Syftet med uppsatsen Àr övergripande att undersöka hur den tekniska mekaniseringen av samhÀllet kommit att pÄverka synen pÄ konstens och kulturens vÀrde, vilket rört sig frÄn det ursprungliga rituella vÀrdet till dagens ekonomiska bytesvÀrde. Den undersöker Àven hur detta kom att pÄverka synen pÄ mÀnniskan som subjekt, dÄ det inte enbart Àr det tekniska som innebÀr en mekanisering utan Àven samhÀllssystemet i sig. För att utröna pÄ vilket sÀtt detta kunde komma till uttryck redan i början av 1900-talet, dÄ mekaniseringen Ànnu var tÀmligen ny, utgÄr analysen frÄn romanen Kameran gÄr (1915) av Luigi Pirandello vari han lÄter filmvÀrlden representera hela den framvÀxande kulturindustrin. Genom att analysera Kameran gÄr mot bakgrund av den dÀrefter framvÀxande industrialiseringen och de politiska faktorer som rÄdde, samt mot teorierna kring kulturindustrin och mekaniseringen framstÀllda av Walter Benjamin och Theodor W. Adorno, har en slÄende likhet gÄtt att skönja som tyder pÄ att dessa idéer om bland annat naturbehÀrskning, objektifiering, vÀrdeförlust och kulturindustrin Àr tydliga redan i mekaniseringens början.

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trÀtt i kraft och denna har betytt att ett antal förÀndringar har skett i företagens redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner. Den del av revideringen som frÀmst varit under debatt Àr borttagandet av den sÄ kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, nÄgot som nu inte Àr möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och pÄverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband gÄr att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgÀngliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tidigare Ärs val av metod vid redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner pÄverkat företagens egna kapital i förhÄllande till dess pensionsskuld, och hur detta pÄverkats av revideringen av IAS 19.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det finns ett samband mellan företagets skuldsĂ€ttningsgrad och förĂ€ndring i rĂ€ntabiliteten pĂ„ totalt kapital. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka vilket mĂ„tt av förĂ€ndring som bĂ€st kan förklara förĂ€ndringar i den finansiella risken. Teorin hĂ€mtas frĂ„n professor Sven-Erik Johansson som i boken Företagets lönsamhet, finansiering och tillvĂ€xt, framför tesen om att företag bör justera sin skuldsĂ€ttningsgrad efter sin affĂ€rsrisk. AffĂ€rsrisken hĂ€rleds frĂ„n hĂ€vstĂ„ngsformeln och betecknas sĂ„ledes som ∆Rt. För att testa denna teori har författarna gjort en omfattande datainsamling av samtliga A-listenoterade företags resultat- och balansrĂ€kningar under Ă„ren 1980-2002.

SammanfattningGenom denna studie ville jag utforska den agens som uppstÄr i mötet mellan barnen och den pedagogiska dokumentationen samt hur posthumanistiskt inspirerade analyser av re-visittillfÀllen kan bidra med förstÄelse för de yngsta barnens möjlighet till kommunikation och meningsskapande genom den pedagogiska dokumentationen. Jag observerade och filmade re-visittillfÀllen dÀr en grupp yngre barn möter dokumentation för att fÄ syn pÄ vad som sÀtts igÄng i detta möte. Genom att anvÀnda en posthumanistisk ansats betraktas inte bara mÀnniskor, utan ocksÄ ickemÀnniskor som agentiska, de gör och genererar förÀndring (Lenz Taguchi, 2012:12). TÀnkande, intention och kommunikation brukar betraktas som mÀnskliga förehavanden men i ett posthumanistiskt perspektiv betraktas det som fenomen som uppstÄr i intra-agerande mellan olika agenter. Analyser av filmsekvenserna gjordes utifrÄn Barads (2007) diffraktionsbegrepp och Lenz Taguchis (2012) begrepp om cirkulÀra och horisontella rörelser vilka beskriver processerna i anvÀndandet av pedagogisk dokumentation.

I dagens samhÀlle sprids budskap om hÀlsa och en hÀlsosam livsstil genom en mÀngd olika informationskanaler, dÀr kanske den största Àr media. DÄ mediavÀrlden kan ses som en stark trendsÀttare och dÄ de flesta mÀnniskor pÄ ett eller annat sÀtt kommer i kontakt med media och dess budskap, var syftet med denna studie att undersöka hur individen upplever att medias budskap om hÀlsa pÄverkar livsstilen gÀllande kostvanor och fysisk aktivitet. Vilka mediabudskap rörande kost och fysisk aktivitet nÄs individen av? Hur stÀmmer dessa överens med officiella rekommendationer och hur upplever individen att livsstilsval pÄverkas av dessa budskap? Studiedesignen var empirisk, kvalitativ av deskriptiv karaktÀr. Sammanlagt har nitton semistrukturerade intervjuer genomförts, med tre mÀn och sexton kvinnor.

I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur arbetsgivare ser pÄ nÀtverk vid rekrytering. För att undersöka Àmnet utvecklades Àven tre forskningsfrÄgor. Hur definierar rekryterare nÀtverk, pÄ vilket sÀtt anser arbetsgivare att en arbetssökande sociala nÀtverk har för betydelse vid rekrytering och hur bedömer/graderar arbetsgivare de arbetssökandes sociala nÀtverk vid rekrytering? Dessa frÄgor utgjorde Àven de genomgÄende temana i uppsatsen som formade bÄde intervjuguiden och resultatet. För den teoretiska bakgrunden presenteras teorier om socialt kapital pÄ en individuell nivÄ samt rekryteringsprocesser ur ett bedömningsperspektiv.

I denna uppsats har vi undersökt hur man kan vÀrdera en Internet-community. Vi har genomfört intervjuer med tre fallföretag, Glife, Lunarstorm samt Stallet.se. UtfrÄn dessa intervjuer samt den analys vi gjort har vi utformat en möjlig vÀrderingsmodell för Internet-communities..

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.

SammanfattningEtt generationsskifte Ă€r en komplex och tidskrĂ€vande process. DĂ€rav Ă€r det av stor betydelse för ett lyckat resultat att generationsskiftesprocessen initieras i god tid och att en vĂ€l genomarbetad plan tas fram innan sjĂ€lva genomförandet Ă€ger rum. FrĂ„ga som uppkommit Ă€r huruvida det fĂ„r nĂ„gon betydelse i samband med generationsskiften av jord- och skogsbruksfastigheter att verksamheten förlĂ€ggs i ett driftsbolag. Under sĂ„dana förutsĂ€ttningar förblir fastigheten i den fysiska personens Ă€go men verksamheten bedrivs i ett aktiebolag. Är verksamheten dĂ€remot inte förlagd i ett driftsbolag anses den fysiska personen bedriva enskild nĂ€ringsverksamhet.

I denna uppsats undersöks huruvida ungdomar anser sig pÄverkas av sina förÀldrar nÀr de gör sina gymnasieval och dessutom om det finns nÄgra skillnader i denna eventuella pÄverkan beroende pÄ vid vilken skola eller vilken inriktning ungdomarna studerar vid. Undersökningen har gjorts med ungdomar som studerar vid Ärskurs tre vid tvÄ gymnasieskolor, en friskola samt en naturbruksskola. Den metod som anvÀndes var bÄde en kvalitativ en kvantitativ metod, detta i form av intervjuer och enkÀter, vilket innebÀr en metodtriangulering. Som teoretiskt perspektiv anvÀndes Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fÀlt för att se om det har nÄgon betydelse för hur ungdomar vÀljer, hur deras förÀldrar eventuellt pÄverkar dem och om det har nÄgon betydelse för eventuella skillnader som kan finnas mellan hur ungdomar vid olika skolor eller inriktningar vÀljer. Sedan finns Àven en förförstÄelse angÄende att det finns en skillnad i hur ungdomar har pÄverkats av sina förÀldrar beroende pÄ vid vilken skola eller inriktning de studerar.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Under senare Är har ambulanssjukvÄrden i Sverige genomgÄtt stora förÀndringar. Kunskaps och kompetensnivÄn har ökat, framför allt efter 2005, dÄ alla akutambulanser skulle bemannas med minst en sjuksköterska. Denna kunskapsnivÄ i samband med ett ökat tryck pÄ sjukhusens akutmottagningar skulle kunna ligga till grund för ett förÀndrat arbetssÀtt vad det gÀller bedömning och prioritering av patient. En möjlighet skulle vara att ambulanssjukvÄrdpersonal fÄr möjlighet att bedöma vÄrdnivÄ hos vissa patientgrupper redan pÄ plats. Syftet med studien var att belysa vad allmÀnheten har för uppfattning och förvÀntningar pÄ ambulanssjukvÄrd, samt att fÄ en uppfattning om deras tankar vid eventuell hÀnvisning till annan vÄrdnivÄ samt annat fÀrdsÀtt Àn ambulans.

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevda livsförÀndringar relaterar till enskilda, handledda psykedeliska sessioner. Via en kvalitativ intervjustudie med sju personer analyserades induktivt beskrivningar av respondenternas motivation, psykedeliska upplevelse och upplevda livsförÀndringar. Undersökningens urval bestod av fyra mÀn och tre kvinnor frÄn varierande socioekonomiska bakgrunder, generationer och yrkesgrupper. Analysen visade att respondenterna var motiverade av nyfikenhet, beskrev upplevelser liknande den mystiska upplevelsen och upplevde omfattande livsförÀndringar sÄsom ökad sjÀlvacceptans och minskad droganvÀndning, en mer konstruktiv instÀllning problem och motgÄngar samt förhöjda kÀnslor av personlig mening. Resultatet var i linje med studier som visat att psykedeliskt understödd psykoterapeutisk behandling kan leda till minskat drogmissbruk, bÀttre psykisk hÀlsa och ökat vÀlbefinnande.