Att drabbas av allvarlig sjukdom gör att kroppen förÀndras och att ens vardagliga liv blir till ett kaos. Stroke blir allt vanligare bland kvinnor i den yngre medelÄldern. FÄ studier fokuserar pÄ kvinnor i yngre medelÄlderns upplevelser av vardagligt liv efter stroke.Sjuksköterskor kan ta del av de drabbades livsvÀrld för att uppnÄ ökad förstÄelse och vara ett bÀttre stöd vilket underlÀttar för den drabbade att kunna uppleva hÀlsa i sin vardag. Syftet med studien var att beskriva tvÄ yngre medelÄlders kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av stroke. Data analyserades utifrÄn tvÄ sjÀlvbiografier med kvalitativ innehÄllsanalys.

FrÄn och med Är 1 januari 2005 tillÀmpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att vÀrdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvÀrdet ? ackumulerade avskrivningar eller till verkligt vÀrde.Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur införandet av IAS 40 har pÄverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags Ärsredovisningar frÄn Är 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.Teoridelen grundas i huvudsak pÄ standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt vÀrderingsmetoder.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..

Ungdomarna idag tillhör en generation som kallas för Generation Y och de sÀrskiljer sig frÄn tidigare generationer med ett antal karaktÀristiska drag. Dock, Àr det inte endast dessa drag som kan urskiljas utan Àven ett annorlunda riskbeteende gentemot tidigare generationer. Experter Àr eniga om att det finns ett flertal faktorer som pÄverkar individers riskbenÀgenhet och att faktorerna varierar beroende pÄ individens Älder. Detta leder oftast till att nÀr Àmnet undersöks, riktar forskarna in sig pÄ en viss Äldersgrupp eller generation. Det begrÀnsat med forskning som specifikt tar upp Generation Y och riskbenÀgenhet. DÀrav Àr syftet med denna forskning att undersöka hur utvalda demografiska faktorer pÄverkar riskbenÀgenheten hos studenter ur Generation Y. Uppsatsen antog en positivistisk forskningsfilosofi med ett beskrivande syfte.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva chefers förestÀllningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frÄgestÀllningar:1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhÄllande till Àldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende pÄ ledarstil till generation Y?För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört en kvalitativ undersökning dÀr Ätta operativa chefer intervjuats.

Ett Ànnu outforskat och mycket intressant omrÄde Àr frÄgor kring hur unga individer gÄtt tillvÀga för att skaffa sitt första arbete med koppling till vÀrdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position pÄ arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos SamhÀlls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har pÄverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig frÄn deras examen tills dess att de har fÄtt sin första anstÀllning som SamhÀlls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi anvÀnt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkÀter genomförts.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva chefers förestÀllningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frÄgestÀllningar:1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhÄllande till Àldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende pÄ ledarstil till generation Y?För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört en kvalitativ undersökning dÀr Ätta operativa chefer intervjuats.

AbstractUppsatsen beskriver en studie av de yngre elevernas lÀrande pÄ en svensk skola i södra Spanien. Studien bygger pÄ observationer, intervjuer och diagnostiseringar. Studien har följande problemprecisering: Hur bedriver svensklÀraren lÀs- och skrivundervisningen och hur ser de yngre elevernas lÀrande ut relaterat till lÀrarens undervisning? Min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) genomfördes pÄ en svensk skola i södra Spanien under fem veckor. För att fÄ information om elevernas lÀs- och skrivförmÄga genomfördes observationer och intervjuer med en svensklÀrare och sex elever.

Syftet med studien Àr att synliggöra förskollÀrares syn pÄ arbetet med ordförstÄelse för yngre barn i större barngrupper dÀr barnen har blandad sprÄkbakgrund. FrÄgestÀllningarna Àr hur förskollÀrarna arbetar med att introducera nya ord, vad de tror pÄverkar inlÀrningen och hur utvecklingen av sprÄket pÄverkas av faktorerna kring barngruppen. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tvÄ förskollÀrare som arbetar med barn i Äldrarna tre till fem Är pÄ förskolor i större stÀder i Mellansverige. Studien visar att organisation och planering Àr en viktig del i arbetet i en stor barngrupp. Pedagogens förhÄllningssÀtt och goda förebilder hos bÄde pedagoger och andra barn Àr en viktig del i hur barnen lÀr sig nya ord.

There are many different ways to control an organisation. In cultural organisations, it has become more common to have several directors working simultaneously. Often, different individuals possess different cultural and economic experience, thus a variety of backgrounds provides a more thorough scope of expertise and knowledge. This type of management is prevalent in the cultural sector.This thesis will research how leaders in cultural institutes work in a dual leadership, ?co-leadership?, when their backgrounds are different.

Intellektuellt kapital Àr ett aktuellt Àmne idag dÄ mÄnga företag har haft mycket höga marknadsvÀrden som delvis har förklarats med att de har mycket intellektuellt kapital. Det finns dock inga tydliga redovisningsregler för det intellektuella kapitalet. Upplysningar fÄr göras pÄ frivillig basis. BestÀmningen av det intellektuella kapitalets vÀrde ligger i mÄnga parters intresse, varför det Àr intressant att se hur olika företag vÀljer att rapportera sitt intellektuella kapital vilket leder till vÄr problemformulering.  I vilken omfattning redovisas intellektuellt kapital i större svenska företags finansiella rapporter? Med delfrÄgorna: I vilken utstrÀckning finns olika kategorier av intellektuellt kapital representerade? Finns det nÄgra skillnader mellan olika branscher? Differentierar sig de skillnader mellan branscher som framkommer i vÄr studie frÄn liknande studier i andra lÀnder? Finns det nÄgra skillnader som kan hÀrledas till storleken pÄ företaget ifrÄga? Syftet med vÄr studie Àr att analysera finansiella rapporter med mÄlet att tillhandahÄlla en översikt över hur intellektuellt kapital redovisas i större svenska företag.

I dagens samhÀlle Àr bröstcancer en folksjukdom och allt fler yngre kvinnor fÄr diagnosen. Kvinnor reagerar kÀnslomÀssigt starkt nÀr sjukdomen hotar deras liv. Det Àr dÀrför naturligt att kvinnan vid diagnosbeskedet kommer in i en chockfas vilket kan göra att viktig information om cancern blockeras. Syftet med denna studie Àr att belysa yngre kvinnors psykiska pÄverkan vid diagnosen bröstcancer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr resultatet var baserad pÄ Ätta kvalitativa artiklar vars innehÄll granskades, tolkades och analyserades.

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.