Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur Sveriges kommuner förhÄller sig till hÄllbarhetsmÄtt. Vi ska studera vilka hÄllbarhetsmÄtt som rapporteras samt vad som pÄverkar anvÀndningen av dessa hÄllbarhetsmÄtt.Metod: Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning som skickats ut per mail för att samla in vÄrt empiriska underlag. Vi har sedan analyserat underlaget med hjÀlp av programmet IBM SPSS Statistics 22 för att sedan redovisa vÄra resultat i form av tabeller och löpande text.Resultat & slutsats: Resultatet av vÄr studie visar att kommuner rapporterar hÄllbarhetsmÄtt i genomsnitt i viss till mÄttlig utstrÀckning. Den visar Àven att kommuner med drivande kommunledning tenderar att rapportera och anvÀnda hÄllbarhetsmÄtt i större utstrÀckning Àn andra kommuner. Den pekar ocksÄ pÄ att antal miljöprojekt som kommunen bedriver samt om kommunen lÄter sig inspireras av andra kommuner Àven pÄverkar utstrÀckningen av rapporteringen och anvÀndningen av hÄllbarhetsmÄtten.Förslag till fortsatt forskning: VÄrt förslag till fortsatt forskning Àr att göra en mer ingÄende analys av Sveriges kommuners hÄllbarhetsredovisning dÄ vi pÄ grund av tidsbegrÀnsning inte kunnat göra nÄgon mer ingÄende analys.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

Kunskapsöverföring mellan projekt Àr ett ansvarsomrÄde inom projektledning. Arbetsformen projekt Àr mycket kunskapsintensiv och det Àr av största vikt för organisationer att omhÀnderta kunskap som genereras inom projektverksamheten. Det finns dokumenterade svÄrigheter kring kunskapsöverföring frÄn bÄde framgÄngrika samt problemfyllda projekt och oftast förblir kunskapen individbunden och odokumenterad.För att genomföra kunskapsöverföring mellan projekt pÄ ett effektivt sÀtt krÀvs att projektledare har kunskap om specifika metoder samt pedagogiska fÀrdigheter ihop med bred projektledarkunskap. Syftet med denna studie Àr att belysa projektledares uppfattning om kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt och vilka metoder som anvÀnds. Den kvalitativa ansatsen fenomenografi har anvÀnds för att analysera resultatet.

NÀr unga behandlas inom ramen för institutionell tvÄngsvÄrd finns det nÄgra aspekter som Àr avgörande för behandlingsresultatet; att personalen arbetar samstÀmmigt och i enlighet med relevanta metoder samt att de upprÀttar en frÀmjande relation till den unge. Det krÀvs en kombination av dessa aspekter för att pÄ bÀsta sÀtt ge den unge förutsÀttningar att frÀmja sin utveckling. Föreliggande studie syftar dÀrmed till att undersöka hur personal pÄ tre sÀrskilda ungdomshem, drivna av Statens Institutionsstyrelse, ser pÄ metodtillÀmpning, relationella aspekter och samstÀmmighet. Studien bygger pÄ en kvantitativ del som innefattar en enkÀtundersökning dÀr behandlingspersonalen besvarar hur de ser pÄ dessa aspekter, samt en kvalitativ del dÀr institutionschefer, avdelningsförestÄndare och annan personal delger sin syn pÄ hur metodanvÀndning, samstÀmmighet och relationella aspekter förhindrar eller möjliggör adekvat behandling. Av materialet framkommer att metodanvÀndningen uppfattas, av personalen, vara ett hinder för de olika verksamheterna.

Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera möjliga utfallspĂ„verkande faktorer som möjliggör ett framgĂ„ngsrikt implementerat utfall avseende social hĂ€nsyn i offentlig upphandling i en svensk kontext. Analysen och slutsatserna bygger pĂ„ en jĂ€mförelse mellan tvĂ„ fall dĂ€r utfallet utgör den gemensamma nĂ€mnaren. Underlaget till uppsatsen bygger primĂ€rt pĂ„ intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och politiker i Sigtuna och i Örebro.De teoretiska analysverktygen som anvĂ€nds i denna uppsats Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Rational choice- och Normativ institutionalism. Tre temafaktorer har anvĂ€nts för att kategorisera likheter och skillnader mellan fallen. Dessa Ă€r spelregler, preferenser och resurser.Resultatet visar pĂ„ att fallen har fler möjliga utfallspĂ„verkande faktorer gemensamma Ă€n de har utfallspĂ„verkande faktorer som skiljer dem Ă„t.En troligt viktig möjlig förklarande faktor ligger i att frĂ„gan om sociala krav har hanterats pĂ„ ledningsnivĂ„ som en strategisk frĂ„ga, snarare Ă€n som en juridisk eller teknisk frĂ„ga.Fallen kan Ă€ven förstĂ„s som att behovet av upphandling och behovet av sociala Ă„tgĂ€rder har vĂ€xt fram oberoende av varandra innan sjĂ€lva upphandlingsprocesserna och att det Ă€r genom aktörernas aktioner som upphandlingsfrĂ„gan och den sociala frĂ„gan har kombinerats.

This study is about trust for public institutions and what the foundation is that builds this confidence. For this study I have used three dependent variables to define different aspects of public institutions. These are trust in the legal system, trust in political parties and state of health services nowadays.  The method that is used in the study is based on a comparative study between two countries, Sweden and Portugal.  The actual result is made up by comparing means and regressions by using 13 independent variables. Many of the independent variables that has been used is deriving from institutional theories of Putnam and Rothstein These theories points out the importance of strong traditions of civic engagement and that the success of the trust of the institutions depends in large part on the horizontal bonds that make up social capital.

Bakgrund: Frivillig redovisning har blivit allt mer förekommande de senaste Ärtiondena. Ett problem för bolag Àr att veta om nyttan av denna överstiger kostnaden. Den frÀmsta forskningen om frivillig redovisning har dock studerat vilka motiv det finns för bolag att publicera frivillig redovisning snarare Àn effekterna av denna. Det behövs dÀrför forskning som fyller ut det kunskapsgap som finns. VÄr studie börjar bidra med att fylla kunskapsgapet genom att studera vilken nytta bolag kan erhÄlla av frivillig redovisning.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Enligt det agentteoretiska synsÀttet kan osÀkerhet kring företagsledarens beteende avhjÀlpas genom att förutsÀtta ett opportunistiskt beteende frÄn denne och sedan utforma styrmekanismer som begrÀnsar denna opportunism.  Agentteorin har dock sitt ursprung i en amerikansk kontext med helt andra vÀrderingar Àn de som format de svenska institutionerna. DÀrmed öppnas det för andra orsaker och teorier som kan förklara förekomsten av rörliga ersÀttningar i Sverige.Syftet med denna uppsats Àr att bidra till diskussionen om vilket eller vilka teoretiska perspektiv som kan ligga bakom förekomsten av belöningssystem i Sverige.Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ forskningsstrategi detta eftersom författarna försöker finna ett samband mellan olika variabler.  Genom att utgÄ frÄn en total populations undersökning av ca 300 börsnoterade företag kom den slutliga populationen som uppfyllde de uppstÀllda kriterierna att uppgÄ till 211 företag. Respektive bolags Ärsredovisningar studerades dÀrefter med hjÀlp av ett kodningsschema som angav informationen som skulle inhÀmtas och kvantifieras.  Information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppstÀllda hypoteserna.Eftersom att ingen av agentteorins antagande som prövades kunde styrkas indikerar detta att andra teorier kan vara bÀttre lÀmpade. Resultaten indikerar pÄ att det Àr institutionell teori i form av hÀrmande isomorfism och symbolisk kompensation som Àr mer tillÀmplig för att förklara rörliga ersÀttningar i det svenska corporate governance-systemet.

Introduktion: Fler och fler opereras inom den dagkirurgiska verksamheten i Sverige. Fo?r att bevara patientsa?kerheten och kvaliteten i va?rden, bo?r den sta?ndigt utva?rderas och vid behov fo?rba?ttras. Alternativ i detta fo?rba?ttringsarbete kan vara anva?ndandet av olika dagkirurgiska fast-track modeller, da?r den perioperativa omva?rdnaden, medicineringen och anestesimetoden anpassas efter individen och det kirurgiska ingreppet.

Vi mÀnniskor har under hela vÄr existens kommunicerat med varandra pÄ ett eller annat sÀtt. Kommunikation Àr en stÀndigt fortgÄende social företeelse som inrymmer mycket mer Àn bara ord. SÄvÀl kroppssprÄk som blickar, klÀdsel, ljud och gester sÀnder ut mÀngder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa Àr omöjligt. Kanske Àr det just vad som har lockat mÀnniskor i alla tider till att försöka behÀrska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser.I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgÄngsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat pÄ den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen.

Ma?nniskor har de senaste a?rhundradena bidragit till o?kade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatfo?ra?ndring som idag upplevs. Jordbruket sta?r fo?r en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen o?kar sa?tts ytterligare press pa? jordbruket att kunna fo?rse denna befolkningso?kning med livsmedel. Samtidigt o?kar detta a?ven pressen pa? miljo?n.