Uppsatsen handlar om huruvida sociologin fortfarande är relevant när ekonomivetenskapen breddar sitt studiefält till att inte längre vara självklart ekonomisk utan också ställa frågor som traditionellt legat på sociologins bord. Genom en teoretisk analys av statistiska resultat angående användandet av inköpslista i samband med matvaruinköp undersöker uppsatsen huruvida ekonomins klassiska handlingsteori, rational choice, och dess antaganden om homo economicus är tillräckligt för att förklara de resultat som uppkommer. Jürgen Habermas teori om kommunikativt handlande, och Webers handlingsteori används som exempel på utpräglat sociologiska handlingsteorier vars förklaringsförmåga av de uppkomna resultaten jämförs med rational choice theory. Arbetet visar hur ekonomivetenskapen i sin strävan att bredda sitt studiefält behöver ifrågasätta vissa klassiska antaganden, något som under senare årtionden har inträffat, och att sociologin kan ge förklaringar där klassisk ekonomisk teori faller kort..

Inom sociologin önskas det att få ökad förståelse för människors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger även i att förklara och förstå kulturella strukturer som präglar vår verklighet. En viktig aspekt som formar människans verklighet är konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tänkas att sociologin har ett väl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt extraversion är relaterat till arbetstillfredsställelse, val av yrke med hög eller låg utbildning samt utåt- eller inåtriktat arbete. En enkätstudie genomfördes på anställda inom olika företag (N=140). Studien har delvis sina utgångspunkter i Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsställelse samt Hollands teori om arbetstillfredsställelses relation till val av yrke. Hypotesen var att deltagarna kommer att redovisa högre arbetstillfredsställelse om de har ett arbete som överensstämmer med deras personlighet. Resultaten pekar på att individer med höga och låga extraversionspoäng redovisar högre arbetstillfredsställelse om de har ett arbete som ligger nära deras personlighet.

Kriget i Tjetjenien utbröt 1994, som en följd av tjetjenernas krav på självständighet. Den tjetjenska sidan karaktäriseras idag av två vitt skilda drag, civilbefolkningens krigströtthet och de islamistiska extremisternas oförtröttliga kamp med terroristiska metoder. Ryssland å andra sidan håller hårt på sin territoriella rätt och situationen är därmed låst.Vi har, i en teorikonsumerande fallstudie, genomfört en analys av konfliktens drivkrafter utifrån den teori om konfliktlösning som kallas conflict resolution. Denna teori betonar vikten av att konflikten kommit in i ett så kallat ripe moment, för att kunna uppnå en lösning. För att freden skall bli bestående, är det av största vikt att de bakomliggande problemen blir lösta.Anledningen till att Tjetjenienkonflikten fortfarande pågår, är att den inte kommit in i ett ripe moment ännu.

Syfte: Syftet är att undersöka vilka värden ett konsultbolag bör kommunicera, för att attrahera entreprenörer i etablering- och uppstartsfasen. Metod: Primärdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genom för vår uppsats relevanta respondenter. Sekundärdata har främst baserats på vetenskapliga artiklar, rapporter och teoretisk litteratur. Teoretiska perspektiv: Vi har baserat vår teori utifrån relationsmarknadsföring, image och imageförändringsteori och är kompletterad med konsult-klientrelationsteori samt teori rörande entreprenörers behov och personliga egenskaper. Empiri: Primärdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med Malmö Nyföretagarcentrum, professorn i entreprenörskap Hans Landström samt entreprenörer i etablerings- och uppstartsfasen.

Denna uppsats är en intervjustudie med religiöst praktiserande kristna och muslimska kvinnor där jag har ämnat undersöka relationen mellan en feministisk ansats och religiös övertygelse. Syftet med uppsatsen är att utreda om en feministisk strävan kan vara förenligt med en religiös praktik och i vilken utsträckning dessa olika förhållningssätt också har gemensamma nämnare. Jag diskuterar vidare om och hur en hegemonisk, feministisk vetenskapssyn har kommit att exkludera andra typer av kamp för kvinnors rättigheter och emancipation.Jag menar att denna uppsats framförallt är intressant i samhällen där olika grupper påverkar och samspelar med varandra i vardagen så väl som i politiska diskussioner. För en ökad förståelse av varandras utgångspunkter och övertygelser måste vi också kunna diskutera och respektera varandra övertygelser, trots att vi inte alltid delar dessa uppfattningar. För en feministisk teori ser jag det som högst relevant att förmedla andra bilder av kvinnor än de stereotypa representationer som annars kan vara resultatet av alltför stort fokus på en ensidig målgrupp..

Vishet som fenomen har en lång historia, dock har begreppet under de senaste åren uppmärksammats allt mer av empirisk forskning. Det råder oenigheter kring fenomenets innebörd. Många studier visar dock att vishet kännetecknas av kognitiva och reflekterande dimensioner - precis som i Ardelts teori där vishet förklaras genom kognitiva, affektiva och reflekterande egenskaper. Denna studie utgår från Ardelts teori. En enkätundersökning med 110 deltagare genomfördes med syftet att utforma ett för arbetslivet modifierat vishetsformulär.

Bonus till VD har de senaste åren varit ett hett debatterat ämne inom både media och av forskare. En hel del bonusskandaler har uppmärksammats på senare tid. Exempelvis har vissa bolag valt att öka sin rörliga ersättning till VD trots sjunkande resultat.Denna studie syftar till att mäta om samband finns mellan ersättningen till VD och företagets prestation respektive storlek. För att svara på uppsatta frågeställningar, har författarna valt en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där de valda teorierna appliceras på studiens resultat. Data granskas och analyseras med hjälp av hypotesprövningar, regressionsanalyser och korrelationsprövningar.Populationen som valts att behandla är de företag på Stockholmsbörsen som listades under Large Cap våren 2012.

Den här studien syftar till att undersöka upplevelsen av hur samverkan fungerar i ett Barnahus och vilka faktorer som påverkar samverkan. Studien eftersträvar också att utforska upplevelsen av hur samverkan påverkar målet att uppnå bättre arbetsmetoder kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott. En kvalitativ intervjustudie med samtliga involverade professioner i ett utvalt Barnahus har genomförts. En tematisk analys resulterade i åtta stycken teman. De teman som kunde urskiljas är: öppet klimat på kort tid, natt och dag, spindlarna i nätet, ringar på vattnet, en fråga om inställning, Barnahus är allas hus, tydlighet är husets väggar och något bra på spåren.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad lärarna tror sig veta om professionen studie- och yrkesvägledare. Studien undersöker vilken betydelse verksamma lärare lägger i titeln studie- och yrkesvägledare samt att, utifrån ett lärarperspektiv, undersöka om studie- och yrkesvägledare är en relevant titel för uppdraget. Det är både en kvantitativ och kvalitativ studie som är avgränsad till en kommun i södra Sverige. Lärarna i kommunen, som har en studie- och yrkesvägledare på sin arbetsplats, har besvarat ett formulär, en ostrukturerad intervju. Lärarna har besvarat frågor om hur de uppfattar titeln studie- och yrkesvägledare och dennes arbetsområden och kompetens.

Syftet med den här studien är att, genom en komparativ fallstudie tillsammans med befintlig strategiteori, förklara vilka konkurrensfördelar som är viktiga för strategisk positionering för e-handelsbolag inom hemelektronikbranschen. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats vid insamlandet av empiriska data för den här uppsatsen. Vår huvudsakliga metod för datainsamling är personliga intervjuer samt, i ett fall, en telefonintervju. Vårt teoretiska perspektiv utgörs av Porters generiska strategier, Porters teori om strategisk positionering, kompromisser och passform, Porters värdekedja, Kim och Mauborgnes värdekurva och strategiska kanvas samt Andersons teori om long tail. Grunden för vår empiri ligger i intervjuer med personer med insyn i sina respektive företags strategiska beslut.

En demenssjukdom är en hjärnskada som påverkar hjärnans olika funktioner främst kognitiva, beroende på vilken del av hjärnan som är drabbad. Demenssjukdomar påverkar aktivitetsutförandet och därmed även hälsa och välbefinnande. Risken för att få en demensdiagnos ökar med stigande ålder. Befolkningen ökar och blir allt äldre. Detta leder till att trycket på vårdapparaten ökar eftersom allt fler behöver vård.

AbstractDenna uppsats fokus ligger på klienter intagna på ett LVM ? hem i Hessleby, som ligger 2 km utanför Mariannelund i Eksjö kommun. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl Hesslebys behandlingshems policy eller grundläggande handlingsprogram implementeras hos de intagna klienterna. Att se om den behandling som Hessleby säger sig stå för överhuvudtaget är möjlig att realisera så att klienterna upplever den på ett likvärdigt sätt som behandlingshemmet. Hesslebys policy är i korthet, att skapa tillit mellan kontaktperson och klient.

Begreppet Whistleblower (Visselblåsare) avser en person som internt eller externt uppmärksammar missförhållanden eller andra oegentligheter på sin arbetsplats och som i vissa fall löper risk att drabbas av negativa konsekvenser för detta. Vi vill belysa detta utifrån ett svenskt perspektiv, med inriktning på lärare inom privat- och offentlig sektor. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur svenska lärare upplever att de blir bemötta vid framförd kritik om missförhållanden på arbetsplatsen. Vi vill även få en inblick i lärares uppfattningar av vad som krävs för att de ska känna större trygghet i att framföra kritik gentemot sin arbetsgivare, samt hur de ställer sig till en svensk whistleblowing-lagstiftning. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer med både lärare och en regional ombudsman.

Vi har genom tidigare arbetslivserfarenheter sett att det inte alltid är lätt sprida inkommande och inneboende kunskap vidare inom arbetslaget. Med detta som utgångspunkt har vi valt att göra en kvalitativ fallstudie av ett fritidshem. Där har vi undersökt hur innehavd och inkommande kunskap sprids vidare till de övriga i arbetslaget. Vår tanke med undersökningen var att se, om, och på vilket sätt, det sprids kunskap i ett arbetslag. För att få fram data kring detta problem, valde vi att arbeta med informella intervjuer där vi utgick från olika teman.I vår teori har vi utgått från Kolbs lärcirkel.