Sökresultat:
252 Uppsatser om Inspirerande arbetssätt - Sida 12 av 17
Trenden för outsourcing samt faktorer som pÄverkar valet av outsourcing i fastighetsförvaltning
Syfte: Som blivande fastighetsekonomer ville vi finna mer kunskap om Àmnet outsourcing och om hur fastighetsföretagen tÀnker och agerar kring detta.Outsourcing kÀnns för oss verklighetsförankrat och inspirerande, och vi hoppas vÄr studie ska bidra med förstÄelse för vad som styr valet av outsourcing samt ge en inblick i hur dess framtid kan komma att se ut.Metod: För att fÄ en anvÀndbar teori i denna uppsats har vi undersökt litteratur om outsourcing och fastighetsförvaltning. VÄr studie strÀcker sig över GÀvleborg och Dalarna. Vi har skickat ut en enkÀt om trenden för outsourcing till 85 företag och fÄtt svar av 52. UtifrÄn dessa enkÀter har vi sedan valt ut ett antal företag som anvÀnder sig av outsourcing och sedan intervjuat dem mer ingÄende.Resultat & slutsats:Outsourcing Àr vanligt förekommande bland fastighetsföretagen i GÀvleborg och Dalarna. 89 % av de svarande företagen anvÀnder sig av outsourcing i nÄgon form.
Grafisk design med kreativitet som frÀmsta resurs : Reflektioner över en designprocess
Denna rapport beskriver vÄrt projektarbete pÄ ComOpt i Helsingborg. Uppgiften har varit att göra presentationer av företagets produkter. Det centrala i arbetet har varit grafisk design, i det hÀr fallet grÀnssnittsdesign till de presentationer vi har gjort. I vÄr rapport reflekterar vi över den designprocess vi har genomgÄtt och stÀller frÄgor som: Vad gör en designer till en bra designer? Och: Var fÄr vi kreativitet och inspiration ifrÄn? Det vi har kommit fram till Àr att en bra designer kÀnnetecknas av förmÄgan att kunna prestera bra trots bristande resurser.
Det omedvetna ambassadörskapet : En fallstudie pÄ Skattekontoret i Jönköping
Ingen marknadsföring Àr vÀl sÄ god och trovÀrdig som medarbetare som pratar gott om och föresprÄkar den egna organisationen? Dessa medarbetare kan ses som ambassadörer för organisationen. Ambassadörskap Àr nÄgot som naturligt vÀxer fram dÄ en individ inom en organisation trivs med organisationens krav och behov och vidare kan sammanflÀta dessa med sina egna krav och behov.Skatteverket Àr en organisation som i mÄngas öron inte lÄter speciellt inspirerande, kanske delvis ett resultat av det skattesystem som finns i Sverige, men kanske Àven pÄ grund av de förhÄllandevis krÄngliga regler och processer som mÄnga anser dem anvÀnda sig av. Med detta i Ätanke Àmnar vi undersöka hur ambassadörskapet pÄ Skattekontoret i Jönköping ter sig.VÀgledande för uppsatsen Àr frÄgan: Hur ser ambassadörskapet ut pÄ Skattekontoret i Jönköping i enlighet med de tvÄ dimensionerna; individens behov i organisationen i relation till organisationens behov?Vi lyfter fram teorier i tvÄ centrala dimensioner som berör organisationens behov samt behoven hos individerna inom denna.
Hem- och konsumentkunskapslÀrares epistemologiska grunder för bedömning i praktisk matlagning
I kursplanen för Svenska B stÄr att lÀsa att eleven ska ?ha tillÀgnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap frÄn olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den vÀsterlÀndska kanon beskrev 1994 sin oro över vÄrt litterÀra förfall med orden ?Skuggorna blir allt lÀngre i vÄrt aftonland och vi nÀrmar oss det tredje Ärtusendet beredda pÄ ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsÀttning mellan vad man som elev bör lÀsa och vad man som elev kanske vill lÀsa. Dilemmat tycks vara att mÄnga elevers uppfattning om en klassiker idag Àr ?trÄkiga, svÄrlÀsta och föga inspirerande? (BÀcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvÄg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst lÀsintresse.
It takes two to tango. : Om samspelet mellan lÀrare - elev.
Skolan har gÄtt ifrÄn katederundervisning, till att fÄ eleverna mer aktiva i sitt lÀrande. Alla elever Àr mer eller mindre tvungna att gÄ pÄ gymnasiet idag. Jag undervisar i teknik pÄ ett praktiskt program och jag ser elever som Àr omotiverade och oengagerade. I min undervisning vill jag att eleverna ska ta ansvar för sitt lÀrande och att vi samarbetar för att eleverna ska nÄ mÄlen. Det ska vara som en dans, bÄde roligt och inspirerande.Tango Àr ett kroppssprÄk.
Sinnesupplevelse i landskapsarkitekturens teori och praktik
Vad Àr kvalité i vÄr utemiljö? I mÄnga fall anses landskapets huvudsakliga kvaliteter ligga i dess visuella intryck. Men vÄra bestÄende minnen av ett landskap handlar sÀllan om enbart visuella kvaliteter, utan betydligt oftare om kÀnslor och upplevelser som kan vara svÄra att beskriva. Hur beskriver man till exempel kÀnslan av att springa barfota i grÀset, doften av skog, eller hur vinden griper tag i kroppen?
Idén till denna uppsats uppkom nÀr jag, efter flera Ärs studier pÄ landskapsarkitektpro-grammet, fortfarande ansÄg mig vara relativt okunnig i de meningsskapande kvaliteter som landskapet erbjuder mÀnniskan genom andra sinnen Àn synen.
SÄ mycket mer Àn bara en klapp pÄ axeln: En kvalitativ studie om hur fysiskt aktiva individer fÄr stöd av sociala medier för att fortsÀtta vara fysiskt aktiva
Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva individer fÄr stöd av sociala medier för att fortsÀtta vara fysiskt aktiva. Inom ramen av sociala medier inkluderades Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, bloggar, forum och hemsidor. Sammanlagt deltog 30 fysiskt aktiva individer i Äldrarna 1856 Är. Metoden som anvÀndes var enkÀter med öppna frÄgor som delades ut till frivilligt deltagande individer pÄ tre olika friskvÄrdsanlÀggningar i norra Sverige. Insamlat textmaterial analyserades med en manifest innehÄllsanalys som resulterade i fyra huvudkategorier; Framsteg ger motivation, Inspiration, BekrÀftelse som en klapp pÄ axeln och Möjligheter till förbÀttring.
Skolans klassrumsmiljö pÄverkar lÀrandets innehÄll
i den tidiga undervisningen i grundskolan inom Àmnet svenska sÄ har inlÀrningsmiljön stor betydelse. Genom att introducera en förÀnderlig sprÄkmiljö stimuleras elever till att bli nyfikna, intresserade och aktiva. Att möblera sÄ alla ser alla, inkluderar ett tydliggörande av vilka man har tillgÄng till och möjliggör samtal med flera personer samtidigt. Rum för samtal och diskussioner Àr viktigt i lÀrandeaktiviteter. Studien syftar till att generera kunskap om hur lÀrare organiserar den fysiska klassrumsmiljön, samt motiv för densamma.
En studie av Drei Tentos, ur Kammermusik 1958 av Hans Werner Henze med utgÄngspunkt i hans musikestetik
Tyngdpunkten ligger pÄ att klargöra Henzes syn pÄ musikalisk interpretation ur sitt perspektiv som tonsÀttare och hans syn pÄ konstnÀrlig frihet för de musiker som framför hans verk. Relationen mellan tonsÀttare och interpret i processen av tillblivelsen av ett verk studeras ocksÄ i anknytning till Henzes egna resonemang kring interpretation och kompositionsprocessen. Uppsatsens huvudfrÄgor och delmoment kommer fortlöpande att belysas och stÀllas i relation till konkreta exempel i diskuterade form. Undersökningen Àr frÀmst baserad pÄ litteraturstudier. Litteraturen behandlar i huvudsak Àmnena musikestetik och musikalisk interpretation, samt gitarren som instrument och dess repertoar frÄn senare hÀlften av 1900-talet och framÄt.
Andras framgÄng - Egen vinning : -En studie om hur volontÀr tillfredsstÀllelse formas
För att ett företag ska kunna nÄ sina externa kunder krÀvs det först att de interna relationerna mellan företagets personalgrupper prioriteras och fungerar effektivt. Ett av huvudsyftena med den interna marknadsföringen inom ett företag Àr att utveckla samtliga i personalens serviceinriktning, attityder och intresse för marknadsföring. Genom att skapa en attraktiv intern miljö och marknadsföring blir företaget inte bara attraktivt ut mot kunderna, utan Àven som arbetsgivare dÀr de kan locka till sig samt behÄlla duktiga medarbetare. En effektiv intern marknadsföring kan ge företaget stora möjligheter och framgÄngar, men Àven vara problematiskt dÄ ledning och personal kan ha olika uppfattningar och synsÀtt betrÀffande dess funktion. Med denna studie syftar vi till att synliggöra avsaknader samt glapp i Norra VÀsterbottens dagliga arbete för att de vidare ska kunna förbÀttra den interna marknadsföringen för företagets bÀsta. UtifrÄn detta syfte skapade vi problemformuleringen:Hur skiljer sig uppfattningen om den interna marknadsföringen mellan personal och ledning pÄ Norra VÀsterbotten? Vi har i denna studie haft ett deduktivt förhÄllningssÀtt, dÀr vi fördjupat vÄra teoretiska kunskaper, genom en fallstudie pÄ Norra VÀsterbotten.
E-demoktrati : En studie om att utveckla en legitim e-demokrati i en mindre kommun
E-demokrati Àr ett förhÄllandevis nytt forskningsomrÄde med stor utvecklingspotential. Det handlar om den demokratiska dimensionen av omrÄdet som kallas e-förvaltning (e-government). Det innefattar de politiska diskussionerna som sker med hjÀlp av informationsteknik. Informationstekniken skapar kommunikationskanaler mellan politiker och medborgare. Ett exempel skulle kunna vara ett forum pÄ Internet dÀr det Àr möjligt att diskutera politiska frÄgor.
Gestalta för ökade ekosystemtjÀnster : en exempelsamling för lösningar pÄ bostadsgÄrdar
Syftet med examensarbetet Àr att skapa en exempel-
samling som kan anvÀndas vÀgledande och
inspirerande vid omgestaltning av bostadsgÄrdar, till
förmÄn för ekosystemtjÀnster. Exempelsamlingen tar
Àven upp skötselaspekten, dÄ denna pÄverkar
resultatet pÄ kort och lÄng sikt. Syftet Àr ocksÄ att
visa pÄ och diskutera hur UtvÀrderingsverktyget för
ekosystemtjÀnster, framtaget av Sweco och
Riksbyggen, kan anvÀndas vid omgestaltning och
om verktyget eventuellt kan anpassas till detta.
Förhoppningen Àr att examensarbetet ska bidra till
en ökad förstÄelse för och betydelsen av att frÀmja
ekosystemtjÀnster i smÄskaliga projekt.
EkosystemtjÀnster Àr de positiva effekter ekosystemen ger till mÀnniskors vÀlbefinnande. Idag
förtÀtas stÀder och berövas pÄ den stadsnÀra naturen.
Detta gör att den biologiska mÄngfalden hotas vilket
i sin tur gör att ekosystemtjÀnster uteblir. Som
landskapsarkitekt har man möjlighet att pÄverka
stadens utveckling mot ett mer hÄllbart samhÀlle.
DÀrför Àr dessa kunskaper viktiga att ha med sig i
yrkesrollen.
Olika verktyg anvÀnds i dagslÀget för att utvÀrdera
mark som exploateras.
Hur man minskar avstÄndet mellan matproducent och konsument :
Varför köper inte svenskar mer nÀrproducerad mat? Den globala trenden gÄr mot ett samhÀlle som ska vara mer sjÀlvförsörjande för att minska den negativa klimatpÄverkan. Hur ska vi fÄ svenskar att Àta livsmedel som Àr nÀrproducerade? Svaret Àr inte enkelt men att erbjuda konsumenter nÀrproducerade livsmedel Àr en bra början. VÄrt arbete ska resultera i en inspirationshandbok för landsbygdens matproducenter, den ska vara inspirerande och öppna nya vÀgar nÀr det gÀller att distribuera sina produkter.
Dilemman i fritidshemsverksamheten : Att se, möta och bekrÀfta alla barn
I kursplanen för Svenska B stÄr att lÀsa att eleven ska ?ha tillÀgnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap frÄn olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den vÀsterlÀndska kanon beskrev 1994 sin oro över vÄrt litterÀra förfall med orden ?Skuggorna blir allt lÀngre i vÄrt aftonland och vi nÀrmar oss det tredje Ärtusendet beredda pÄ ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsÀttning mellan vad man som elev bör lÀsa och vad man som elev kanske vill lÀsa. Dilemmat tycks vara att mÄnga elevers uppfattning om en klassiker idag Àr ?trÄkiga, svÄrlÀsta och föga inspirerande? (BÀcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvÄg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst lÀsintresse.
?Allt vi kan göra inne kan vi göra ute? - Pedagogers roll utomhus pÄ förskolan
Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för om och i sÄ fall hur pedagoger arbetar peda-gogiskt utomhus pÄ förskolan. En uppfattning vi har haft Àr att det sÀllan bedrivs pedagogisk verksamhet utomhus och att pedagoger ser utevistelsen pÄ förskolan som mindre viktig. Det hÀr Àr Àven nÄgot en australiensisk studie visat, att pedagogerna sÀllan interagerar med barnen under utomhusvistelsen och till liten del bedriver pedagogisk verksamhet utomhus (Dyment & Coleman 2012). Uppfattningen har under arbetets gÄng delvis Àndrats dÄ vi sett exempel pÄ inspirerande och genomtÀnkt pedagogisk verksamhet utomhus.
För att undersöka det hÀr valde vi att observera pÄ fem förskolor samt intervjua tvÄ peda-goger pÄ respektive förskola för att fÄ en uppfattning om deras tankar kring Àmnet.