Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Idag lever vi lite grann pÄ var sitt hÄll i Sverige. Var generation för sig. Platserna dÀr barn, vuxna och pensionÀrer umgÄs Àr fÄ. Förebilder och nÀrstÄende Àr begrÀnsat av kÀrnfamilj och karriÀr. Barnen fÄr husera i baracker omgÀrdade av stÀngsel, medan förÀldrarna arbetar heltid pÄ annat hÄll. I det hÀr projektet kombineras en förskolas program med danslokaler, restaurang och ett publikt torg. Danslokaler dÀrför att det har med pedagogik, tradition, sjÀlvkÀnsla och identitet att göra och utgör tillsammans med musik nÄgra av de viktigare pedagogiska verktygen pÄ förskolan.Restaurang för att höja standarden pÄ barnens mat och locka andra generationer till förskolan.Publikt torg för att skapa en mötesplats generationerna emellan omgÀrdade av barnens vÀrld istÀllet för tvÀrtom, vilket oftast Àr fallet. Ambitionen med det hÀr projektet har varit att genom olika arkitektoniska grepp höja statusen pÄ barnens rum, barnens plats i staden, och med det, förstÀrka deras kontakt med omvÀrlden.

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Bakgrund: Företag vÀrderas till mÄngdubbelt deras bokförda vÀrde. Det intellektuella kapitalet kan inte vÀrderas i företagens balansrÀkningar utan fÄr bland annat lyftas fram i företagens Ärsredovisningar.Syfte: Syftet med denna uppsats var att jÀmföra vad företag i IT- och industribranschen redovisar om sitt IC-kapital Är 1999 jÀmfört med Är 2008. Ambitionen var Àven att kunna faststÀlla vilka faktorer som styr utvecklingen av IC-redovisningen.AvgrÀnsningar: Jag har studerat företag pÄ Large- och Mid Cap. Small Cap har exkluderats dÀrför att mÄnga företag Àr relativt smÄ och nyintroducerade pÄ marknaden och saknar tio Är gamla Ärsredovisningar.Metod: Jag har anvÀnt mig utav en innehÄllsanalys vid sökning i Ärsredovisningarna för att fÄ fram ett statistiskt underlag och kunna fÄnga innehÄllet i Ärsredovisningarna.Resultat, slutsatser: Industribranschens IC-redovisning har förÀndrats till att mer likna IT-branschens IC-redovisning. IT-branschen Àr ledande nÀr det gÀller IC-redovisning och det finns tendenser som visar att företag Àndrar sin redovisning utifrÄn förÀndrade förvÀntningar pÄ dem.Förslag till fortsatt forskning: Undersöka hur konjunkturförÀndringar pÄverkar mÀngden redovisad IC-information..

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

Bakgrund och problem: Intellektuellt kapital har pÄ senare tid blivit en viktigare del avföretags vÀrdeskapande. Samspelet mellan intern och extern rapportering av intellektuelltkapital Àr dÀremot inte sÀrskilt utvecklat. Enligt vissa författare bör kunskap om ickefinansiellavÀrdedrivarmÄtt pÄverka sÄvÀl val av interna prestationsmÄtt som externrapportering. Detta har dock ofta förutsatts implicit i litteraturen inom omrÄdet, senareforskning ger Àven anledning att betvivla styrkan i kopplingen mellan intern och externrapportering.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva samspelet mellan företags interna- och externarapportering av intellektuellt kapital.Metod: Information till teoretisk referensram samlades frÀmst in frÄn vetenskapliga artiklaroch böcker. Den empiriska informationen har samlats in via innehÄllsanalyser av deundersökta företagens Ärsredovisningar och genom intervjuer av respektive företagsekonomichefer.Resultat och slutsatser: Vi har undersökt tre börsnoterade, Göteborgsbaserade bolag för attfÄ en inblick i hur den interna och externa rapporteringen av intellektuellt kapital ser ut.

Problem: Utvecklingen i va?rlden ga?r mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi da?r den immateriella tillga?ngen intellektuellt kapital blir viktigare bland fo?retag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras pa? principer fra?n sa? tidigt som 1400-talet da? man ville bokfo?ra transaktioner fo?r in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades na?got under den industriella revolutionen fo?r att man skulle kunna sa?tta upp materiella ting som tillga?ngar.

Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka faktorer som vuxna upplever har betydelse f?r sina livsmedelsval i butik och hur dessa faktorer h?nger samman med attityder till och k?pav k?ttsubstitut.Metod: Studien genomf?rdes som en kvantitativ tv?rsnittsstudie med datainsamling via en webbaserad enk?t. Urvalet bestod av vuxna personer ?ver 18 ?r som rekryteradesgenom ett bekv?mlighetsurval via sociala medier och personliga n?tverk. Enk?ten inneh?ll fr?gor om kostvanor, livsmedelsval, attityder till k?ttsubstitut och sj?lvrapporterat k?pbeteende.

Antalet asylsökande i Sverige har blivit mer omfattande vilket gör att fler nyanlÀnda försöker att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden. Individerna omfattas av en rad olika etableringsinsatser för att integreras i samhÀllet och pÄ arbetsmarknaden. Syftet med vÄr studie Àr att analysera nyanlÀndas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser utifrÄn de nyanlÀndas enskilda upplevelser. Vi har valt att studera utbildningsföretagets betydelse för de nyanlÀnda att etableras pÄ arbetsmarknaden, samt vilka resurser och kapital de nyanlÀnda upplever att de fÄr av utbildningsföretaget. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i vÄr studie och utfört semistrukturerade intervjuer med vÄra respondenter.

Syftet med studien var att undersöka om det gÄr att förbÀttra uthÄlligheten och testvÀrden hos yngre kvinnor. Detta genom atttrÀna uthÄllighetstrÀning endast tvÄ gÄnger i veckan, ett gemensamt pass samt ett pass pÄ egen hand, under Ätta veckor. I studien medverkade 15 kvinnor och det som undersöktes var om kvinnornas tid pÄ tre kilometers löpning kunde förbÀttras.Vidare studerades om pulsen vid mÄlgÄng, en minut efter mÄlgÄng samt om vilopulsen kunde förbÀttras frÄn första Coopertestet innan trÀningsperioden till andra Coopertestet efter trÀningsperioden. Resultatet visade att uthÄlligheten troligtvis kan förbÀttras hos yngre kvinnor genom att endast trÀna tvÄuthÄllighetspass per vecka under en Ätta veckors period, dock behöver deltagaren följa trÀningsprogrammet noggrant och ta utsig pÄ varje trÀningspass, vilket samtidigt krÀver en hög motivation för att klara av uppgiften..

Purpose/Aim: Our purpose with this study is to examen the differences in communication between digital immigrants and digital natives, how the digitization has changed our way to communicate in an interpersonal matter.Main Results: Through our study we have concluded that barriers do exist between students (natives) and teachers (immigrants), but not to the extent we first predicted. The digitization has resulted in a change in the way we communicate and our relation to each other. But in a purely communicative matter, the digitization hasn?t made it harder for natives and immigrants to understand each other, but it has contributed to new vocabulary and the use of the language. New codes has been developed, but thanks to the younger generations ability to adapt to change - this linguistic difference it is not a problem for the understanding of the code used by the immigrants.

Denna studie Àmnade undersöka huruvida politiska skandaler pÄverkar partier olika beroende pÄ partiernas producering och förmedling av symboliskt kapital. Uppsatsen tar utgÄngspunkt i den relativa bristen pÄ skandalforskning bÄde i Sverige och internationellt. Den teoretiska ramen för studien tar avstamp i ett försök att hitta en gÄngbar definition av begreppet politisk skandal. Denna definition hÀrgör ur en genomgÄng av lite av den forskning som finns pÄ omrÄdet innefattar bl. a Patrik Johanssons avhandling dÀr han försöker utveckla en teori kring skandaler i svensk offentlig sektor och dess legitimitetsminskande effekter, John B.

I studien jÀmfördes bonitering med stÄndortsegenskaper och övre höjd i en yngre tallskog i Mellansverige. I jÀmförelse mellan olika provytor pÄ likvÀrdig mark och efter olika skötselÄtgÀrder gav de tvÄ boniteringsmetoderna samma bonitet, trots variation i antal typarter och olika resultat vad gÀller markvegetationstyp. Resultaten kan möjligen vara lokalt representativa men behöver ett större material för att kunna generaliseras pÄ kommunnivÄ eller större..

Uppsatsen har behandlat politiska karriÀrer i LuleÄ kommun och pÄ vilken basis rekryteringen till de centrala politiska posterna sker. Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet har varit Pierre Bourdieus teori om habitus, fÀlt och kapital. Den gÄr ut pÄ att inom ett fÀlt, som Àr ett socialt sammanhang dÀr individer konkurrerar om nÄgonting gemensamt, brukas olika sorters kapital för att avancera inom fÀltet. Ett kapital Àr vad som helst som tillskrivs ett vÀrde av de ingÄende aktörerna i fÀltet. Habitus Àr de erfarenheter som individen har med sig i bagaget och det Àr detta som styr hur man kan nyttja de olika kapitalen.

Dagens företag gÄr allt mer mot att vara tjÀnste- och kompetensorienterade och numera Àr kunskap, erfarenheter, varumÀrken och relationer med omvÀrlden varje företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Företagen kan göra mycket för att pÄverka sina intressenters syn pÄ dem och det Àr viktigt att de förstÄr att allt de gör pÄverkar mÀnniskor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker pÄverka interna och externa intressenters syn pÄ företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄn kunskapsföretag och tvÄ respondenter frÄn tillverkningsföretag.