Under senare Är har ambulanssjukvÄrden i Sverige genomgÄtt stora förÀndringar. Kunskaps och kompetensnivÄn har ökat, framför allt efter 2005, dÄ alla akutambulanser skulle bemannas med minst en sjuksköterska. Denna kunskapsnivÄ i samband med ett ökat tryck pÄ sjukhusens akutmottagningar skulle kunna ligga till grund för ett förÀndrat arbetssÀtt vad det gÀller bedömning och prioritering av patient. En möjlighet skulle vara att ambulanssjukvÄrdpersonal fÄr möjlighet att bedöma vÄrdnivÄ hos vissa patientgrupper redan pÄ plats. Syftet med studien var att belysa vad allmÀnheten har för uppfattning och förvÀntningar pÄ ambulanssjukvÄrd, samt att fÄ en uppfattning om deras tankar vid eventuell hÀnvisning till annan vÄrdnivÄ samt annat fÀrdsÀtt Àn ambulans.

Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevda livsförÀndringar relaterar till enskilda, handledda psykedeliska sessioner. Via en kvalitativ intervjustudie med sju personer analyserades induktivt beskrivningar av respondenternas motivation, psykedeliska upplevelse och upplevda livsförÀndringar. Undersökningens urval bestod av fyra mÀn och tre kvinnor frÄn varierande socioekonomiska bakgrunder, generationer och yrkesgrupper. Analysen visade att respondenterna var motiverade av nyfikenhet, beskrev upplevelser liknande den mystiska upplevelsen och upplevde omfattande livsförÀndringar sÄsom ökad sjÀlvacceptans och minskad droganvÀndning, en mer konstruktiv instÀllning problem och motgÄngar samt förhöjda kÀnslor av personlig mening. Resultatet var i linje med studier som visat att psykedeliskt understödd psykoterapeutisk behandling kan leda till minskat drogmissbruk, bÀttre psykisk hÀlsa och ökat vÀlbefinnande.

Syftet med examensarbetet Àr frÀmst att undersöka hur genus framstÀlls i barnlitteratur samt fokusera pÄ bibliotekariens roll i samband med utlÄning av barnböcker till förskolan och vÄrdnadshavare. Som förskollÀrare ser vi boken som ett pedagogiskt redskap och som ett stöd i ett genusarbete. Vi har erfarenheter av att boken har ett stort anvÀndningsomrÄde och de flesta böcker lÄnas via biblioteket. DÀrför ser vi att bibliotekarien har en viktig roll för förskolan i deras bokutbud. LpFö98 tar upp genusarbetet som en del av verksamheten, vi anser att det Àr vÄr skyldighet att ha kunskap om genus och dess betydelse för kommande generationer.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nÀtverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvÄra respektive frÀmja upprÀttande av sociala nÀtverk. I studien anvÀndes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i Äldrarna 17-18. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av visuell elicitering i form av en nÀtverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nÀtverksteori, socialantropologisk nÀtverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar pÄ att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nÀtverk i Sverige som de kan vÀnda sig till för sÄvÀl kÀnslomÀssigt som praktiskt stöd. Deras sociala nÀtverk bestÄr frÀmst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem sjÀlva, alternativt annan etnicitet Àn svensk.

Under början av 2000 ? talet har fondsparandet och antalet fonder ökat markant i Sverige. FrÄn början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att fonderna har blivit fler har ocksÄ antalet kapitalförvaltare blivit fler.Sverige Àr det land i vÀrlden dÀr flest sparar kapital i fonder och dÀrför fyller dessa kapitalförvaltare en vÀldigt viktig funktion i samhÀllet. Valet av fond och kapitalförvaltare blir vÀldigt viktigt dÄ det skiljer stort mellan fonders prestationer.Vi vill med denna studie undersöka om bankers fonder generellt sÀtt har presterat bÀttre Àn fonder förvaltade av fondbolag under femÄrsperioden 2003 ? 2007.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur gĂ„rdfarihandlarfamiljen pĂ„ TommosgĂ„rden i Älvdalens socken i norra Dalarna organiserade sin handelsverksamhet och sitt gĂ„rdshushĂ„ll under 1800-talets andra hĂ€lft. Ett sĂ€rskilt fokus riktas mot de hemmavarande kvinnornas roll i verksamhet och hushĂ„ll. Undersökningen baseras pĂ„ en familjebrevvĂ€xling, skriven mellan Ă„ren 1865-1886. GĂ„rdfarihandeln var dĂ„ en historiskt och traditionellt förankrad, populĂ€r utkomstmöjlighet för mĂ„nga Ă€lvdalsbor. Tommosfamiljen organiserade sin rörliga och fasta handelsverksamhet och sitt gĂ„rdsliv med jord- och skogsbruk i en familjedriven rörelse beroende av de hemmavarande kvinnorna.

Den hÀr uppsatsen utgÄr ifrÄn Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fÀlt för att se pÄ kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens vÀrde. Analysen bygger pÄ en jÀmförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av Ättiotalet dÀr de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fÀlt. De kommer dÀr fram till att litteratur ges vÀrde genom referenser till annan litteratur och att vÀrdet Àven skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frÄgor. PÄ samma vis ser den hÀr uppsatsen pÄ hur kulturen ges vÀrde i kulturdebatten. Analysen Àr begrÀnsad till att se pÄ kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vÀnster-högerdebatten kring kulturen.

För fastighetsbolag pÄ Stockholmsbörsen har införandet av de nya redovisningsrekommendationerna IAS/IFRS inneburit en del förÀndringar. Fastigheter ska nu redovisas antingen enligt IAS 2, IAS 16 eller IAS 40 och införandet ska öka jÀmförbarheten mellan bolagen.Syftet med denna uppsats Àr att se hur de nya rekommendationerna pÄverkar kapitalstrukturen i fastighetsbolagen genom att undersöka hur relevanta nyckeltal förÀndrats och vilka konsekvenser det fÄr för bolagen i 2004 Ärs redovisning.Undersökningen omfattar samtliga bolag som Àr aktuella. Dessa Àr Brinova, Castellum, FastPartner, Heba, Hufvudstaden, LjungbergGruppen, Klövern, Kungsleden, Wallenstam och Wihlborgs. Via bolagens Ärsredovisningar har relevanta nyckeltal rÀknats ut och granskats. Nyckeltalen som vi har granskat Àr bokfört vÀrde pÄ fastigheter, eget kapital, rÀntabilitet pÄ eget kapital, rÀntabilitet pÄ sysselsatt kapital, soliditet, skuldsÀttningsgrad och vinst per aktie.Undersökningen visar att alla bolagen efter införandet av IAS/IFRS redovisar sina fastigheter som förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde enligt IAS 40.

Bakgrund: År 1999 infördes lagen om revisorns anmĂ€lningsskyldighet och lagen innebĂ€r att revisorn ska anmĂ€la vid misstanke av ett ekonomiskt brott, jĂ€mfört med tidigare dĂ„ revisorn endast hade tystnadsplikten att förhĂ„lla sig till. Lagen infördes pĂ„ grund av den höga ekonomiska brottsligheten dĂ€r de vanligaste ekobrotten i Sverige Ă€r bokföringsbrott och skattebrott. Denna lag skulle underlĂ€tta revisorers arbete vid brottssituationer. I stort sett stĂ„r anmĂ€lningsskyldigheten i motsatsen mot tystnadsplikten vilket har lett till att intressenternas förvĂ€ntningar pĂ„ revisorers arbete har ökat. Revisorerna har anmĂ€lningsskyldighet till myndigheterna samtidigt som de har tystnadsplikt gentemot sina klienter.Syfte: Studiens syfte Ă€r att öka förstĂ„elsen, sett frĂ„n revisorers perspektiv, för hur revisorer ser pĂ„ anmĂ€lningsskyldigheten samt att undersöka om hur revisorers erfarenheter kan pĂ„verka deras agerande, nĂ€r det gĂ€ller ett misstĂ€nkt ekobrott.Metod: Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod utfört studien med utgĂ„ngspunkt frĂ„n den induktiva forskningsansatsen.

Syftet med denna uppsats Àr att pÄ en skola i Halmstads kommun se i vilken omfattning pedagogerna anvÀnder sig av utomhuspedagogik och i sÄ fall nÀr och om den anvÀnds. Vi ville se om det skiljde sig mellan de olika Ärskursena. Vi genomförde en kvalitativ intervju med totalt sju lÀrare pÄ vÄr valda skola. Materialet transkriberades sedan. Resultatet visade att skolans pedagoger anvÀnde sig av utomhuspedagogik men i varierande omfattning.Resultatet visade Àven att vÄr hypotes om att utomhuspedagogik anvÀndes mer i de yngre Ärskursena stÀmde..

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

Uppsatsen handlar om att hitta skillnader i hur personer kÀnner inför ett generationsskifte i lantbruket jÀmfört med de som har genomgÄtt ett. Genom att belysa kÀnslor som kan uppstÄ i ett generationsskifte sÄ ska det underlÀtta för kommande generationer att förstÄ emotionella svÄrigheter som kan uppstÄ. Faktorer som undersöktes i studien var hur de deltagande personerna uppfattade sina relationer till olika nÀrstÄende och olika moment man stÀlls inför som familjeföretagare. I studien har semi-strukturerade intervjuer anvÀnts som hjÀlpmedel vid personliga möten och via telefon. Resultatet som studien genererat visar pÄ att det finns skillnader mellan de som stÄr inför ett generationsskifte och de som genomfört ett. En skillnad som observerats Àr att de emotionella svÄrigheterna skjuts frÄn relationen med familjen till att handla om kÀnslor kring den ekonomiska situationen efter generationsskiftet.

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Under de senaste 20 a?ren har born global-fo?retag, som fenomen, sta?tt i rampljuset fo?r forskning. Detta fenomen anses av vissa forskare strida mot tidigare ka?nda internationaliseringsteorier. Uppsalamodellens fo?rklaringsgrad fo?r born global-fo?retag har da?rmed blivit ifra?gasatt.Fra?gesta?llningen som denna uppsats har som ma?l att fo?rklara a?r om ett born global-fo?retags internationalisering fo?rklaras av Uppsalamodellen? Om inte, hur kan man utveckla Uppsalamodellen till att a?ven inkludera born global-fo?retag?Fo?r att underso?ka forskningsfra?gan har det genomfo?rts en granskande litteraturgenomga?ng, en sammansta?llning av born global-fo?retag samt en fallstudie.