Runt om i vÀrlden anvÀnds olika metoder för att fÄnga levande vilda djur i forskningssyfte. Syftet med detta arbete var dÀrför att undersöka hur infÄngning i lÄdfÀlla pÄverkar djurs vÀlfÀrd och om det Àr en bra metod vid infÄngning av vilda djur. Att undersöka om det finns nÄgot samband mellan vilda rÄdjurs beteende under hantering och frislÀppning med kroppstemperartur och antalet gÄnger rÄdjuren fÄngats tidigare, för att studera skadefrekvens och för att se om beteendet inuti lÄdfÀllan varierar mellan individer. Arbetet bygger pÄ en genomgÄng av vetenskaplig litteratur och pÄ en experimentell studie som genomförts i samarbete med Grimsö forskningsstation, Inst för ekologi, SLU som bedriver forskning pÄ vilda rÄdjur som innefattar fÄngst i lÄdfÀllor. I den experimentella studien har datamaterial över antalet fÄngster, kroppstemperatur, skador som djuren Äsamkas i fÀllan, deras beteende under hanteringen och vid frislÀppning samlats.

This study is based on the notion that the most widely cited and used instrument for assessing volunteer motivations, the Volunteer Function Inventory (VFI), might not be sufficient in its aspiration to aid, streamline and benefit the recruitment and retention process within volunteer organizations. Understanding volunteers? motivation is a crucial component in the process of securing future volunteer engagement in a world where their efforts are desperately needed.This study aims to explain motives and motivation behind volunteer efforts in extreme situations as well as to examine the dependability of the theoretical framework in relation to the forthcoming result, based on the following research questions:What motivated Swedish medical personnel to volunteer during the 2014 Ebola outbreak in West Africa?How could the motives and motivation of Swedish medical personnel be categorized in accordance with the Volunteer Function Inventory (VFI)?Is the Volunteer Function Inventory (VFI) a sufficient tool for analyzing the motives and motivation of Swedish medical personnel in the given case?The presented research questions will be answer through a qualitative theory-consuming study, based mainly on interviews. The interviews are, however, complimented by various written sources in the field of research.The result and subsequent analysis confirms the authors? notion on the VFI and highlights certain deficits in the tool?s execution and its succeeding result.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Syfte: Uppsatsen har dels ett beskrivande syfte, att kartl?gga organiseringen kring klimatanpassning i avsektoriserade respektive traditionellt organiserade kommuner, men ocks? ett f?rklarande syfte att utreda om och hur samordningskapacitet varierar ur ett strukturellt perspektiv. Unders?kningen utg?r fr?n en ?vergripande fr?gest?llning som handlar om hur en avsektoriserad kommunalf?rvaltning p?verkar kapaciteten att samordna kring klimatanpassning. Teori: F?r unders?kningen anv?nds teorier om samordning, policy integrering och mainstreaming.

Syfte: Syftet med denna ?versiktsartikel ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om ett intag av saffran kan f?rb?ttra HbA1c eller fasteglukos hos vuxna personer ? 18 ?r diagnostiserade med Diabetes Mellitus typ 2, j?mf?rt med placebo. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. S?kningen gjordes den 240323 och innfattade ord som "saffron?,? crocus?, "diabetes mellitus, type 2" och ?random*?. Artikelselektionen utf?rdes systematiskt med hj?lp av en avgr?nsad fr?gest?llning samt inklusions- och exklusionkriterier, d?r inklusionskriterier var RCT-studier, gjorda p? vuxna personer diagnosticerade med Diabetes Mellitus typ 2 d?r interventionen skulle f? supplementering av saffran, och kontrollen skulle f? placebo.

Syfte:Syftet med vÄr utredning Àr att ta reda pÄ vilken attityd smÄ aktiebolag har inför avskaffandet av revisionsplikten. Vi vill dessutom ta reda pÄ vilken betydelse revisorn kommer att ha i framtiden i dessa bolag, kommer det att vara som idag eller om en förÀndring kommer att ske. Metod:Undersökningen anvÀnder en kvalitativ metod dÀr intervjuerna utformas pÄ ett semi-strukturerat sÀtt. FrÄgorna som anvÀnds vid intervjuerna har utformats genom den offentliga debatt som finns, som Àven arbetet belyser. Teoretiska perspektiv:För att förstÄ innebörden med att avskaffa revisionsplikten har vi valt att belysa den institutionella teorin samt Puxty et al (1987) och Jönssons (1991) artiklar i undersökningen.

Denna framsta?llning utgo?r en studie av kulturdelens lo?rdagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i spra?kbruket i intervjuer med fo?rfattare, dels bland representerade fo?rfattare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen a?r sa?ledes att ta reda pa? om och hur de maktfo?rha?llanden som ra?der inom ko?n och etnicitet i va?rt samha?lle synliggo?rs och fo?rsta?rks i tidningens litteraturbevakning.

Sverige Àr ett av de fÄ EU-lÀnder som inte avskaffat revisionsplikten hos mindre aktiebolag. Svenska regeringen har tillsatt en utredning som föreslagit ett slopande av revisionsplikten som ska gÀlla frÄn 1 juli, 2010 i Sverige. GÄr förslaget igenom innebÀr det en stor förÀndring pÄ kort tid. Utredningens förslag Àr att revision skall omfatta aktiebolag med en nettoomsÀttning pÄ 83 miljoner SEK, en balansomslutning pÄ 41,5 miljoner SEK, 50 anstÀllda och som uppfyller minst tvÄ av dessa krav. GrÀnsen Àr betydligt högre satt Àn den som förekommit i tidigare debatter.Den problemformulering vi utgÄr ifrÄn Àr, vilken instÀllning bankerna har till revision och hur bankerna tror slopandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag kommer pÄverka kreditgivningen?Syftet Àr att undersöka de eventuella problem och förÀndringar vilka kan uppstÄ vid kreditgivningsprocessen.

Alla aktiebolag i Sverige mÄste idag anvÀnda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkstÀllande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lÀmnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lÀmna förslag om hur Europaparlamentets och rÄdets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rÀtt.Slopandet av revisionsplikt för de smÄ bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssÀnkningar, stÀrka de smÄ företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnÄ detta. Av denna anledning har man i mÄnga lÀnder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen.I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen Àr för mikrobolagen.

Inledning: Idag krÀvs det att alla aktiebolag i Sverige fÄr sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har lÀnge varit pÄ tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag pÄ grÀnsvÀrden har tagits fram under Ären och det senaste presenterades av NÀringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gÀllande i november 2010. Förslaget gÀller för de aktiebolag som underskrider tvÄ av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anstÀllda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nÀstan enbart behandlat de delar som Àr lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Bakgrund och problem: Idag förs det en diskussion om avskaffandet avrevisionsplikten. Den 7 september 2006 bestÀmde regeringen att reglerna om revision försmÄ bolag skulle ses över och granskas genom en utredning. Idag (2009) Àr företagenskyldiga att anvÀnda sig av en revisor dÀr hon/han kontrollerar styrelsens och denverkstÀllande direktörens förvaltning. Avskaffandet av revisionsplikten skulle innebÀraatt 96 procent av Sveriges företag skulle slippa plikten att ha en revisor. Ett avskaffandekommer att beröra olika parter exempelvis företag, revisorer, redovisningskonsulter,Skatteverket, kunder, leverantörer etc.Problemet idag för de tvÄ aktörer som vi har valt att undersöka i den hÀr uppsatsen, SRFoch Skatteverket Àr bland annat att skattefelet ökar och att det blir en negativ konsekvensför Skatteverket.

Inledning: Idag krÀvs det att alla aktiebolag i Sverige fÄr sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har lÀnge varit pÄ tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag pÄ grÀnsvÀrden har tagits fram under Ären och det senaste presenterades av NÀringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gÀllande i november 2010. Förslaget gÀller för de aktiebolag som underskrider tvÄ av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anstÀllda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nÀstan enbart behandlat de delar som Àr lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Inledning: Idag krÀvs det att alla aktiebolag i Sverige fÄr sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har lÀnge varit pÄ tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag pÄ grÀnsvÀrden har tagits fram under Ären och det senaste presenterades av NÀringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gÀllande i november 2010. Förslaget gÀller för de aktiebolag som underskrider tvÄ av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anstÀllda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nÀstan enbart behandlat de delar som Àr lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen Àr under stÀndig förÀndring. Flera historiska hÀndelser och politisk beslut har pÄverkat branschens utveckling. Under 2008 presenterades Statens offentliga utredning 2008:32 ett förslag pÄ förÀndring av bland annat grÀnsvÀrdena för den lagstadgade revisionen. Nya grÀnsvÀrden kom sedermera att frÄn 2010 undanta företag som tidigare har omfattats av den lagstadgade revisionen. Syftet med förÀndringen Àr att öka svenska företags konkurrenskraft och administrativa börda.

Bakgrund och problem: Idag mÄste alla svenska aktiebolag oavsett storlek anlita enextern kvalificerad revisor som granskar Ärsredovisning och bokslut. NÀr denna lagtogs i bruk 1983 var syftet att förebygga ekonomisk brottslighet i de smÄ bolagen ochatt hjÀlpa Àgarna att uppmÀrksamma ekonomiska problem inom företaget. FörnÀrvarande Àr det endast Sverige och Malta som fortfarande har kvar den lagstiftaderevisionsplikten inom EU. Den förra regeringen tillsatte en utredning som fick iuppdrag att göra en utvÀrdering av behovet av revision i smÄ företag. Förslagen frÄnutredaren skall minska företagens börda sÄ lÄngt det Àr möjligt, utan att intressenterseller Àgarminoriteters behov av tillförlitlig finansiell information ÄsidosÀtts.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad Àgare av smÄ aktiebolag anser omvikten av revision och om de skulle vÀlja att göra frivillig revision om pliktenavskaffas.