Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

HÄllbarhetsredovisning Àr ett frivilligt Ätagande för företag och Àr en vidareutveckling av miljöredovisningen. Redovisningen ges i flera dimensioner för att skapa en starkare grund och trovÀrdighet samt för att ge en helhetsbild. Denna redovisning utgör miljörelaterade, etiska och sociala förhÄllanden samt den ekonomiska utveckling som Àr knuten till dessa. Parallellt med att miljö- och hÄllbarhetsredovisningspraxis utvecklades under 1990-talet och början av 2000-talet har allt fler modeller, rekommendationer och riktlinjer lanserats av olika organisationer och individer. Till skillnad frÄn den finansiella redovisningen finns det ingen uttömmande lagstiftning för hur ekonomiska, miljömÀssiga samt sociala och etiska aspekter ska redovisas.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartlÀggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en anvÀnds. Grunderna till bruket faststÀlldes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkÀtundersökning, dÄ de sÄgs som tÀnkta anvÀndare och möjliga aktörer.

Syfte: Syftet ?r att sammanst?lla det aktuella forskningsunderlaget f?r att unders?ka om intag av bl?b?r f?r?ndrar lipidniv?er hos m?n och kvinnor ?18 ?r j?mf?rt med att inte inta bl?b?r. Metod: I denna systematiska ?versiktsartikel har en litteraturs?kning genomf?rts. F?r att specificera unders?kningsomr?det har arbetet avgr?nsats till m?n och kvinnor ?18 ?r med interventionen intag av bl?b?r (os?tade f?rska, frysta eller frystorkade) tillsammans med normalkost som har j?mf?rts mot inget bl?b?rsintag (normalkost, placebodryck, -pulver eller -kapsel med pulver). Utfallet som har unders?kts var f?r?ndring av totalkolesterol (TC), triglycerider (TG), low-density lipoprotein (LDL) och high-density lipoprotein (HDL). Studiedesignen f?r inkluderade studier var RCT, minst singelblindad med en interventionsl?ngd p? ?1 vecka.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

Samtalsmöten Àr en viktig del i mÀnniskors kontakter med myndigheter. De sÀtt som dessa samtalsmöten sker pÄ kan pÄverka den enskildes medverkan, kunskaper och utfall frÄn dessa möten, pÄ olika sÀtt.Studiens syfte Àr att analysera och beskriva hur asymmetrier mellan handlÀggare och klient konstrueras i samtalsmöten om bistÄnd för Àldre och ekonomiskt bistÄnd samt handlÀggarens hantering av dessa.Genom att anvÀnda diskursiv analysmetod analyseras tio audio-inspelade samtalsmöten och den samtalsinteraktion som sker i dessa nÀr det gÀller handlÀggarnas bistÄndsbedömning av sÄ vÀl bistÄnd för Àldre som ekonomiskt bistÄnd.Resultatet visar att det Àr av vikt att handlÀggarna Àr medvetna om de inneboende asymmetrierna i dessa samtalsmöten som kommer av deras institutionella karaktÀr. Detta, dÄ handlÀggaren genom sin hantering av dessa har en stor möjlighet att pÄverka huruvida asymmetrierna förstÀrks i samtalsmötet och hur det i sin tur pÄverkar klienten och deras relation. Resultatet tyder ocksÄ pÄ att handlÀggarens hantering av de olika asymmetrierna som framtrÀdde kan Àventyra rÀttssÀkerheten för klienten.Resultatet lyfter fram betydelsen av att det Àr handlÀggarens medvetenhet eller omedvetenhet om dessa asymmetrier som Àr avgörande för hur de hanteras och vad det fÄr för effekter för klienten. Studien kan anvÀndas för vidare förstÄelse i praktiska sammanhang om vilka kommunikativa asymmetrier som finns mellan handlÀggare och klient och hur handlÀggarens hantering av dessa pÄverkar interaktionen och relationen dem emellan, samt det utfall som det kan ha för klienten..

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbÀttraorganisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. Fören organisation med hög personalomsÀttning Àr sÄledes kunskapshanteringen av störstavikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglappsom kan uppkomma nÀr individer lÀmnar organisationen Àr risken att förlora avgörandekunskapsresurser överhÀngande.Uppsalas studentnationer utgör ett tydligt exempel pÄ organisationer som brottas med denhÀr problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare Àn vad som Àr vanligti nÀringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsÀttning draspÄ sÄ vis till sin spets. Syftet med denna uppsats var att skapa förstÄelse för kuratorer pÄ Uppsalasstudentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. DetÀr sÄledes de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som Àr i fokus föruppsatsen.

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

Idag Àr det mycket uppmÀrksammat av bÄde akademiker och anvÀndare att information frÄn traditionella finansiella redovisningar inte Àr tillrÀckliga för att motsvara de krav som bÄde externa och interna intressenter stÀller pÄ mer innehÄllsrika rapporter. Marknad och intressenter efterfrÄgar information om ekonomiska, miljömÀssiga och sociala aspekter, vilket har lett till att allt fler företag upprÀttar en hÄllbarhetsredovisning. HÄllbarhetsredovisning syftar till att skapa en hÄllbar utveckling och ses som ett verktyg eller en möjlighet för företag att lÀmna information om dessa tre aspekter och det leder till ett ökat förtroende för företaget och dess verksamhet. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur företag inom basindustrin i Norrbotten tillÀmpar hÄllbarhetsredovisning. Studien genomfördes genom en fallstudie av fyra företag för att beskriva hur de tillÀmpar sin hÄllbarhetsredovisning.

Som svar pÄ de mÄnga redovisningsskandalerna som intrÀffat i USA de senaste Ären utformades Är 2002 en ny lag, Sarbanes-Oxley Act. Lagen stÀller bland annat högre krav pÄ bolagens interna kontroller och finansiella rapporter. Sarbanes-Oxley Act tillÀmpas dock inte bara pÄ bolag i USA, utan Àven icke-amerikanska bolag som Àr registrerade hos SEC tvingas att följa lagens bestÀmmelser. Detta innebÀr att flera bolag i Sverige mÄste implementera lagen, som för icke-amerikanska bolag trÀder i kraft sommaren 2006.Vi ville med undersökningen förklara hur bolag i Sverige pÄverkas av Sarbanes-Oxley Act. UtifrÄn tre teorier; institutionell teori, agentteori och transaktionskostnadsteorin, har vi utformat propositioner som försökt förklara Sarbanes-Oxley Act:s pÄverkan pÄ bolagen.

SammandragDenna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor da?r ansvarsfra?gor traditionellt inte uppma?rksammats da? banker inte ansetts ha stor inverkan pa? samha?lls- och miljo?problem. Fo?retag generellt fo?rva?ntas idag aktivt arbeta med CSR-fra?gor, dock fo?rekommer en strategi att kommunicera CSR ista?llet fo?r att agera, i syfte att sta?rka legitimiteten i varuma?rket. Studien belyser fra?gor kring CSR inom banksektorn, da? det idag finns indikationer pa? att a?ven banker ma?ste arbeta med fra?gorna.

Studien underso?ker maktfo?rdelningen i en projektgrupp, tillsatt fo?r att ko?pa in ett affa?rssystem. Syftet med studien a?r att studera hur och varfo?r makt delas i en projektgrupp, samt hur anva?ndandet av makt kan leda till konflikter inom projektgruppen. Fo?r att besvara syftet sta?lls tre fra?gesta?llningar (1) Hur formas maktfo?rdelningen inom en projektgrupp? (2) Hur anva?nds makt och hur pa?verkar den konflikter inom projektgruppen? (3) Hur pa?verkas maktfo?rdelningen av konflikter?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna anva?nds teorier om inko?psprocessen fo?r affa?rssystem, beslut i projektgrupper, olika typer av makt samt teorier om konflikter.

Det r?der brist p? familjehem i Sverige, samtidigt som tidigare forskning visar p? att familjehemsf?r?ldrar ?nskar ett mer omfattande och f?rb?ttrat st?d i uppdragen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka familjehemsf?r?ldrars upplevelser av st?dinsatser fr?n socialtj?nsten, och inriktar sig p? st?dets m?jligheter och utmaningar. F?r att besvara studiens fr?gest?llningar samlades empiri in genom sju kvalitativa intervjuer med familjehemsf?r?ldrar.

Denna uppsats a?mnar utreda den upphovsra?ttsliga problematiken som uppsta?r vid anva?ndandet av generativ AI, med sa?rskild inriktning pa? musikbranschen. Uppsatsen underso?ker anva?ndningen av upphovsra?ttsligt skyddade verk som input i AI-system samt den genererade musikens upphovsra?ttsliga status. I syfte att utforska de tva? dimensionerna av generativ AI och upphovsra?tt fokuserar uppsatsen pa? relationen mellan input och output, med ma?let att belysa det komplexa sambandet mellan tra?ningsdatan och musiken som genereras.