Syftet med vår uppsats är att undersöka några effekter på en definierad region kring Charlottenbergs Shoppingcenter som öppnade hösten 2006. De effekter vi valt att studera är effekten på flödet av människor och kapital. Vårt antagande är att ett köpcentrum påverkar en region utifrån ett funktionellt perspektiv. Vårt antagande är att ett köpcentrum påverkar en region huvudsakligen utifrån så stort upptagningsområde som merparten av besökare, kunder och anställda vid köpcentret bor inom. Forskningsfrågorna rörande effekten på flödet av människor fokuseras på boende och resande besökare, kunder och personal vid köpcentret.

Nyanlända elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjälp av intervjuer med nyanlända elever och skolpersonal är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet är även att se i vilken utsträckning skolorna tillämpar och strävar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvärdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlända eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Tidigare forskning kring arbetslöshet har visat på en mängd negativa effekter för den arbetslösa individen. Det behövs fler kvalitativa studier på detta område, eftersom de flesta tidigare studier är utförda med kvantitativa ansatser. Våra syften med studien är att ?nå en förståelse för hur yngre långtidsarbetslösa upplever sina möjligheter att få ett arbete?. Samt ?nå en förståelse av den arbetslösas identitet?.

Generation Y skiljer sig mycket från andra generationer på grund av uppfostran och samhällsförändring. Deras intåg på arbetsmarknaden tvingar arbetsgivare att anpassa sig till nya krav och förväntningar. Mot bakgrund i detta var studiens syfte att studera generation Ys arbetsmotivation. Målsättningsteorin tillämpades i form av variablerna målsvårighet, målspecificitet, självbemästring och feedback. En enkätundersökning med 70 respondenter mellan 20 och 32 år genomfördes. Regressionsanalyser visade att 34 % av variansen i arbetsmotivation förklaras genom målsättning.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra skattning av känslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmåga hos patienter med stroke respektive kronisk njursvikt.Metod: Frågeformulären GSE och SOC användes för att mäta tilltro till sin egen förmåga samt känsla av sammanhang hos patienter med stroke (n=63) och patienter med kronisk njursvikt (n=54). Deltagarna valdes ut från diagnosregistret ICD 10 från ett landsting i Mellansverige.Resultat: Båda patientgrupperna skattade högst på delskalan SOC-begriplighet och lägst på delskalan SOC-meningsfullhet. Det fanns signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med stroke gällande skattning av delskalan begriplighet. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med kronisk njursvikt. Båda patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga ungefär lika högt.Slutsats: Resultatet av denna studie visar att äldre strokepatienter upplever sig ha större begriplighet än yngre patientervilket kan bero på livserfarenhet vilket stämmer överens med tidigare studier.

Röstlikhet hos enäggstvillingar är ett relativt outforskat ämne inom fonetiken. De få studier som har gjorts har dock fastslagit att enäggstvillingar har väldigt lika röster. De flesta studier som gjorts har varit perceptoriska, dvs. de har testat huruvida skillnaden i enäggstvillingars röster är hörbar och i vilken utsträckning. Det faktum att man vet väldigt lite om ämnet gjorde att arbetet med min egen studie blev väldigt intressant eftersom det var svårt att förutspå resultatet.

Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förälder med diabetes typ-2 påverkat deras sätt att tänka och se på sin hälsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med fem respondenter. De teorier som användes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primär och sekundär socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att både hälsosamma och ohälsosamma vanor från uppväxten kunde ha en viss inverkan på respondenterna beteenden även som vuxna. Erfarenheten av att ha en förälder med diabetes typ-2 kunde även det ha viss inverkan på hur de uppfattade risken att själv bli sjuk i framtiden.

Denna uppsats behandlar små och medelstora fastighetsföretags möjligheter att finansiera sigmed lånat kapital, till belåningsgrader som ligger högre än de som de traditionella bankerna vill låna ut till. Uppsatsen syftar till att kartlägga vilka finansieringsalternativ som finns på den  svenska  kapitalmarknaden  för  små  och  medelstora  fastighetsföretag  och  hur  dessa finansieringsalternativ kan utvecklas.Studien har en kvalitativ ansats. Kartläggningen baseras dels på sekundära källor, och dels på information  tillskansad  genom  intervjuer  med   personer   verksamma  inom   fastighets- finansiering, fastighetsägande eller inom akademin.Bland de alternativa finansieringsformerna på kapitalmarknaden för denna typ av företag finns  främst  mezzaninfinansiering  och  obligationsfinansiering.  Mezzaninfinansiering  är skulder som upptas med sämre säkerhetsläge än normala banklån.   Obligationsfinansiering upptas  på  kapitalmarknaden  genom  att  skulder  tas  upp  från  aktörerna  på  marknaden. Säljarreverser,  tilläggsköpeskilling,  banklån  med  hög  amorteringstakt  samt  kapital  från medinvesterare  är  andra  former  av  alternativa  finansieringsformer  som  förekommer  på marknaden, och som företag med framgång kan använda sig av i vissa situationer.Efterfrågan  av  alternativa  finansieringsformer  är  stor.  I  studien  menas  att  mezzanin- finansiering är den av de alternativa finansieringsformerna på kapitalmarknaden som fungerar bäst. Marknaden förväntas dock kunna utvecklas och det bedöms finnas plats för fler aktörer.

Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts.

Företag på NASDAQ OMXS Small Cap har sedan 2008 omfattats av svensk kod för bolagsstyrning, Koden. Kodens målgrupp är företagen men syftet är att främja investerares och aktieägares intressen. Det är således rimligt att ställa krav på att Kodens regler är av hög kvalité utifrån deras perspektiv. I studien undersöks vilka samband som existerar mellan reglerna i Koden angående styrelsen och Small Cap företagens lönsamhet, mätt som räntabilitet på totalt kapital. Sambanden används sedan för att avgöra om reglerna i Koden är korrekt utformade eller om de behöver modifieras.

Med IP-telefoni innebär det att samtalet delas upp och transporteras till största del med hjälp av små IP-paket via Internet istället för via det fasta telefonnätet och tekniken har växt sig större och större bara under de senaste åren. Många företag och privatpersoner har redan valt att gå över från den fasta telefonin till IP-telefoni och i slutet av 2005 fanns det 210 000 stycken abonnemang för IP-baserad telefoni i Sverige, vilket motsvarar en ökning med 159 % jämfört mot 2004.Syftet med ett byte till en ny teknik handlar oftast om att det aktuella alternativet för med sig flera fördelar jämfört med det gamla, men för det mesta uppstår det även nackdelar som måste beaktas och så även för IP-telefoni. En stor fördel med IP-telefoni är att det kan bli billigare för privatpersoner att ringa med IP-telefoni än med det fasta telefonnätet medan en av de stora nackdelarna är att det inte går att ringa med IP-telefoni vid strömavbrott. På lång sikt kan detta innebära ett nätsäkerhetsproblem eftersom IP-telefoni troligtvis kommer att utgöra en större del av marknaden i framtiden.Trots en stor marknadsföring av IP-telefoni så har jag en hypotes som lyder att privatpersoner har hört talas om IP-telefoni men är inte medvetna om de fördelar respektive nackdelar som finns vid ett byte till IP-telefoni. Dessutom tror jag att IP-telefoni är mer ett alternativ för yngre privata telefonianvändare än äldre.Den nyaste formen av IP-telefoni fungerar som så att det analoga talet kodas om till digitalt format med hjälp av en Analog Telefon Adapter (ATA) som är kopplad till bredbandsanslutningen.

Homosexualitet i skolan ? En enkätbaserad studie om lärares arbete kring homosexualitet Homosexuality in school - A questionnaire-based study on teachers' work on homosexuality in school Fredrik Andersson Syftet med den här undersökningen var att titta på hur en skola arbetade med undervisning gällande homosexualitet i de yngre skolåren, för att motverka homofobi. Två frågor ställdes: Hur arbetar lärare i de yngre skolåren med homosexualitet? Hur tar den litteratur, som eleverna arbetar med, upp homosexualitet? Som metod använde jag kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag, samt genomgång av en rapport från HomO gällande skolans ansvar att främja alla elevers lika rättigheter oavsett sexuell läggning, samt litteraturstudier. 16 lärare på den undersökta skolan deltog och undersökningen visar att lärarna inte arbetar förebyggande med frågor gällande homosexualitet, och att detta beror dels på bristande kunskap samt rädsla inför vad elevernas föräldrar anser om homosexualitet. Nyckelord: fördomar, grundskolans tidigare år, heteronormativitet, homofobi, homosexualitet, värdegrund..

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med studien var att undersöka vem den nyantagna studenten vid Gymnastik- och idrottshögskolan Stockholm (GIH) är 2012 samt vilka skillnader och likheter som finns mellan denna grupp och de nyantagna 2004. Vi la även fokus på studenternas uppfattning om barns hälsa samt bedömning och betyg då det är centrala delar inom ämnet idrott och hälsa. Ett delsyfte var att analysera resultaten utifrån Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält.Hur ser 2012 års studenters bakgrund ut i jämförelse med 2004 års studenters?Hur uppfattar 2012 års studenter sina idrottsliga kunskaper och ledarerfarenheter jämfört med 2004 års studenters?Vad har 2012 års studenter för uppfattning om barns hälsa samt bedömning i ämnet idrott och hälsa jämfört med studenter 2004?Metod:I studien användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Enkäten skapades utifrån en enkät som användes vid en studie 2004.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka motiv utifrån Self-Determination Theory (SDT) som är främst förekommande samt vilken intensitet och frekvens gymmotionärer har till att motionera. Detta har undersökts genom självskattningsformulär där instrumenten Goal Content for Exercise Questionnaire (GCEQ) och Godin Leisure Time Exercise Questionnaire(GLTEQ) har använts. Deltagarna för studien (n=164) bestod av både män (n=82)och kvinnor (n=82) i fyra ålderskategorier yngrevuxna, vuxna, äldre vuxna och äldre. Resultatet visar att inre målorienteringar är starkare motiv än yttre för ökad motionsintensitet och frekvens. Resultatet visar även att män har en högre frekvens än kvinnor inom ansträngande motion.

SammanfattningFlygmarknaden är en marknad som på senare år har genomgått, och fortfarande genomgår, stora förändringar. Från att ha varit monopolistiskt och hårt reglerad har den successivt luckrats upp. Detta har lett till ökad konkurrens, större osäkerhet och minskad stabilitet. Förutsättningarna för ett flygbolag att kunna starta upp och bedriva sin verksamhet är hårda. För att kunna möta dessa svårigheter måste ett flygbolag lägga upp strategier som tar dessa i beaktande.