Bakgrund: PÄ dagens marknader kan förÀndrade förhÄllanden i samhÀllet pÄverka konsumtionsmönster. Globaliseringen och Internet har bidragit till förÀndrade kommunikationsmönster vilket i sin tur ocksÄ har pÄverkat generationerna. Vilket Àven gör att företagen till viss del dÄ mÄste anpassa sig efter det eventuellt förÀndrade konsumtionsbeteendet.Problemformulering: Vilka kommunikationsstrategier Àr viktiga för företagen att implementera för att de skall kunna tillgodose nya konsumtionsmönster och öka utsikterna för en lÄngsiktig överlevnad?Syfte: Syftet Àr att genom en analys av Generation Y:s konsumtionsmönster utvÀrdera förutsÀttningar för företags kommunikationsstrategier.Metod: Undersökningen har bÄde en kvantitativ och kvalitativ ansats. Metodtriangulering sker pÄ generation Y.

This study examines how the Swedish newspaper G?teborgs-Posten presented Swedish identity in relation to the country?s referendum and EU-membership. By investigating the usage of the Swedish identity, related to EU-membership, the ambition is to conclude whether the newspaper was positive towards EU-membership. The empirical base consists of articles produced by G?teborgs-Posten from the first of October 1994 to the last day of January 1995.

Bakgrund: Patientempowerment innebÀr för patienten ett större ansvarstagande och delaktighet i vÄrden Àn vad som traditionellt förekommer. För att detta ska bli möjligt krÀvs att vÄrdpersonal lÄter patienten ingÄ i vÄrdteamet och vÄgar ifrÄgasÀtta sin egen maktposition. Framtidens generationer kommer med stor sannolikhet att stÀlla allt större krav pÄ inflytande vilket talar för behov av förÀndring. Syfte: Hur upplever KOL-patienter information och stöd frÄn vÄrdpersonal? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats.

Enligt svenska skrivregelsnormer ska namn pÄ veckodagar och mÄnader skrivas med liten begynnelsebokstav: onsdag. PÄ senare tid har dock ett ökat bruk av stor begynnelsebokstav observerats, och i den hÀr uppsatsen undersöks bruket av stor begynnelsebokstav i veckodags- och mÄnadsnamn. Syftet Àr att ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad i bruket över tid, i texter med olika grad av formalitet samt med hÀnsyn till skribentens Älder. Materialet till undersökningen har hÀmtats frÄn korpussamlingen Korp och databasen Skrivbanken.Fram till i början av 1900-talet var tyskan det sprÄk som hade störst inflytande pÄ det svenska sprÄket. Att svenskan fram till i början av 1900-talet verkar ha anvÀnt stor begynnelsebokstav pÄ veckodags- och mÄnadsnamn kan dÀrför kanske förklaras av tyskans bruk av stor begynnelsebokstav pÄ substantiv.

Denna studies syfte Àr att försöka kartlÀgga folkskollÀrarinnornas fackliga och politiska akti-vitet under andra vÀrldskrigets beredskapsÄr i Sverige, samt belysa flera av de problem 40-talets kvinnoorganisationer stod inför.Det empiriska matrealet har i huvudsak bestÄtt av utvalda artiklar, annonser och notiser i folk-skollÀrarinnornas fackliga tidningsorgan LÀrarinneförbundet (LF). Resultatet presenteras te-matiskt samt i tabellform.De kvinnliga folkskollÀrarnas ambition under beredskapsÄren var att förbereda en evig vÀrlds-fred, misstagen frÄn första vÀrldskriget fick inte upprepas. DÄ var de, sÄ att sÀga, tagna pÄ sÀngen vid krigsutbrottet. Denna gÄng var de förberedda och inte minst, redan organiserade.Bereden vÀg för Herran har i denna studie, i jÀmstÀlldhetens namn Àndrats till Bereden vÀg för Kvinnan, med tanke pÄ att dessa fackligt aktiva pionjÀrkvinnor i mÄngt och mycket, be-redde vÀg för kommande generationer av yrkeskvinnor.

I dagens företagsklimat vÀljer allt fler bolag att notera sina aktier pÄ en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare Är med regler som gör det enklare för mÄnga bolag att gÄ publikt. Att notera sig ses i allt större utstrÀckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. NÄgra av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig pÄ en aktiemarknad att det blir lÀttare att finansiera tillvÀxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar Àr ökad prestige samt en exit strategi för tidigare Àgare.

Anknytningsmönster och förmÄgan till mentalisering stÄr i en nÀra relation. Dessa tvÄ system pÄverkas dÄ individen stÄr under affektiva pÄfrestningar, vilket dÄ försvÄrar för individen att pÄ ett adaptivt sÀtt navigera sig i sin omgivning. Hur vÀl dessa utvecklas Àr beroende av arv och miljö och kan dÀrmed överföras mellan generationer. Behandlingsmetoden Theraplay syftar till att stÀrka samspelet i förÀldra- barnrelationen, vilket kan nÄ positiva effekter pÄ dessa system, hos bÄde förÀlder och barn. Studien undersökte förÀldrars upplevelse av Theraplay mot en jÀmförelsegrupp utifrÄn positiva behandlingseffekter via kvantitativ och tematisk analys.

MÄlet med detta arbete har varit att undersöka hur stallets funktion (som Àr byggt förtraditionsenlig vÄrkalvning) passar till höstfödda kalvar dÀr djuren blir vÀsentligt större nÀr delÀmnar stallet för bete Àn vad som Àr normalt med vÄrfödda kalvar. Hur passar inredning ochhur pÄverkas djurens beteende och hygien? Syftet har varit att öka kunskapen om höst- ochvÄrfödda kalvar uppfödda i liggbÄssystem.En studie gjordes i april 2009 dÀr man undersökte om det fanns nÄgon skillnad i aktivitetmellan de Àldre höstfödda kalvarna och de yngre vÄrfödda. Visuella bedömningar över kornasoch kalvarnas hygien genomfördes. En mindre studie genomfördes pÄ höstkalvarnas in- ochutpassering i kalvgömman.

Göransson, Lina och Norström, Sandra (2010) Konflikter och konflikthantering. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Examensarbetet handlar om hur lÀrare resonerar kring konflikter och konflikthantering mellan elever i skolan samt hur de arbetar förebyggande för att skapa ett tryggt klassrumsklimat. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar och förebygger konflikter mellan elever pÄ lÄgstadiet respektive pÄ mellanstadiet. Undersökningens empiri utgörs av sex kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar pÄ samma skola i ett mindre samhÀlle. Tre av lÀrarna undervisar pÄ lÄgstadiet och tre pÄ mellanstadiet.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kommunikations- och reklambyrÄer ser pÄ de förÀndringar som sker i samhÀllet. Vidare Àr vÄrt syfte att undersöka hur de arbetar för att effektivt kommunicera ut budskap till önskad mottagare genom att medvetet skapa uppmÀrksamhet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr litteratur och empiri tillsammans legat till grund för det fortsatta arbetet. VÄr empiri har utgjorts av Ätta stycken kommunikations- och reklambyrÄer dÀr fem stycken ingick i en första intervjuomgÄng och de övriga tre i en andra. Det finns en medvetenhet om att dagens samhÀlle stÄr inför stÀndiga förÀndringar i och med faktorer som tillÀnglig teknik, information och pÄ grund av att nya generationer vÀxer upp.

Andersson, O. (2012) FörhÄllandet till naturen och dess pÄverkansfaktorer. En kvalitativ studie betrÀffande tre generationers förhÄllande till natur och dess pÄverkansfaktorer. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i GÀvle, akademin för utbildning och ekonomi.MÀnniskans förhÄllande till naturen har prÀglat hela den mÀnskliga historien och den Àr nödvÀndig för vÄr överlevnad.

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Denna studie Àr gjord med syftet att ta reda pÄ unga chefsÀmnens motivation för att ingÄ ett framtida chefskap men Àven finna förstÄelse för hur företag idag kan arbeta med sin ledarförsörjning. Detta mot bakgrunden av att ett generationsskifte Àger rum och 80-talister Àr en utav de unga generationerna som förvÀntas överta chefskapet. Forskning visar att unga personer tenderar att motiveras av andra arbetsfaktorer Àn vad Àldre generationer har gjort, vilket kan komma att pÄverka en ung persons karriÀr. Studien Denna studie genomfördes genom en kvalitativ metod, dÀr 6 personer kom att intervjuas (3 manliga och 3 kvinnliga). Bland dessa 6 personer var det bÄde manliga och kvinnliga deltagare.

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.