Studiens frÄgestÀllning har inriktats mot en kontroversiell tanke, en apokalyptisk sÄdan. Med frÄgan; Berodde Tawantinsuyus (dvs. inkas eget namn pÄ sitt rike) snabba fall pÄ en utsaga att det inom den andinska kosmologin, med fokus pÄ Inka, fanns en konsensus rörande kosmologisk apokalyptisism?, söktes svaret ur tvÄ vitt skilda traditioner. Den ena var att studera den konventionella andinska vetenskapens rön, dvs.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

För att pÄ ett enkelt sÀtt beskriva det trepartsförhÄllande som existerar mellan barn, förÀldrar och socialnÀmnd kan sÀgas att förÀldrar har det frÀmsta ansvaret för att barns hÀlso- och sjukvÄrdsbehov tillgodoses och ytterst Àr socialnÀmnden ansvarig. Nuvarande rÀttslÀge kan ur ett tillÀmpningsperspektiv beskrivas som en trestegsraket. Den inleds efter att en motiverad vÄrdnadshavare söker socialnÀmndens samtycke för att den andre vÄrdnadshavaren motsÀtter sig barnets vÄrd. I ett första steg ska socialnÀmndens utredningsarbete bestÄ av att ta hÀnsyn till huvudregeln i förÀldrabalken som stadgar att vÄrdnadshavare har gemensam bestÀmmanderÀtt. SocialnÀmnd ska i och med huvudregeln försöka fÄ vÄrdnadshavarna att enas i frÄgan.

I denna studie har vi intervjuat fyra pedagoger samt en rektor angÄende flersprÄkighetens betydelse för barn. Intervjuerna har Àgt rum i tvÄ olika kommuner i norra Sverige, i förskola och skola. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar. I studien har vi kommit fram till att alla informanter anser att flersprÄkighet Àr viktigt för barn. Dock Àr informanterna oense angÄende modersmÄlsstödet, men vÀldigt ense att det inte finns nÄgra nackdelar för barnets utveckling..

Vem producerar maten pÄ tallriken? Hur ser vardagen ut för dem som producerar mat? Lantbrukare, bönder eller hemmansÀgare Àr olika namn pÄ dem som genom tiderna har producerat mat. Det vi vet om bonde kÄren Àr att det Àr en heterogen yrkesgrupp och att arbetet har förÀndrats över tid. Denna uppsats syftar till att beskriva matproducenters vardag. Studien Àr samhÀllsvetenskaplig och har utgÄtt frÄn kvalitativa metoder. Fem intervjuer har gjorts, med sex matproducenter i Uppland.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns ett samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Jag vill ta reda pÄ om speciallÀrare/specialpedagoger anvÀnder sig av musisk undervisning. I examensarbetet har jag intervjuat tolv speciallÀrare/specialpedagoger, jag har Àven anvÀnt mig av litteratur dÀr jag frÀmst inriktat mig pÄ olika inlÀrningsstrategier. Detta gjorde jag för att finna lÀmpliga metoder som jag kan anvÀnda mig av i mitt dagliga arbete med elever. För att belysa vikten av olika inlÀrningsstrategier tar jag upp nÄgra forskares perspektiv pÄ lÀrande, lÀroplanen för grundskolan, specialpedagogikens historia och vad musisk undervisning Àr.

MÀnniskans hÀlsa pÄverkas av individuella livsstilsfaktorer men Àven av samhÀlleliga, socioekonomiska och kulturella faktorer. Det Àr förÀldrarna som har det yttersta ansvaret för sina barns utveckling och uppvÀxtvillkor. Syftet med arbetet var att undersöka förekomsten av förÀldrastöd hos svenska femtonÄringar, utifrÄn ungdomarnas rapporterade omfattning av verbal kommunikation, samt att undersöka ungdomarnas upplevda hÀlsa och hur upplevt förÀldrastöd relaterar till deras hÀlsa. Data frÄn Statens folkhÀlsoinstituts kvantitativa undersökning Skolbarns hÀlsovanor anvÀndes för att ge ett stort material att analysera och kunna generalisera vÄrt resultat. Analysen gjordes pÄ enkÀtdata frÄn 3438 slumpmÀssigt valda 15-Äringar.

Vi har undersökt hur Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot och Svenska Dagbladet resonerar kring sin egen roll i en alltmer sensationalistisk och hÄrdför kriminaljournalistik. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning dÀr vi intervjuat Staffan Sillén, ansvarig utgivare pÄ Ekot, samt Mats-Erik Nilsson, redaktionschef och stÀllföretrÀdande ansvarig utgivare pÄ Svenska Dagbladet. I intervjuerna har vi tagit utgÄngspunkt i hur de bÄda medierna valde att rapportera om den sÄ kallade Hagamannen, som den 19 juli dömdes till 14 Ärs fÀngelse för ett flertal vÄldtÀkter och mordförsök. Vidare har vi stÀllt allmÀnna frÄgor om hur man resonerar kring namnpublicering av brottslingar och sitt eget och andra mediers ansvar och roll vad gÀller kriminalrapporteringen och konsekvenserna av den snedvridna bild som forskningen pekar pÄ att medierna presenterar.I vÄr uppsats har vi haft Ester Pollacks kontextuella konstruktivism som teoretisk utgÄngspunkt. Vi har Àven anvÀnt oss av Ester Pollacks kultiveringsteori i analyserna av intervjuerna.VÄr undersökning visar att Ekot har en mer restriktiv etisk linje dÀr man med hÀnsyn till brottslingars anhöriga i ytterst fÄ fall vÀljer att gÄ ut med namn pÄ brottslingar och brottsmisstÀnkta.

NÀr mÀnniskor lever i relation med andra mÀnniskor uppstÄr nÄgon gÄng en konflikt, meningsskiljaktigheter Àr ett naturligt inslag i livet. Dessa kan dock hanteras och lösas pÄ en del olika sÀtt, nÄgra sÀtt Àr mer konstruktiva och nÄgra sÀtt Àr mindre konstruktiva. Vid alla myndighetsbeslut som berör barn ska beslutet fattas utifrÄn vad som Àr ?barnets bÀsta?. Det efterlevs inte alltid idag, inte pÄ grund av ovilja frÄn samhÀllet sida utan av okunskap och omoderna regelsystem samt utav brist pÄ resurser.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

KĂ€nslan och trovĂ€rdigheten en animerad karaktĂ€r i film eller spel förmedlar Ă€r viktig för ett bra resultat. Denna kĂ€nsla och trovĂ€rdighet Ă€r dock nĂ„got som Ă€r svĂ„rt att nĂ„ fram till. Med hjĂ€lp av teorier frĂ„n en koreograf och dansteoretiker vid namn Rudolf Laban undersöker detta arbete om det gĂ„r att lĂ€ttare hitta fram till en bra karaktĂ€r. Åtta gĂ„ngcykler har skapats utifrĂ„n Labans Ă„tta rörelsekaraktĂ€ristika,  alla gestaltade med samma figur. Dessa gĂ„ngcykler har sedan anvĂ€nts för att besvara frĂ„gestĂ€llningen om det med en neutral figur gĂ„r att visa pĂ„ karaktĂ€r, endast genom rörelser.

Antalet nybildade efternamn har ökat markant de senaste Ären, vilket naturligtvis pÄverkar efternamnens sprÄkliga utveckling. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga godkÀnda nybildade efternamn i Sverige Är 2001 och undersöka vilka efternamn som vÀljs. Materialet bestÄr huvudsakligen av kompilerade efternamnsuppgifter frÄn Tidning för kungörelser om efternamn och avgrÀnsas till att enbart innefatta nybildade efternamn. Namnen indelas i fyra sammanfattande kategorier: sammansatta efternamn, enledade efternamn, utlÀndskt klingande efternamn samt morfologiskt oklara efternamn. Av de tio undergrupperna Àr sammansatta efternamn av borgerlig typ följt av utlÀndskt klingande namn vanligast.

Vi ville skriva en kandidatuppsats som belyser barn som nÀrstÄende samt sjuksköterskans förhÄllningssÀttgentemot dessa. Barn Àr en grupp med speciella behov eftersom de ska utvecklas till att sÄ smÄningom blifungerande vuxna. Syftet med denna uppsats var att belysa vad aktuell forskning visar om hur barn, 6-12Är gamla med en kritiskt sjuk förÀlder eller annan familjemedlem upplevde och hanterade denna situation,samt vad barnen hade för behov. Syftet var ocksÄ att belysa hur sjuksköterskan mötte och förhöll sig tilldessa barn. Uppsatsen Àr en litteraturöversikt.

Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv pÄ hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jÀmförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat Ätta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att fÄ ökad kunskap och förstÄelse inom detta problemomrÄde. Teoretisk utgÄngspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, dÀrefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod anvÀndes med hermeneutik som angreppssÀtt.

Att relationen mellan barn och förÀldrar Àr viktig Àr vÀlkÀnt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvÀr och hur relationen till förÀldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och förÀldrar har stor betydelse för barns vÀlbefinnande Àr det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att undersöka vilka faktorer som hÀnger samman med goda relationer mellan barn och förÀldrar.Uppsatsen bygger pÄ material frÄn Statistiska centralbyrÄns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhÄllanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhÄllanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förÀlder hÀmtas frÄn barnintervjun.