Syftet med denna uppsats är att förklara varför byggföretag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen. I och med kunskapssamhällets framväxt har mer och mer av företagens värde börjat bestå av immateriella tillgångar i form av bland annat humankapital. Dessa tillgångar syns inte i den traditionella redovisningen och därför har behovet hos företagen ökat att kunna redovisa sitt humankapital i årsredovisningen. I och med att allt fler tillämpar denna typ av redovisning så har det spridit sig mellan olika företag och olika branscher. Det är dock inte säkert att detta ger positiva effekter för alla företag.

Syftet är att undersöka hur grundskollärare upplever elevens möjlighet till lärande. För att komma till en slutsats frågade vi grundskollärare om deras möjligheter att skapa lärtillfällen för sina elever. För att få svar på frågan intervjuade vi några lärare. Studien har en hermeneutisk ansats som vi kompletterar med kvalitativa data. Vi valde en hermeneutisk ansats för att tolka de svar vi fick från våra informanter.

Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera vilken funktion förvaltningsrevisionen fyller i aktiemarknadsbolag som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning, samt ge förslag på hur förvaltningsrevisionen bör förändras i dessa bolag. Uppsatsen är till största del deduktiv då den tar sin utgångspunkt i teorier. Vidare grundas uppsatsen på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med revisorer och institutionella ägare. Den teoretiska referensramen utgörs av en egen analysmodell som tar sin utgångspunkt i agent- och principalteorin samt förtroendeteori och institutionell teori. Revisorernas och de institutionella ägarnas svar har beskrivits och analyserats utifrån fyra områden, nämligen förvaltningsrevisionens innehåll, behovet av förvaltningsrevision, den svenska bolagskodens påverkan på förvaltningsrevisionen och förvaltningsrevisionens framtid.

Kvinnligt karriäravancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hurorganisationer som arbetar med jämställdhet förhåller sig till feminism. Vidare var det även av intresse för oss att se hur de valda organisationernas begreppsdiskussioner kring feminism och jämställdhet hängde ihop med hur man inom organisationerna förhöll sigtilltitulering och marknadsföring. De teoretiska utgångspunkter vi hade var institutionell teori, intersektionalitet och tidigare forskning som berörde feministisk titulering och marknadsföring. Då vi samlade in vår empiri använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt och utförde semistrukturerade intervjuer med sju respondenter som representerarfem organisationer. Dessa organisationer valde vi med hjälp av ett målstyrt urval där vi hade som krav att de uttryckligen skulle arbeta med jämställdhet.De huvudsakliga resultaten studien visade var att det inte finns några direkt enhetliga åsikter om vare sig de begrepp som diskuterades eller titulering och marknadsföring kopplat till feminism.

Värderingsstyrning är vanligt förekommande i svenska företag, dock finns det en problematik med att företag finner det svårt att implementera värderingar. En lyckad implementering är avgörande för att värderingarna ska få önskad effekt, vilket är att styra medarbetarna att arbeta på ett visst sätt och/eller mot ett visst mål. För att en implementering ska bli lyckad krävs en institutionalisering av värderingarna som sker genom att värderingarna socialt konstrueras via meningsskapande processer.Studiens syfte är att skapa förståelse för företags institutionalisering av värderingar. Detta genom att beskriva hur företag socialt konstruerar arbetet med implementering av värderingar, identifiera och analysera implementeringsstrategier för värderingsstyrning och utveckla en modell för implementering av värderingsstyrning. Studien har genomförts med hjälp av besöksintervjuer och resultatet framhåller att användandet av sju implementeringsverktyg i en kombination är att ses som en framgångsrik implementeringsstrategi för värderingsstyrning.

Uppsatsens syfte är att studera huruvida revisorer i de fyra länderna Sverige, Norge, Danmark och Island samt revisorer anställda inom BIG 4 ärrörliga. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vilken har en analytisk utgångspunkt. En dokumentstudie samt semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av institutionell teori tillsammans med intressentteori. Uppsatsens respondenter är åtta till antalet.

Syfte med denna studie är att fördjupa förståelsen hur personer med utländsk härkomst, som kommer till Sverige i vuxen ålder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs är svenska integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som används är kvalitativ. I den insamlade materialet ingår tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton år.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Syftet är att undersöka hur grundskollärare upplever elevens möjlighet till lärande. För att komma till en slutsats frågade vi grundskollärare om deras möjligheter att skapa lärtillfällen för sina elever. För att få svar på frågan intervjuade vi några lärare. Studien har en hermeneutisk ansats som vi kompletterar med kvalitativa data. Vi valde en hermeneutisk ansats för att tolka de svar vi fick från våra informanter.

Whistleblowing är någonting som i dagsläget blir allt mer känt. Edward Snowden och Wikileaks är det första som kommer till tanken när whistleblowing nämns. I den ekonomiska världen förekommer även Enron som en whistleblowing skandal, som många känner till då det är den största företagsskandal som inträffat under modern tid. Whistleblowing definieras som ett verktyg som ska motverka oegentligheter och börjar införskaffas av fler företag. Medan föregående studier undersöker vad som rapporteras, men också vilka individer som blåser i pipan, förekommer det inte någon studie om hur arbetet med whistleblowing faktiskt ser ut i företagen.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan är något som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans läroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi läst är det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstå demokrati och dess värderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var därför viktigt för oss att undersöka hur förskollärare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollärare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att använda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde två fokusgruppssamtal med sju förskollärare och en barnskötare totalt.

Flygverksamhet är till sin karaktär krävande, komplex och förenad med stora risker. I och med detta följer ett stort ansvarstagande. Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för ansvars- och säkerhetskulturen i Flygvapnet. Delfrågor som författaren ställer för att besvara problemformuleringen är: Hur ser ansvars- och säkerhetskulturen ut i Flygvapnet? Hur manifesteras den skriftligt i regler och policys? Hur upprätthålls och reproduceras den av medlemmarna? Det teoretiska ansatsen i uppsatsen utgörs av institutionell teori och ett sociokulturellt perspektiv.

Tidigare forskning har visat på ett antal faktorer som motiverar högpotentiella medarbetare, men vad beror motivationsfaktorerna på och varför är det så? Hur kan dessa värderingar förstås utifrån en samhällelig kontext och vad betyder det i interaktionen mellan arbetstagare och arbetsgivare? I studien har valet gjorts att utgå från fokusområden för att få en öppen ansats till det behandlade ämnet. För att erhålla den förståelse som eftersträvats har en kvalitativ ansats valts där empiriinsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. I studien har det framkommit att högpotentiella medarbetare sätter ett högt värde på att känna betydelsefullhet och att få ta ansvar i sitt arbete samt att kontinuerligt utsättas för nya situationer och problem att lösa. För organisationen betyder detta att energi bör läggas på att få en givande flexibilitet för såväl arbetstagare som arbetsgivare och på att det finns en tydlighet i krav och förväntningar..

This study intends to explain the problem with the implementation of new Swedish accounting rules called K2. The rules are simplifications of the general accounting rules and the purpose is to make it easier for small companies to account. Despite this, few small companies have adopted the rules. This study seeks to explain the weak response to the K2-rules using institutional theory.The research objects of this study are Burger King, McDonald?s and two audits and accountants.