I denna uppsats undersöks ortografisk namnanpassning av västslaviska ortnamn i tre 1600-talshandskrifter av Knýtlinga saga, Cod. Holm. 41 4tox, Cod. Holm. 55 folx, och Lbs 222 folx.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa ämnestraditioner i skolämnet historia för gymnasiet utifrån exemplet; de populäraste utlagda/publicerade läromedlen på Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av två av de populäraste texterna/läromedlen från Lektion.se för att besvara frågorna: Vilka ämnestraditioner finns representerade bland de populäraste läromedlen? Och vilka ämnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera ämnestraditioner så undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar på att det i många fall är en traditionellt faktaspäckad historieundervisning där den svenska mannen är norm i en genetisk framställning av historien som styrs av strukturella förändringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrädda.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande inom vården. Tidigare studier visar att sjuksköterskans arbete påverkas på många olika sätt i en stressad situation, till exempel att val av prioritering eller logiskt tänkande blir försämrat då den kognitiva förmågan försämras under stress.Med patientsäkerhet menas att patienten inte ska drabbas av någon vårdskada i form av fysisk eller psykisk skada under sjukhusvistelsen som kan öka lidandet hos patienten.    Syfte: Syftet var att belysa hur stress påverkar sjuksköterskors arbete för en patientsäker vård.Metod: Ostrukturerad kvalitativ intervjustudie med sex allmänsjuksköterskor. Innehållsanalysen var inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades och det var göra fel i arbetet, avbrott, svårt att prioritera det viktiga samt slarv i arbetsmoment. Sjuksköterskorna upplevde att stressen störde deras arbete och den säkra vården påverkades negativt, till exempel feladministreringar.Slutsats: Den negativa stressen påverkar sjuksköterskornas arbete för en patientsäker vård. Risken för feladministreringar och minskad patientsäkerhet ökar när sjuksköterskor arbetar i en stressad arbetsmiljö.

Detta examensarbete är ett samarbete med Fiskarhedenvillan i Borlänge där arbetsuppgiften gått ut på att göra ett nytt kataloghus. Peder Nordström, bygglovschef på Fiskarhedenvillan lade fram några önskemål för husets utformning och funktion. Det ska vara ett modernt hus som passar in på deras koncept och huset skulle passa en barnfamilj. Men det ska även kunna ändras och passa för familjer med fler eller färre personer. Den nya husmodellen har skapats genom skissarbete som sedan utvecklats och ritats upp i Autodesk Revit Architecture. Det som ligger till grund för arbetet är förutsättningarna som gavs av Nordström ifrån början.

Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner.

Tankarna som har lett till den här uppsatsen är sprungna ur många långa och sena datorspelsessioner över internet. Man kunde ana att personer pratade olika beroende på om de var tvungna att trycka ner en knapp (Push-To-Talk) när de pratade med varandra eller om de bara kunde tala rakt ut (Voice Activation/Activated). För att undersöka frågeställningarna valdes en kvalitativ metod inspirerad av Hutchins tankar på hur kognition bör studeras i dess naturliga kontext (?cognition in the wild") realistisk soldatsimulator och undersökningsdeltagarna rekryterades från ett community som ofta spelar sagda spel. På så sätt eftersträvades det att studien genomfördes i sin ?vilda? kontext där röstchattandet blir en kombination av uppstyrt problemlösande och socialt småprat.

Bakgrund: Spontan abort är den vanligaste komplikationen under en graviditet och kan ha flera orsaker, men är oftast okänd. Vid händelsen sker en spontan avgång av fostret som lämnar livmodern innan det är livsdugligt. Kvinnlighet är för många att kunna föda ett barn.Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av spontana aborter.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Analysmetoden var en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman.Resultat: Upplevelser av spontan abort var: chock och oförberedelse, förlust, hopp och hopplöshet, skuld, sökandet efter mening, oförståelse från omgivningen, sorg, lättnad samt upplevelser av att gå vidare i livet. När orsaken till den spontana aborten var okänd och kvinnor inte upplevde någon mening med händelsen, lade de skulden på sig själva.

Den följande uppsatsen är en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie. Syftet med arbetet var att belysa sjukgymnasters upplevelser av pedagogiska fenomen i arbetet relaterat till följsamhet för behandlingar bland patienter. Fyra intervjuer har gjorts. Den fenomenologiskt inspirerade resultatpresentationen och analysen visar att fenomenet följsamhets mening är patientens förtroende för sjukgymnasten och att jobba med målsättningar utifrån patientens önskningar och mål, att patienten tar ansvar för sin egen behandling, att fenomenets mening är att utgå från var patienten befinner sig i motivations- och sjukdomshänseende och att hitta varje patient som individ och att göra patienten själv aktiv i behandlingen. Huvudkännetecknen för fenomenet följsamhet är samspel och interaktion.

Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.

Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner.

Syftet med min studie är att belysa hur pedagoger i förskolan ser på sin roll att stimulera och utveckla barns språk. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare.Resultat av studien visar på att det utförs ett medvetet arbete för att utveckla och stimulera barns språk på förskolan. Detta görs främst genom att pedagogerna tar tillvara på de tillfällen och stunder som ges i vardagen. Därigenom stimuleras barnen till att själva använda sig av språket, och att de i förskolan omges av ett rikt och nyanserat språk både i tal och skrift. Genom att barnen möter vuxna som aktivt lyssnar och tar sig tid för barnet så ökar barnets lust att uttrycka sig.

I denna studie undersöktes förskolebarn och skolbarns uppfattningar av lustfyllt lärande. Fokus i tidigare forskning kring ämnet har främst legat på att utgå från lärares uppfattningar, men denna studie har riktat in sig på barns perspektiv av lustfyllt lärande. En fenomenologiskt inspirerad metod har tillämpats för att nå syftet, som är att utforska och beskriva det essentiella i barn och elevers uppfattningar av att känna motivation och lust till lärande. Vi ville också försöka förstå hur traditioner och institutioner formar barn och elevers möjlighetsvillkor. Datainsamlingsmetoden var gruppintervjuer och intervjumaterialet har analyserats och kategoriserats i teman.

Alexandra ?Kissie? Nilsson driver en av Sveriges fra?msta mode/livsstils blogg. Hon a?r omtalad runt om i landet fo?r sina extrema bantningsmetoder och fo?r sina sko?nhetsingrepp. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rklara hur betydande sociala medier a?r fo?r ungdomars identitetsskapande och hur en frontfigur influerar dem.

Perinatal  psykisk  ohälsa  (psykisk  ohälsa  under  graviditet  eller  efter  förlossning)  drabbar kvinnor under en känslig period i livet. Forskning har tidigare fokuserat mer på psykisk ohälsa efter förlossning, men det är nu känt att psykisk ohälsa är vanligt även under graviditeten. För att kunna hjälpa kvinnor med perinatal psykisk ohälsa och stödja dem i föräldrarollen behöver barnmorskor  kunskap  om  hur  kvinnor  upplever  fenomenet.  Syftet  med  denna  studie  var  att belysa  kvinnors  upplevelse  av  perinatal  psykisk  ohälsa.  En  systematisk  litteraturstudie inspirerad av meta-syntes utfördes. Elva kvalitativa studier analyserades. Två huvudkategorier framkom, Att leva med perinatal psykisk ohälsa samt Att ta sig ur perinatal psykisk ohälsa.

Idag är det för en stark stat i västvärlden inte svårt att vinna ett konventionellt krig. Dock har man svårt med konflikter där en stat möter en icke-stat, till exempel USA i Afghanistan idag, trots att gerillan nästan uteslutande är sämre rustad och tränad jämfört med sin motståndare. Sverige är ett förhållandevis litet land och frågan finns om vi skulle klara en eventuell invasion. Det har tidigare existerat en debatt om gerillakrig är något för de svenska stridskrafterna och det torde vara aktuellt än idag. Principer för hur striden ska föras benämns i Sverige taktiska grundprinciper.