Eftersom vi som författare snart Ă€r pĂ„ vĂ„r vĂ€g mot en examen inom ekonomi med inriktning pĂ„ redovisning fanns det ett uppenbart intresse av att skriva om hur vĂ„ra möjligheter ser ut pĂ„ arbetsmarknaden, frĂ€mst dĂ„ att jobba inom revision. Vi har intresse av att veta vad revisionsföretagen har för krav pĂ„ oss som kommer frĂ„n universiteten, och företagen vill veta vad studenter lĂ€r sig under studietiden. Det vi ville ta reda pĂ„ var om det fanns nĂ„got förvĂ€ntningsgap mellan revisionsföretagen och UmeĂ„ universitet.Artiklar om detta omrĂ„de var inte alldeles lĂ€tt att hitta, dock hittade vi nĂ„gra som behandlade rekryteringsprocessen. Vi har anvĂ€nt oss av teorier som FörvĂ€ntningsgapet och Rekryteringsprocessen för att urskilja vad som Ă€r viktigt nĂ€r vĂ„ra fallföretag rekryterar nyutexaminerade studenter. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dĂ€r vi genomfört djupintervjuer med rekryteringsansvariga hos KPMG, Öhrlings PriceWaterHouseCoopers, Deloitte och Ernst & Young samt Ă€ven intervjuat en lĂ€rare och en professor vid Handelshögskolan vid UmeĂ„ universitet.

Syfte: Denna rapport syftar till att urskilja för- respektive nackdelar med revisionsplikten. Genom att analysera vÄra respondenters instÀllningar i frÄgan skall vi dra slutsatser om revisionsplikten i SME Àr tillrÀckligt motiverad för att den skall vidmakthÄllas. Undersökningen syftar ocksÄ till att dra slutsatser om varför Sverige Àr ett av de fÄ lÀnder som fortfarande har kvar revisionsplikten i samtliga aktiebolag. Avslutningsvis vill vi Àven ta reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan detta faktum och respondenternas instÀllning i frÄgan. Teori: För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi tagit utgÄngspunkt i det viktiga begreppet förtroende, revision, den institutionella teorin samt den pÄgÄende debatten.

Inledning: Idag krÀvs det att alla aktiebolag i Sverige fÄr sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har lÀnge varit pÄ tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag pÄ grÀnsvÀrden har tagits fram under Ären och det senaste presenterades av NÀringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gÀllande i november 2010. Förslaget gÀller för de aktiebolag som underskrider tvÄ av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anstÀllda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nÀstan enbart behandlat de delar som Àr lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen. Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning. Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management. Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

SammanfattningTitel:Hur har revisorns roll förĂ€ndrats över tiden i förhĂ„llande till lagstiftning gĂ€llande anmĂ€lningsplikten och revisionsplikten?NivĂ„:Magisteruppsats i företagsekonomi: Redovisning/RevisionFörfattare:Alexander Ekqvist och Suleyman AlpHandledare:Arne FagerströmÅr:2014Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva diskussionen som finns och har funnits i samhĂ€llet gĂ€llande revisorns roll och identifiera för- och motargument i koppling till tvingande institutionell pĂ„verkan pĂ„ utformningen av revisorns roll över tiden. Vidare kommer uppsatsen Ă€ven belysa hur utökade krav pĂ„ anmĂ€lningsplikt och revisionsplikt har pĂ„verkat utvecklingen av revisorns roll.Metod:Det som Ă€r centralt i denna uppsats Ă€r tolkning av vad andra har sagt och uttryckt, uppsatsen har med andra ord sin utgĂ„ngspunkt i hermeneutiken och den kvalitativa metoden sett utifrĂ„n ett företagsekonomiskt perspektiv.Resultat och slutsatser:Det Ă€r tydligt att revisorrollen anpassar sig mycket till tvingande instititutionell pĂ„verkan, rollen Ă€r mycket styrd av lagar och regler. Det har förts bĂ„de för- och motargument i relation till lagförĂ€ndringar gĂ€llande revisorns anmĂ€lningsplikt och revisionsplikten. I förlĂ€ngningen har det visat sig att staten har via tvingande insititutionell pĂ„verkan tagit en plats som tillkommen principal till revisorrollen.Förslag tillvidare forskning:I och med att det inte har samlats in primĂ€r data i form av personliga intervjuer i denna studie har det inte funnits nĂ„gon information om hur bland annat revisorer och företagsĂ€gare ser pĂ„ dessa frĂ„gor idag.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Inledning: Idag krÀvs det att alla aktiebolag i Sverige fÄr sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har lÀnge varit pÄ tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag pÄ grÀnsvÀrden har tagits fram under Ären och det senaste presenterades av NÀringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gÀllande i november 2010. Förslaget gÀller för de aktiebolag som underskrider tvÄ av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anstÀllda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nÀstan enbart behandlat de delar som Àr lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten för smÄ aktiebolag Àr avskaffad sedan den1 november 2010. Av alla bolag som startat efter det datumet, och som omfattas av frivilligrevisionsplikt, sÄ vÀljer fortfarande ca 25 % att ha revisor. DÀrmed finns en oklarhet i varförfortfarande vart fjÀrde bolag vÀljer att ha revisor.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga vad som karaktÀriserar de mikroföretag som bildatsefter revisionspliktens avskaffande och som trots detta vÀljer att efterfrÄga revision.AvgrÀnsningar: Studien Àr begrÀnsad till de aktiebolag som enligt ABL inte omfattas avrevisionsplikt. Vidare avgrÀnsas studien till de bolag som, förutom ovanstÄende, Àr startadeunder perioden 1 november 2010 till 1 maj 2012. Studien avgrÀnsas, utöver detta, till bolagsom omsÀtter max 6 miljoner kronor, har en maximal balansomslutning om 3 miljoner kronorsamt maximalt 6 stycken anstÀllda.Metod: Studien Àr av kvantitativ art och Àr en totalundersökning.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

Förslaget att slopa revisionsplikten för smÄ företag i Sverige Àr ett högaktuellt Àmne som berör mÄnga olika grupper i samhÀllet sÄ som revisionsbyrÄer, smÄ företag, kreditgivare och Skatteverket. I april 2008 lÀmnades ett delbetÀnkande frÄn Statens Offentliga Utredningar som föreslÄr att 96,5 procent av Sveriges företag ska tillÄtas att slopa revision. Uppsatsen fokuserar pÄ hur stora revisionsbyrÄers verksamhet kommer att pÄverkas eller redan har pÄverkats av en lagförÀndring samt hur arbetsfördelningen mellan redovisning och revision förvÀntas förÀndras. Författarna har intervjuat revisorer pÄ Sveriges fyra största revisionsbyrÄers lokala kontor i Jönköping. För att fÄ en uppfattning om hur branschen anpassar sig till lagförslaget presenteras information om auktoriserade redovisningskonsulter och Standard för redovisningskonsulter samt att förhÄllandet mellan redovisning och revision förklaras.

En revisor bidrar till att kvalitetssÀkra den finansiella information företag lÀmnar ifrÄn sig och revision ses som en kvalitetsstÀmpel gentemot tredje part. NÀr det inte lÀngre Àr revisionsplikt för smÄ bolag har konkurrensen hÄrdnat i revisionsbranschen. RevisionsbyrÄerna har dÀrför tilltagit ÄtgÀrder sÄ som marknadsföring för att behÄlla och attrahera nya klienter. Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur revisorer resonerar kring relationen till klienter och hur de upplever att den pÄverkas av de ÄtgÀrder som krÀvs för att behÄlla och attrahera klienter.Studien har fördjupats i tre begrepp som i sin tur Àr kopplade till teorier. Det studeras hur revisoryrket som profession, marknadsföring och oberoende pÄverkar klientrelationen och dessa stöds av agentteorin, professionsteorin och institutionell teori.

Fra?gesta?llning: Hur kan DMOs arbeta fo?r att fo?rsta? turisternas fo?rva?ntningar info?r en destinationsupplevelse?Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r turisternas fo?rva?ntningar, ba?de hur de skapas och hur de kan pa?verka turistens uppfattade destinationsupplevelse. Vi vill a?ven kunna fo?rklara hur turister kan delas in i olika ma?lgrupper baserat utifra?n vad de efterfra?gar av en destinationsupplevelse. Slutligen syftar underso?kningen till att kunna fo?rklara fo?r DMOs hur de kan arbeta med ha?nsyn till turisternas fo?rva?ntningar i framtida destinationsutveckling.Metod: Uppsatsen har haft en deduktiv ansats med ba?de ett sambandsbaserat och beskrivande syfte.

Revision i samtliga aktiebolag infördes dels för att ge Àgare bÀttre kontrollmöjligheter samt för att hjÀlpa till att bekÀmpa den ekonomiska brottsligheten. Revision innebÀr en trygghet för företagets intressenter dÄ de vet att informationen Àr granskad av oberoende part. Tidigare studier visar att smÄ företag ofta har sÀmre kvalitet pÄ redovisningen jÀmfört med stora. En förklaring till detta Àr att smÄ företag saknar internkontroll och kunskap om hur redovisningen skall upprÀttas. Brist pÄ internkontroll leder Àven till att dessa företag Àr speciellt kÀnsliga för fel och bedrÀgerier.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade dÄ alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansÄgs revisionen ha en preventiv effekt pÄ ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gÄtt har revisionsplikten gjort attmÄnga andra intressenter i samhÀllet börjat anvÀnda reviderade rÀkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev sÄledes etablerad i samhÀllet. PÄ senare Är harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvÄng ifrÄgasatts.

Inledning: Idag krÀvs det att alla aktiebolag i Sverige fÄr sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har lÀnge varit pÄ tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag pÄ grÀnsvÀrden har tagits fram under Ären och det senaste presenterades av NÀringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gÀllande i november 2010. Förslaget gÀller för de aktiebolag som underskrider tvÄ av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anstÀllda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nÀstan enbart behandlat de delar som Àr lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.