund av pÄverkande faktorer och inrotade regler och rutiner. I och med tolkningen och införandet av BFNs regelverk avseende komponentavskrivningar har ett internt motstÄnd byggts upp pÄ grund av svÄra och godtyckliga bedömningar. Detta har bidragit till en spretighet, vilket har pÄkallat behovet av tydligare rekommendationer och direktiv.

Den pÄgÄende övergÄngen till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stÀrkas och jÀmförbarheten öka, finns oro för att en mÀngd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjÀrde bolagsdirektiv har begreppet ?rÀttvisande bild? kommit in i den svenska Ärsredovisningslagen och i Sverige har RedovisningsrÄdet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel pÄ detta Àr RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige frÄn och med Är 2002.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur de ansvariga för jÀmstÀlldhetsarbetet pÄ Folksam arbetar med jÀmstÀlldhet. Syftet Àr Àven att undersöka vilka normer och kulturer som kan pÄverka deras jÀmstÀlldhetsarbete. Detta undersöks genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med tvÄ stycken som arbetar internt, med att fÄ just Folksam mer jÀmstÀllt, och tvÄ stycken pÄ Folksam som arbetar externt, med att fÄ andra företag bÄde i Sverige och utomlands att bli mer jÀmstÀllda. Slutsatsen Àr att respondenterna pÄ Folksam blir pÄverkade av normer frÄn till exempel politiken, för att politiken krÀver att de ska vara jÀmstÀllda, men ocksÄ för att deras kunder vill det. Det Àr Àven en lönsamhetsfrÄga samt en mÀnsklig rÀttighet och dÀrför vill de Àndra den rÄdande normen.

Isaac Newton lÀr en gÄng ha yttrat följande nÀr han förlorade 20 000 pund pÄ aktier; ?jag kan berÀkna himlakroppars rörelser men inte folks galenskaper?. Ett uttalande som sÀger en hel del om svÄrigheten med att investera i aktier, men som ocksÄ gör detta till ett intressant omrÄde att studera. Denna studie började dock mer som en tanke pÄ i vilken utstrÀckning institutionella placerare arbetar enligt de metoder som finansieringsteorin erbjuder. VÄr kÀnsla var, efter att ha studerat finansiering, att mÄnga av de antaganden som ligger bakom traditionella finansieringsteorier och modeller gÀller under alltför allmÀngiltiga förhÄllanden, vilket kan göra det svÄrt att applicera dem i praktiska sammanhang.

Den pÄgÄende övergÄngen till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stÀrkas och jÀmförbarheten öka, finns oro för att en mÀngd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjÀrde bolagsdirektiv har begreppet ?rÀttvisande bild? kommit in i den svenska Ärsredovisningslagen och i Sverige har RedovisningsrÄdet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel pÄ detta Àr RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige frÄn och med Är 2002. RR17 ger ett visst handlingsutrymme nÀr det gÀller vilken metod som ska tillÀmpas vid nedskrivning av anlÀggningstillgÄngar.