This thesis will deal with the development of the situation of the Roma minority in the Swedish school system in the period between 1954 to 2010, based on two Swedish Government Official Reports of the group's situation in the Swedish schools. The study is done by the report Zigenarfrågan (SOU 1956:43) and with the report Romers rätt (SOU 2010:55). The report Romers rätt was written by the Delegation for Roma issues and gives an updated picture of the situation of Roma in the Swedish school system. The state investigation Zigenarfrågan, is also important as the latter resulted in the Roma children enrolled in Swedish schools. This work will look at the various governmental investigations by the theory used for analysis called ?structural discrimination theory?.

I början av 2005 blir IASB:s regler tvingande och gemensamma för alla noterade bolag inom EU. Årsredovisningarna skall nu upprättas enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. De förändringar IAS/IFRS väntas bära med sig kommer i många fall att påverka bolagen och därmed antas att bolagen försöker tolka standarderna utifrån sin egen nytta. De olika tolkningarna kan leda till att IASB:s målsättning, harmonisering av den ekonomiska redovisningen, blir svår att uppnå.Vi har utgått från en positiv ansats och i studien används en deduktiv metod då våra hypoteser baseras på tidigare forskning och redan existerande teorier. Vår studie grundas på en totalundersökning, där målpopulationen omfattas av alla noterade bolag med goodwill på Stockholmsbörsen.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

Det globala miljö- och klimathotet har gjort att företag i allt större utsträckning försöker minska sin klimatpåverkan. Genom miljöinvesteringar ? investeringar som är ämnade att minska miljöpåverkan- kan företagen både minska klimatpåverkan och förbättra sin image. Syftet med studien är att undersöka hur ett etablerat företag med vinstintresse arbetar med miljöinvesteringar som inkluderar ickemonetära värden. Den här uppsatsen har använt sig av en kvalitativ forskningsansats där en fallstudie har gjorts av ett tillverkningsföretag.

Bakgrunden till denna studie är att en förändring i svensk normgivning skett. Bokföringsnämnden publicerade år 2008 det förenklade regelverket K2, som företag inom kategorin mindre företag sedan dess haft möjlighet att tillämpa. År 2012 publicerade Bokföringsnämnden det nya och kompletterande principbaserade regelverket K3 som börjar gälla 1 januari 2014. Cirka 90 % av Sveriges företag tillhör kategorin mindre företag och är således aktuella för valet mellan K2 och K3. Studien fokuserar på redovisningsprofessioners påverkan på valet.

I dagens samhälle ställs det allt fler krav på att företag ska ta ett socialt ansvar och idén corporate social responsibility (CSR) påverkar företag och deras verksamhet. Ett totalt socialt ansvar innefattar att företag ska gå med ekonomisk vinst, följa lagar och förordningar som råder på marknaden samt en etisk skyldighet i form av agerande i enlighet med intressenters normer och förväntningar på företaget. Utöver detta ska företag agera som goda samhällsmedborgare. För företag i en bransch där verksamheten grundas på skadliga produkter blir det diskutabelt huruvida de lever upp till ett etiskt ansvar eller inte. Företag i tobaksbranschen är exempel på sådana och syftet med den här undersökningen är att analysera och jämföra fyra tobaksbolags respektive presentation av CSR.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har på senare tid fått en ökad betydelse i den bolagsrättsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning så ska företag på reglerade marknader avlägga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin årsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Här har företagen möjlighet att stärka sina aktieägares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad är det som styr hur företagen väljer att framställa och presentera denna information? Enligt institutionell teori så finns det faktorer i ett företags omgivning som påverkar organisationens medlemmars agerande och ett sådant tryck är att styrelseledamöter påverkas av styrelseledamöter i andra företag.

Den 1 januari 2005 sker en stor omställning för många av de svenska företagen avseende det sätt deras redovisning skall uppföras på. För noterade företag införs en tvingande lag som innebär att koncernredovisningen skall ske efter internationell standard, istället för de tidigare rekommendationerna utgivna av svenska Redovisningsrådet. De onoterade företagen däremot har sedan tidigare haft möjlighet att välja mellan två normgivare, den 1 januari 2005 tillkommer således ytterligare ett val. Viktigt är dock, för såväl noterade som onoterade företag, att följa Årsredovisningslagen och begreppet God redovisningssed. Så vad styr då valet av IASBs rekommendationer för de svenska onoterade aktiebolagen? För att svara på ovanstående fråga har denna studie utförts i enlighet med ett positivistiskt synsätt samt en deduktiv ansats.

Det finns många faktorer som kan påverka ett beslut om att adoptera en ny styrmodell. Dessa faktorer kan vara allt från internt upplevda problem till att olika externa aktörer påverkar organisationer i valet av styrmodell. Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie identifiera viktiga faktorer bakom en kommuns beslut att adoptera det balanserade styrkortet och vilka förväntningar som finns på den nya styrmodellen. Syftet med uppsatsen är även att genom en kvantitativ studie undersöka om det finns samband mellan motiven till adoption av det balanserade styrkortet och hur tillfredställda organisationer blir med den nya styrmodellen. Uppsatsen utfördes med det analytiska metodsynsättet som basmetodsynsätt och aktörssynsättet som komplementär.

Titel: Översättning av Nöjd Kund Index - Verksamhetsutveckling med kundfokus på JM ABFörfattare: Grundström, Johan; Åberg, FilipHandledare: Blomgren, MariaKurs: Kandidatuppsats, 15hp, Företagsekonomiska institutionen, VT 2010Bakgrund: I samhället cirkulerar mängder av managementidéer. För att en organisation ska kunna använda en idé så måste den översätta idén till organisationens förutsättningar. Kundfokus har kommit att spela en allt viktigare roll för företagens lönsamhet vilket har lett till ett ökat kundfokus de senaste decennierna. JM AB, ett företag verksamma inom bostadsutveckling, införde år 2002 Nöjd Kund Index för att kunna mäta deras kunders nöjdhet. Hur har idén om Nöjd Kund Index översatts på företaget?Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att genom en studie av JM AB beskriva hur Nöjd Kund Index översätts och hur konceptets funktioner utvecklas.Metod: En kvalitativ metod valdes, där såväl intervjuer genomförts och dokument från JM använts.Resultat: Studien visar att översättningsprocessen är en process vilken tar form och ändrar karaktär beroende på faktorer både inom och utanför företaget.

Syftet med denna uppsats är att klarlägga varför älgstammen och framförallt andelen tjurar, är på väg nedåt i Sverige. Trots att det finns stor expertis i form av myndigheter, forskare och en engagerad jägarkår har den negativa utveckling inte kunnat stoppas. Enligt Douglas North kan svaret till denna typ av fenomen möjligen ligga i interaktionen mellan formella (SFS 1987:259 och SFS 1987:905) och informella regler (traditionerna). I sådana fall skulle älgstammens nedgång kunna knytas till de traditioner som präglar älgjägarnas jaktmetoder när dessa kommer på kollisionskurs med de formella reglerna. Jag liksom många andra, däribland Fell (2006), hävdar att en annan form av regler, så kallade godtyckliga regler, kan spela en avgörande roll för hur människor agerar i jaktsituationer.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kommunala energibolag resonerar vid val av avskrivningsmetod samt hur kommunala energibolag har förberett sig inför införandet och hur de förhåller sig till implementeringen av komponentavskrivningar.Teorier: De teorier som använts i uppsatsen finner vi vara relevanta och applicerbara utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi har bl.a. använt oss av Burns & Scapens ramverk som ingår i den institutionella teorin, vilket är den teori som studien utgått ifrån.Metod: Studien utgår ifrån den kvalitativa ansatsen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och dokumentgranskning.Empiri: Empirin innefattar intervjuer med 5 kommunala energibolag inkluderande granskning av relevant dokumentation.Slutsatser: Studien har visat att de kommunala energibolagen upplever avskrivningsval som en svårbedömd process som präglas av en inre tröghet på grund av påverkande faktorer och inrotade regler och rutiner. I och med tolkningen och införandet av BFNs regelverk avseende komponentavskrivningar har ett internt motstånd byggts upp på grund av svåra och godtyckliga bedömningar. Detta har bidragit till en spretighet, vilket har påkallat behovet av tydligare rekommendationer och direktiv.

Den pågående övergången till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stärkas och jämförbarheten öka, finns oro för att en mängd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjärde bolagsdirektiv har begreppet ?rättvisande bild? kommit in i den svenska årsredovisningslagen och i Sverige har Redovisningsrådet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel på detta är RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige från och med år 2002.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur de ansvariga för jämställdhetsarbetet på Folksam arbetar med jämställdhet. Syftet är även att undersöka vilka normer och kulturer som kan påverka deras jämställdhetsarbete. Detta undersöks genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med två stycken som arbetar internt, med att få just Folksam mer jämställt, och två stycken på Folksam som arbetar externt, med att få andra företag både i Sverige och utomlands att bli mer jämställda. Slutsatsen är att respondenterna på Folksam blir påverkade av normer från till exempel politiken, för att politiken kräver att de ska vara jämställda, men också för att deras kunder vill det. Det är även en lönsamhetsfråga samt en mänsklig rättighet och därför vill de ändra den rådande normen.

Isaac Newton lär en gång ha yttrat följande när han förlorade 20 000 pund på aktier; ?jag kan beräkna himlakroppars rörelser men inte folks galenskaper?. Ett uttalande som säger en hel del om svårigheten med att investera i aktier, men som också gör detta till ett intressant område att studera. Denna studie började dock mer som en tanke på i vilken utsträckning institutionella placerare arbetar enligt de metoder som finansieringsteorin erbjuder. Vår känsla var, efter att ha studerat finansiering, att många av de antaganden som ligger bakom traditionella finansieringsteorier och modeller gäller under alltför allmängiltiga förhållanden, vilket kan göra det svårt att applicera dem i praktiska sammanhang.