Syftet med examensarbetet Àr frÀmst att undersöka hur genus framstÀlls i barnlitteratur samt fokusera pÄ bibliotekariens roll i samband med utlÄning av barnböcker till förskolan och vÄrdnadshavare. Som förskollÀrare ser vi boken som ett pedagogiskt redskap och som ett stöd i ett genusarbete. Vi har erfarenheter av att boken har ett stort anvÀndningsomrÄde och de flesta böcker lÄnas via biblioteket. DÀrför ser vi att bibliotekarien har en viktig roll för förskolan i deras bokutbud. LpFö98 tar upp genusarbetet som en del av verksamheten, vi anser att det Àr vÄr skyldighet att ha kunskap om genus och dess betydelse för kommande generationer.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nÀtverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvÄra respektive frÀmja upprÀttande av sociala nÀtverk. I studien anvÀndes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i Äldrarna 17-18. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av visuell elicitering i form av en nÀtverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nÀtverksteori, socialantropologisk nÀtverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar pÄ att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nÀtverk i Sverige som de kan vÀnda sig till för sÄvÀl kÀnslomÀssigt som praktiskt stöd. Deras sociala nÀtverk bestÄr frÀmst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem sjÀlva, alternativt annan etnicitet Àn svensk.

Under början av 2000 ? talet har fondsparandet och antalet fonder ökat markant i Sverige. FrÄn början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att fonderna har blivit fler har ocksÄ antalet kapitalförvaltare blivit fler.Sverige Àr det land i vÀrlden dÀr flest sparar kapital i fonder och dÀrför fyller dessa kapitalförvaltare en vÀldigt viktig funktion i samhÀllet. Valet av fond och kapitalförvaltare blir vÀldigt viktigt dÄ det skiljer stort mellan fonders prestationer.Vi vill med denna studie undersöka om bankers fonder generellt sÀtt har presterat bÀttre Àn fonder förvaltade av fondbolag under femÄrsperioden 2003 ? 2007.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur gĂ„rdfarihandlarfamiljen pĂ„ TommosgĂ„rden i Älvdalens socken i norra Dalarna organiserade sin handelsverksamhet och sitt gĂ„rdshushĂ„ll under 1800-talets andra hĂ€lft. Ett sĂ€rskilt fokus riktas mot de hemmavarande kvinnornas roll i verksamhet och hushĂ„ll. Undersökningen baseras pĂ„ en familjebrevvĂ€xling, skriven mellan Ă„ren 1865-1886. GĂ„rdfarihandeln var dĂ„ en historiskt och traditionellt förankrad, populĂ€r utkomstmöjlighet för mĂ„nga Ă€lvdalsbor. Tommosfamiljen organiserade sin rörliga och fasta handelsverksamhet och sitt gĂ„rdsliv med jord- och skogsbruk i en familjedriven rörelse beroende av de hemmavarande kvinnorna.

Under de senaste 20 a?ren har born global-fo?retag, som fenomen, sta?tt i rampljuset fo?r forskning. Detta fenomen anses av vissa forskare strida mot tidigare ka?nda internationaliseringsteorier. Uppsalamodellens fo?rklaringsgrad fo?r born global-fo?retag har da?rmed blivit ifra?gasatt.Fra?gesta?llningen som denna uppsats har som ma?l att fo?rklara a?r om ett born global-fo?retags internationalisering fo?rklaras av Uppsalamodellen? Om inte, hur kan man utveckla Uppsalamodellen till att a?ven inkludera born global-fo?retag?Fo?r att underso?ka forskningsfra?gan har det genomfo?rts en granskande litteraturgenomga?ng, en sammansta?llning av born global-fo?retag samt en fallstudie.

Den hÀr uppsatsen utgÄr ifrÄn Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fÀlt för att se pÄ kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens vÀrde. Analysen bygger pÄ en jÀmförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av Ättiotalet dÀr de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fÀlt. De kommer dÀr fram till att litteratur ges vÀrde genom referenser till annan litteratur och att vÀrdet Àven skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frÄgor. PÄ samma vis ser den hÀr uppsatsen pÄ hur kulturen ges vÀrde i kulturdebatten. Analysen Àr begrÀnsad till att se pÄ kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vÀnster-högerdebatten kring kulturen.

Denna uppsats redogo?r fo?r hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karakta?riserats inom svensk film mellan a?ren 1916 och 1998. Underso?kningens ma?l har varit att ta reda pa? hur framsta?llandet av HBT-personer har fo?ra?ndrats under tidsperioden och relatera detta till samha?llets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades o?ppet inom den svenska filmen fo?rra?n i slutet av 1940-talet.

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

För fastighetsbolag pÄ Stockholmsbörsen har införandet av de nya redovisningsrekommendationerna IAS/IFRS inneburit en del förÀndringar. Fastigheter ska nu redovisas antingen enligt IAS 2, IAS 16 eller IAS 40 och införandet ska öka jÀmförbarheten mellan bolagen.Syftet med denna uppsats Àr att se hur de nya rekommendationerna pÄverkar kapitalstrukturen i fastighetsbolagen genom att undersöka hur relevanta nyckeltal förÀndrats och vilka konsekvenser det fÄr för bolagen i 2004 Ärs redovisning.Undersökningen omfattar samtliga bolag som Àr aktuella. Dessa Àr Brinova, Castellum, FastPartner, Heba, Hufvudstaden, LjungbergGruppen, Klövern, Kungsleden, Wallenstam och Wihlborgs. Via bolagens Ärsredovisningar har relevanta nyckeltal rÀknats ut och granskats. Nyckeltalen som vi har granskat Àr bokfört vÀrde pÄ fastigheter, eget kapital, rÀntabilitet pÄ eget kapital, rÀntabilitet pÄ sysselsatt kapital, soliditet, skuldsÀttningsgrad och vinst per aktie.Undersökningen visar att alla bolagen efter införandet av IAS/IFRS redovisar sina fastigheter som förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde enligt IAS 40.

Bakgrund: År 1999 infördes lagen om revisorns anmĂ€lningsskyldighet och lagen innebĂ€r att revisorn ska anmĂ€la vid misstanke av ett ekonomiskt brott, jĂ€mfört med tidigare dĂ„ revisorn endast hade tystnadsplikten att förhĂ„lla sig till. Lagen infördes pĂ„ grund av den höga ekonomiska brottsligheten dĂ€r de vanligaste ekobrotten i Sverige Ă€r bokföringsbrott och skattebrott. Denna lag skulle underlĂ€tta revisorers arbete vid brottssituationer. I stort sett stĂ„r anmĂ€lningsskyldigheten i motsatsen mot tystnadsplikten vilket har lett till att intressenternas förvĂ€ntningar pĂ„ revisorers arbete har ökat. Revisorerna har anmĂ€lningsskyldighet till myndigheterna samtidigt som de har tystnadsplikt gentemot sina klienter.Syfte: Studiens syfte Ă€r att öka förstĂ„elsen, sett frĂ„n revisorers perspektiv, för hur revisorer ser pĂ„ anmĂ€lningsskyldigheten samt att undersöka om hur revisorers erfarenheter kan pĂ„verka deras agerande, nĂ€r det gĂ€ller ett misstĂ€nkt ekobrott.Metod: Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod utfört studien med utgĂ„ngspunkt frĂ„n den induktiva forskningsansatsen.

Syftet med denna uppsats Àr att pÄ en skola i Halmstads kommun se i vilken omfattning pedagogerna anvÀnder sig av utomhuspedagogik och i sÄ fall nÀr och om den anvÀnds. Vi ville se om det skiljde sig mellan de olika Ärskursena. Vi genomförde en kvalitativ intervju med totalt sju lÀrare pÄ vÄr valda skola. Materialet transkriberades sedan. Resultatet visade att skolans pedagoger anvÀnde sig av utomhuspedagogik men i varierande omfattning.Resultatet visade Àven att vÄr hypotes om att utomhuspedagogik anvÀndes mer i de yngre Ärskursena stÀmde..

Uppsatsen handlar om att hitta skillnader i hur personer kÀnner inför ett generationsskifte i lantbruket jÀmfört med de som har genomgÄtt ett. Genom att belysa kÀnslor som kan uppstÄ i ett generationsskifte sÄ ska det underlÀtta för kommande generationer att förstÄ emotionella svÄrigheter som kan uppstÄ. Faktorer som undersöktes i studien var hur de deltagande personerna uppfattade sina relationer till olika nÀrstÄende och olika moment man stÀlls inför som familjeföretagare. I studien har semi-strukturerade intervjuer anvÀnts som hjÀlpmedel vid personliga möten och via telefon. Resultatet som studien genererat visar pÄ att det finns skillnader mellan de som stÄr inför ett generationsskifte och de som genomfört ett. En skillnad som observerats Àr att de emotionella svÄrigheterna skjuts frÄn relationen med familjen till att handla om kÀnslor kring den ekonomiska situationen efter generationsskiftet.

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.