Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars vÀldigt oupmÀrksammad genre, den amerikanska Andra VÀrldskrigs-stridsfilmen. UtifrÄn den mall som Basinger beskriver i boken har jag hÀr diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan hÄller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen bestÄr i korthet av en mÀngd element som anvÀnds genomgÄende i genren; sÄsom gruppen, hjÀlten, mÄlet och fienden. Dessa element förekommer frÄn den första andra vÀrldskrigs-stridsfilmen Bataan frÄn 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att Àven om SPR blivit kÀnd som en nydanande och orginell film sÄ Àr hÄller den sig nÀstan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite frÄn andra filmer i genren Àr det ursprungliga mÄlet, det Àr inte vanligt att ha ett sÄpass politiskt inkorrekt mÄl som att rÀdda en enda man..

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka institutionen folkskolans syn pÄ finska krigsbarn i Alvestabygden Ären 1941-1945.UtifrÄn en strukturalistisk institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska krigsbarnen, sÄsom det ger sig uttryck i kÀllmaterialet. KÀllmaterialet bestÄr av examenskataloger frÄn 30 folkskolor och material frÄn HjÀlpkommittén för Finlands barns arkiv.Folkskolans syn pÄ krigsbarnen Àr intressant dÄ folkskolan Àr den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritÀr skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion.En av studiens frÄgestÀllningar grundar sig pÄ Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner Àr enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhÀllsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem.Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spÄr av misstÀnkta krigsbarn sorterats ut.

Syftet med detta examensarbete Àr att utforma en blogg som kan fungera som ett verktyg för kommunikation kring historia. Bloggens mÄlgrupp Àr elever pÄ grundskolans senare Är och intentionen med bloggen Àr att den ska stimulera ett intresse av historia sÄvÀl som ett historiemedvetande hos dess lÀsare. Arbetet grundas i en kvantitativ enkÀtundersökning kring mÄlgruppens intresse av historia och bloggar. Resultatet av arbetet Àr en, i teorin, uppbyggd blogg vid namn ?Historiabloggen?.

Denna rapport redogör produktionsprocessen för en re- design av ett karriÀrforum vid namn SH KarriÀr som funnits sedan hösten 2011. I dagslÀget upplever SH KarriÀr att studenterna pÄ Södertörns högskola inte Äterkommer till karriÀrforumet, dÀrför inleddes produktionsprocessen med en anvÀndarstudie för att tangera problemet. MÄlet var att producera ett designförslag som presenterar karriÀrforumet pÄ ett representativt sÀtt. Re- designen ska möjliggöra att anvÀndarna fÄr en klarare överblick kring de innehÄll som presenteras pÄ karriÀrforumet och Àven skapa ett intresse som fÄr dem att Äterkomma efter att ha registrerat sig pÄ SH KarriÀr. Rapporten beskriver mitt tillvÀgagÄngssÀtt genom en enkÀtundersökning och anvÀndartester.

Studien handlar om lek och lÀrande, hur pedagoger förhÄller sig till de tvÄ begreppen samt hur de ser pÄ deltagande i barnets lek. Vi har Àven tagit upp lekbegreppet sett ur olika lÀrandeteoretiska perspektiv, men frÀmst tÀnkt och skrivit utifrÄn Vygotskijs sociokulturella lÀrandeteori. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod till vÄr empiriska undersökning, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur verksamma pedagoger ser pÄ begreppen lek och lÀrande. Resultaten som framkommit visar att lek och lÀrande inte behöver vara tvÄ Ätskiljda begrepp utan kan ses som en samspelande helhet..

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Bakgrund MÄnga mammor som fött barn prematurt önskar amning som uppfödning för sitt barn för bröstmjölkens immunologiska faktorer och som en kompensation för att graviditeten avslutats för tidigt. Amningens etablering kan vara komplicerad och krÀva tÄlamod nÀr barnet behöver vÄrd. Beroende pÄ barnets kÀnslighet kan det ta olika lÄng tid tills barnet kan pÄbörja amningstrÀning. En av de viktigaste faktorerna för att amningen ska kunna etableras Àr att mamman fÄr igÄng en tillrÀcklig mjölkproduktion motsvarande den mÀngd ett fullgÄnget barn skulle krÀva. För att fÄ igÄng en tillrÀcklig produktion Àr det bra att komma igÄng med urmjölkning sÄ fort som möjligt efter barnets födelse.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.

Bakgrund Barn finns ofta bland de drabbade i samband med allvarliga hÀndelser och har utifrÄn Älder och mognadsgrad behov som skiljer dem frÄn vuxna i dessa situationer. SjukvÄrdspersonal anger att det Àr svÄrare och mer pÄfrestande att hantera situationer dÀr flera barn drabbats, men sjukvÄrdens förmÄga kan optimeras om barnaspekter uppmÀrksammas rutinmÀssigt vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap. Internationella rapporter anger att barnaspekter ofta förbises vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap, men Àmnet Àr bristfÀlligt kartlagt i Sverige. Syfte: Att undersöka om barnperspektivet uppmÀrksammas vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap pÄ regional nivÄ. Metod: EnkÀtstudie dÀr populationen utgjordes av Sveriges 21 beredskapssamordnare pÄ regional nivÄ.

Bakgrund: Barn som föds före 37 fullgÄngna graviditetsveckor benÀmns prematura barn och har ökad risk för sjuklighet och dödlighet. De flesta prematura barn behöver vÄrdas pÄ en neonatalavdelning. FörÀldraskapet pÄverkas av den för tidiga födseln, barnets hÀlsa och vÄrdmiljön. För att frÀmja förÀldrarnas nÀrhet till sitt barn och deras delaktighet i barnets omvÄrdnad kan sjuksköterskan erbjuda dem stöd och vÀgledning. Syfte: Att beskriva hur mödrar och fÀder upplever att bli förÀlder till ett för tidigt fött barn som vÄrdas pÄ neonatal-avdelning.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver lÀrandemiljön för barn i behov av sÀrskilt stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. För att ta reda pÄ det undersöktes hur förskollÀrare definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, vad förskollÀrare uppmÀrksammar i situationen dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn, vilket pedagogiskt stöd förskollÀrarna ger till barn i svÄrigheter samt vilken form av stöd förskollÀrarna fÄr dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn. En intervjustudie har genomförts med Ätta förskollÀrare, verksamma i förskola, i en större stad i Mellansverige. Sammanfattningsvis ÄskÄdliggör svaren att förskollÀrarna visar pÄ svÄrigheter i att definiera barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnen beskrivs frÀmst utifrÄn de olika svÄrigheter de kan ha men Àven med utgÄngspunkt i att det Àr barn som har utökade behov i förhÄllande till ett tÀnkt utvecklingsförlopp och i relation till andra barn.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Vi har valt att göra vÄr C-uppsats i relation till en begrÀnsad verksamhet; en fritidsverksamhet i VÀstra Götalandsregionen. VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur pedagogerna gör kön i interaktion med barnen, i de observerade situationerna. VÄra frÄgestÀllningar Àr ?Vilka samband kan vi se i observationerna mellan pedagogernas interagerande med barnen och barnens positionering och kön?? och ?Hur svarar barnen pÄ pedagogernas interagerande i förhÄllande till barnets kön och intagen position??. Vi har anvÀnt oss av videoobservationer som metod och filmat samlingar och mellanmÄl, dÄ vi var intresserade av att studera pedagogernas interagerande med barnen utifrÄn barnens intagna positioner och kön.

According to statistics, a significant increase in sickness has occurred in the public sector in recent decades in Sweden. Human therapeutic professions is the area where the illness is most prevalent. The purpose of this study was through a qualitative method and hermeneutic approaches explore how conscious six social workers in the social services are on stress and how they cope with it. Further it investigates and analyzes how these results affect their daily work.One important result due to stress is that the social workers ability to treat their clients is impaired and they are less able to be empathetic. Inadequacy in the work environment leads to a sense of insufficiency by social workers, and a reduced quality of life.