This is a case study that explores the ways in which implemented university reforms have affected employees in the higher educational sector. Previous research within the research field has mainly focused on policy related consequences of the reforms. This is why a study that brings attention to the ways the reforms have affected employees is sorely needed.The aim with the study is to examine whether there is a discrepancy between formal changes and the ways the employees experience them. The study is based on interviews with 8 lecturers from two universities and the material is analyzed mainly through sociological neo-Institutional theories, such as Richard Scott?s theory of the three pillars within an informal Institution and Helmke and Levintskys theory of the relationship between formal and informal Institutions.The results show that there is a discrepancy between the formal changes and the ways employees perceive them.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur normalitet skapas på låst Institution, detta genom att undersöka hur kategorier som kön och sexualitet skapas genom talet. Våra frågeställningar är:Hur skapar behandlingspersonalen, genom sitt tal, ungdomars kön på låst Institution, hur skapas kön i behandlingspersonalens beskrivningar av ungdomarnas problematik, hur skapas kön i behandlingspersonalens beskrivningar av ungdomarnas sexualitet? Vi använder oss av diskursanalys som metod med en teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Vi använder oss av och problematiserar begreppen kön, sexualitet, makt och diskurs. Vårt material utgörs av intervjuer med behandlingspersonal på två låsta Institutioner, en för flickor och en för pojkar.

The purpose of this article is to explore the technologies of government that are created within gender disorder assessments as an Institution. I have done so by utilizing Norman Faircloughs discourse analysing instrument ?communicative action?, which focus on the social Institution as relational.The material is strategically chosen by gathering texts from the Swedish state, the psychiatric clinics, NGO:s and by performing interviews with transsexual patients.When analysing the communication of the main agents, I have concluded that practices highly are a result of repeating text and speech inside the Institution. The psychiatric assessments can also be seen as an illustration in changes in how citizens are governed in advanced liberal societies, where the role of the state has been gradually reduced in favour of other agents.I consider that the change illustrates an ?acting at a distance?-mentality where the patient is introduced to participate in the definition of the care in what I call ?negotiation as a technology?.

Background: The parent has a natural presence in today?s child health care and hospital treatment. The transition from home to a care Institution has an impact on the parent. Previous research shows that over time the conditions and the parent?s role in child and youth health care have changed extensively.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad som styr antalet placeringar av barn och ungdomar på Institution. För att besvara detta har fyra kvalitativa intervjuer med två IFO-chefer och två socialsekreterare gjorts. Intervjuerna har sökt svar på dessa frågor: Har det placerats färre barn och ungdomar på Institution under 2009 jämfört med 2008? Har resurserna minskat i och med lågkonjunkturen? Vad anser socialtjänsten om Institutionsplacering för barn och ungdomar? Använder man sig hellre av andra typer av metoder (än Institutionsplacering) för att hjälpa barn och unga som har behov av det? När blir placering på Institution det enda alternativet? Hur illa ska det vara för att det ska vara den enda utvägen? Känner de anställda på de olika socialkontoren att de har förutsättningar för att göra sitt jobb på ett sätt som känns bra och tillfredsställande? Resultatet visar på en balansgång för socialtjänsten i vad de ska göra för insatser för ett barn/ungdom. De ska ta hänsyn till ekonomi, ev.

The aim of this study was to gain a better understanding of resource schools 1 as a human services organization and Institution, based on teachers and principals? perspectives. The purpose of resource schools is to provide the students tools and resources to enable them to return to the regular school within two years. The study also aims to examine more closely how this objective applies to the studied resource schools in the studied municipality, as well as highlighting the success factors and barriers that exist to achieve the goal. Previous studies show that this kind of differential practice tends to become a permanent solution.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur och varför personalen på en Institution som drivs av Statens Institutionsstyrelse, bemöter ungdomar olika utifrån kön och vilka faktorer som spelar in i dessa skillnader. Vidare så ville jag även fördjupa mig i hur reflektion som verktyg kan användas till ett ökat lärande och utveckling hos personalen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta anställda har genomförts samt ett observationstillfälle på vardera avdelningen. För att tolka resultaten har en hermeneutisk ansats använts. Resultatet visar på att personalen bemöter ungdomarna olika beroende på kön och vilken avdelning personalen arbetar på.

Familjen ses som en naturlig enhet och det finns en tanke om att när ett barn inte kan bo hos sin familj av olika skäl, ska Institutionsvården barnet vistas i efterlikna en familj och ett hem. Det finns olika åsikter om huruvida en Institution bör eller har möjlighet att likna en familj/ett hem. En del forskning menar att det inte går att efterlikna familj och hem inom Institutionsvård medan annan forskning menar att det är fullt möjligt och nödvändigt. Syftet med studien är att belysa hur personal på HVB-hem konstruerar familj och hem som fenomen på HVB-hem. Vidare belyser studien personalens föreställningar kring hur relationer på Institutionerna kommer till uttryck utifrån ett familjebegrepp.

Syftet med studien var att utifrån ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling på Institution. Fokus låg på ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna på Institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde på semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som är eller har varit placerade på Institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar på Institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter.

Studiens syfte var att kartlägga ungdomars upplevelser av sin Institutionsplacering samt sätta detta i relation till socialpsykologiska begrepp som stämpling och självbild. Undersökningen bygger på halvstrukturerade intervjuer med fyra ungdomar placerade på Institution. Resultaten analyserades i relation till socialpsykologiska begrepp som stämpling och självbild, utifrån symbolisk interaktionism och stämplingsteorin samt om disciplinering utifrån social responsivitet. I studien har framkommit att ungdomarna ofta har en problematisk relation till sina föräldrar. Ungdomarna har en klar uppfattning om hur människor i deras sociala nätverk skulle beskriva dem och det verkar som att de är vana vid att se sig själva utifrån andras ögon.

Denna studie handlar om behandlingsassistenter inom Institutionsvården och deras tankar kring professionalitet och förhållningssätt. Behandlingskollektivet på en Institution undersöks också med fokus på faktorer som utbildning, yrkeserfarenhet och målsättning med arbetet. Institutionen som undersöks i den här studien riktar in sig på vård och behandling av unga pojkar. Studien bygger på metodtriangulering genom både en kvantitativ del och en kvalitativ del, samt teorier hämtade från flera olika håll. Ansatsen är abduktiv i och med att vi utgår från empiriska data men samtidigt låter oss vägledas av teoretiskt grundade antaganden.

This paper is interested in Swedish psychiatry during the period between 1930-1950,localized to Mariebergs hospital in Sweden. The purpose of this paper has been to testSjöstroms evidence of the pattern that he used to create three analytical concepts, roughlytranslated to; morally educative discipline-treatment, the production process and the idealInstitution citizen. Sjöström motivates that his concepts gives insight into one aspect of thepsychiatric expansion between 1860-1960 as well as creates an understanding of psychiatryas an Institution. The source material for this paper has been patients' medical notes writtenby the chief physician of the Institution. Via a method which mainly different from Sjöstromin its selection, categorization and more thorough presentation, this paper has seen the samepatterns which Sjöström has created his three concepts from.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur och varför personalen på en Institution som drivs av Statens Institutionsstyrelse, bemöter ungdomar olika utifrån kön och vilka faktorer som spelar in i dessa skillnader. Vidare så ville jag även fördjupa mig i hur reflektion som verktyg kan användas till ett ökat lärande och utveckling hos personalen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta anställda har genomförts samt ett observationstillfälle på vardera avdelningen. För att tolka resultaten har en hermeneutisk ansats använts. Resultatet visar på att personalen bemöter ungdomarna olika beroende på kön och vilken avdelning personalen arbetar på.

Placed in an Institution, what happens next? A study concerning how social workers handle the after-care of adolescents who earlier has been placed in an Institution is written by Therese Wester and Sanna Sjölander Wirlöf. The purpose of the study is to understand and explain how social workers handle the after-care. This study is based on an organizational perspective since the after-care has been studied in relation to the structure of the organization and the laws and guidelines that the organization has to relate to. The method that has been used is semi-structured interviews with six social workers in different municipalities in Stockholm.

The purpose of this thesis is to investigate if there are environments that use some kind of central authentication system within Institutions/schools. The hypothesis is that an Institution not using a form of central authentication service has more need for maintenance and as such is considered a higher cost for the organization. The gathering of data has been done through interviews with technical personal at Blekinge Tekniska Högskola and Linköpings Universitet. Based on the technical background of the authors, and the system limited to discussing Windows and UNIX operating systems, a discussion and analysis of the systems working today has been done, with emphasize on the hypothesis..