I vÄrt arbete har vi riktat in oss pÄ den enskilda polisen och hur han eller hon ska kunna motverka och förebygga fördomarna gentemot invandrare. Vi vill att varje individ, inte bara ska kunna stÄ för vad han eller hon tycker, utan med fördel besitta den kunskap det krÀvs att föra fram sina Äsikter och argument. Vi har, genom gediget sökande, kommit fram till olika hypoteser om varför och hur vi mÀnniskor kategoriserar och anvÀnder oss av stereotyper. Varför Àr dÄ förmÄgan att kategorisera sÄ vÀsentligt för vÄra kognitiva funktioner? Man kan förestÀlla sig en vÀrld dÀr vi inte behandlade objekt, till exempel en stol, som tillhörande en konceptuell kategori.

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Bakgrund: Barnfetma Ă€r ett vĂ€xande problem vĂ€rlden över och Ă€r en riskfaktor för övervikt och fetma senare i livet. Övervikt och fetma i barndomen Ă€r förknippat med riskfaktorer, sĂ„ som överviktiga och feta förĂ€ldrar samt förĂ€ldrar med svĂ„righeter att sĂ€tta grĂ€nser. Tidigare studier har Ă€ven sett samband mellan barnets vikt och förĂ€ldrars utbildningsnivĂ„ samt antal syskon.Syfte: Vi Ă€mnar undersöka sambandet mellan förĂ€ldrars sjĂ€lvrapporterade grĂ€nssĂ€ttning och barns BMI SDS. Vi Ă€mnar Ă€ven undersöka andra bakomliggande faktorer till barnets vikt sĂ„ som förĂ€lderns vikt; utbildning samt antal syskon. Ett delsyfte Ă€r att validera enkĂ€ten Kommunikation med barnet.Material och Metod: Studien Ă€r en teoriprövande kvantitativ studie med ett deduktivt angreppssĂ€tt.

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Surrogatmoderskap Àr idag inte tillÄtet i svensk rÀtt Àven fast det inte finns nÄgot explicit förbud mot surrogatmoderskap i svensk lagstiftning. Undersökningar pekar dock pÄ att sÄdana arrangemang ÀndÄ förekommer, bÄde i Sverige och utomlands. Syftet med denna uppsats var dels att kartlÀgga vilka rÀttsliga komplikationer som kan komma att uppstÄ i de fall en surrogatmoder anlitas i strid med svensk rÀtt, dels att undersöka hur detta oreglerade förbud förhÄller sig till principen om barnets bÀsta enligt FN:s Barnkonvention. Uppsatsen har en komparativ ansats dÀr betydelsen av barnets bÀsta ligger i fokus för jÀmförelsen. Denna undersökning har utförts genom studier av lagstiftning, propositioner, utredningar, artiklar och doktrin samt FN:s barnkonvention.

Leukemi Àr den vanligaste cancerformen hos barn i Sverige. Barnet Àr förÀldrarnas stolthet och nÀr ett barn insjuknar i leukemi blir förÀldrarnas sÄrbarhet stor. Syftet med studien var att belysa upplevelser hos förÀldrar till barn med leukemi under barnets sjukdomstid. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker skrivna av förÀldrar till barn som hade eller hade haft leukemi. Studien var kvalitativ och innehÄllsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundman.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förÀldrar och barn upplever de lÀs- och skrivaktiviteter som utförs i hemmen, samt att ta reda pÄ hur förÀldrarna upplever samarbetet med skolan betrÀffande de lÀs- och skrivuppgifter som skickas hem.I VetenskapsrÄdets (2006) text framhÄlls det att förÀldrar och skola har ett gemensamt ansvar betrÀffande barnets lÀs- och skrivutveckling. DÀrmed Àr det angelÀget att verksamma pedagoger i skolan fÄr kunskap om barns och förÀldrarnas upplevelser och hur förÀldrarna uppfattar samarbetet. Ett gott samarbete och en god relation mellan hem och skola gynnar barnets kunskapsutveckling.Inledningsvis presenteras en rad teorier, perspektiv och tidigare forskning betrÀffande barns möte med skriftsprÄket och dess inverkan pÄ barnets egna lÀs- och skrivutveckling. DÀrtill framhÄlls samarbetet mellan hem och skola, och dess betydelse för barnets egen kunskapsutveckling.Undersökningen genomfördes via kvalitativa gruppintervjuer, dÀr ett barn och en förÀlder ingick i varje grupp. Det resultat som framkom i studien visar att det förekommer nÄgon form av lÀs- och skrivaktiviteter i alla hem och tre fjÀrdedelar av informanterna upplever lÀs- och skrivaktiviteter som positiva.

En ny spelgenre har ökat i popularitet de senaste fem Ären. En spelgenre som faller utanför den klassiska definitionen av spel. En spelgenre vid namn ?Idle Games?. Föreliggande studie handlar om vilka element i dessa spel som fÄr spelaren att fortsÀtta spela och hur elementen kan analyseras med hjÀlp av MDA och AARRR ramverken.

LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) sÀger att förskolan ska ge barnet förkunskap och förstÄelse för vad demokrati innebÀr. FörskollÀrarens roll Àr dÀrför vÀrdefull och förskollÀraren bÀr ett stort ansvar för att frÀmja barnets egna Äsikter, att pÄverka sin situation, fÀrdighet att ta eget ansvar samt förmÄgan att samarbeta (Skolverket, 2010). Dagens pedagogik har sina likheter med nÄgra av historiens stora teoretiker, sÄ som Montessori, Vygotskij och Piaget. Trots tidens gÄng lever vissa delar av deras pedagogik kvar i dagens förskola. Redan 1946 sÄgs barnet som kompetent och mottagligt (Montessori, 1946).

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

In Sweden the divorce rates has increased during the latter part of the 20th century. For many children it?s everyday life growing up with parents no longer living together. The Parental Code states that "The child's best interests must be central to any decision in custody, residence and access." But what does the child?s best interest really mean and how do we investigate it? We decided to investigate its meaning by interviewing social workers regarding their interpretations of the child's best interests from a family law perspective.

Syftet med denna undersökning har varit att se hur barnperspektivet inom BBIC tillĂ€mpas ipraktiken vid socialtjĂ€nstens arbete med barnavĂ„rdsutredningar. För att besvara vĂ„rt syfte harvi anvĂ€nt oss av följande underfrĂ„gor? hur kommer barnperspektivet och barnens behov tilluttryck i vĂ„ra valda publikationer, samt vilken hĂ€nsyn tas till barnets Ă„lder och mognad utifrĂ„nderas möjlighet till deltagande? Vi har gjort en kvalitativ litteraturstudie dĂ€r vi analyserat etturval av tidigare forskning vilka tar upp frĂ„gor som ligger i linje med vĂ„rt syfte och sompublicerats mellan Ă„ren 2001­2014. I vĂ„rt analysarbete har en tematisk innehĂ„llsanalys gjortsav publikationerna utifrĂ„n en socialkonstruktionistisk ansats, med de teoretiskautgĂ„ngspunkterna utvecklingsekologisk teori samt objekt­ respektive aktörsperspektiv.VĂ„ra slutsatser Ă€r att det finns ett flertal faktorer som Ă€r viktiga för hur barnperspektivet inomBBIC framkommer i barnutredningar, och hur barnen dĂ€rmed ges möjlighet till delaktighet.Barnets Ă„lder, dess vilja att delta och hur vuxna tolkar denna vilja Ă€r nĂ„gra sĂ„dana faktorer.Även relationen mellan barnet och socialsekreteraren samt samarbetet mellan barnets förĂ€ldraroch socialtjĂ€nsten Ă€r av vikt. Vi fann att barn i stor utstrĂ€ckning vill vara delaktiga men att detmĂ„nga gĂ„nger Ă€r vuxna som sĂ€tter ramarna för deltagandet.

I min uppsatts kommer jag att utgÄ frÄn en berÀttelse som beskriver ett fall av orosanmÀlan som jag upplevde i mitt arbete pÄ förskolan. AnmÀlan grundades pÄ barnets berÀttelse och resulterade i ett samtal pÄ ett kriscentrum i nÀrvaro av polis, psykolog och Äklagare, utan förÀldrars vetskap.Jag valde essÀform för min uppsats dÀrför att den skrivformen bjuder pÄ ett reflekterande tillvÀgagÄngssÀtt och lÀmpar sig för mitt kÀnsliga Àmne. Genom att gestalta anmÀlningspliktens skuggsidor vill jag försöka bringa förstÄelse för den vÀldigt kÀnslosamma företeelsen.Jag kommer att belysa vad anmÀlningsplikten gÄr ut pÄ samt undersöka vilka Àr mina skyldigheter som pedagog vid anmÀlningar. Jag kommer att reflektera kring barnets utsatta position, förÀldrars samt de anmÀlande pedagogernas svÄra lÀge.Min uppsats genomsyras av tanken att anmÀlningsplikten kan te sig som en hÄrd lag men ÀndÄ en lag som skall följas utan förbehÄll. Pedagogens eget omdöme bör inte förekomma vid orosanmÀlan.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Studiens syfte var att beskriva det misshandlade barnets upplevelse av sin vardag och erfarenhet av möten med vÄrden. Metoden som anvÀndes var kvalitativ narrativ analys. Fem patografiska autobiografier analyserades. Resultatet redovisades i fem teman: "den dysfunktionella familjen", "lögnen som strategi", "barnets ensamma kamp", "vara osynlig i vÄrden" samt "frÄn avgrunden till fristad". Diskussionen baserades pÄ en syntes av Travelbees Human-to-Human Relationship Model och analysens fynd, det vill sÀga de fem temana.