Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Syftet med uppsatsen var att relatera amningstidens lÀngd till amningsproblem och kvinnors upplevelse av sin amning samt att kartlÀgga orsaker till delvis amning och upphörande av amning. Studiens design var en deskriptiv, retrospektiv korrelationsstudie med kvantitativ ansats. Materialet till studien hÀmtades frÄn redan utförda intervjuer. Populationen bestod av 250 kvinnor i Äldrarna 19-46 Är varav 103 var förstföderskor och 147 omföderskor.Resultatet av studien har visat att tiden för enbart amning och den totala amningstidens lÀngd varierade. De kvinnor som var positiva till amningen hade en lÀngre amningsperiod Àn de kvinnor som var negativa till amningen.

Den svenska skolan har genomgÄtt stora förÀndringar, samhÀllet stÀller andra krav pÄ dagens unga och internationella mÀtningar visar att svenska elever presterar sÀmre i skolan. Forskning har visat pÄ att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad Àr skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehÄllsanalys granskas Skollagen, grundskolans lÀroplan och FN:s barnkonvention, med fokus pÄ skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rÀttigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har ocksÄ granskat utbildningsplanen för grundskollÀrarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för att klargöra lÀrares kunskapsomrÄde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lÀrare i ovanstÄende ansvar och uppdrag i förhÄllande till hemmet.

Arbetsmotivation Àr ett fenomen som Àr vÀl omtalat i massmedia men som kan vara svÄrt att fÄ ett ordentligt grepp om och dÀrför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var frÄn början att undersöka vad som motiverar mÀnniskor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur mÀnniskor kan motivera andra till arbete, hur vÀgledare pedagogiskt arbetar med att motivera nÄgon. Vi har valt en hermeneutisk ansats dÀr vi utgÄtt ifrÄn den framstÄende teorin om sjÀlvbestÀmmande. I uppsatsen presenteras vÄr hermeneutiska vÀg frÄn det preliminÀra syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vÄr studie tog vi hjÀlp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anstÀllda frÄn AMA:s sex avdelningar dÀr tvÄ personer frÄn varje avdelning intervjuades.

Syftet med denna uppsats Àr att visa hur en förskolegÄrd kan gestaltas med utgÄngspunkt i barns lek. Med vÄrt arbete vill vi belysa att den fysiska miljön pÄverkar hur bra leken utvecklas pÄ förskolegÄrden och dÀrmed pÄverkar barnets olika upplevelser och erfarenheter under utomhusvistelsen. Förslaget utgÄr frÄn barnets lek som en viktig komponent för utveckling och hÀlsa. DÀrmed Àr Àven pedagogik och motorik viktiga förutsÀttningar pÄ förskolans gÄrd. Till grund för gestaltningen ligger en litteratursökning samt en brukardialog som genomförts med barn, förskolelÀrare och förÀldrar. PÄ sÄ sÀtt utvecklade vi en förstÄelse för platsen och dess anvÀndning som kunde vÀvas ihop med den teoretiska kunskapen om barns lek i utemiljön. Under arbetet tar vi fasta pÄ att storleken pÄ förskolegÄrden Àr viktig för barns lek samt att leken flyter bÀttre i miljöer med naturkaraktÀr.

Syfte:Att fÄ kunskaper om hur verksamma förskollÀrare ser pÄ barns utveckling av sjÀlvkÀnsla och hur de som förskollÀrare vill arbeta för att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla. Syftet Àr ocksÄ att utröna om förskollÀrare anser att det finns behov av kompetensutveckling vad gÀller barns sjÀlvkÀnsla. Teori:Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori om barnets medfödda kompetens och utveckling av sjÀlvet har anvÀnts som teoretisk anknytning. Stern menar att spÀdbarnet frÄn födseln handlar utifrÄn ett sjÀlv och att det har en inneboende kompetens. Barnet har förmÄgan att söka kontakt och kommunicera med omgivningen.

Arbetsmotivation Àr ett fenomen som Àr vÀl omtalat i massmedia men som kan vara svÄrt att fÄ ett ordentligt grepp om och dÀrför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var frÄn början att undersöka vad som motiverar mÀnniskor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur mÀnniskor kan motivera andra till arbete, hur vÀgledare pedagogiskt arbetar med att motivera nÄgon. Vi har valt en hermeneutisk ansats dÀr vi utgÄtt ifrÄn den framstÄende teorin om sjÀlvbestÀmmande. I uppsatsen presenteras vÄr hermeneutiska vÀg frÄn det preliminÀra syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vÄr studie tog vi hjÀlp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anstÀllda frÄn AMA:s sex avdelningar dÀr tvÄ personer frÄn varje avdelning intervjuades.

Det Àr ingen svÄr konst att kÀnna igen ett rum som bebos av ett barn. DÀr finns barntapeter, heltÀckningsmatta, mycket fÀrg och naturligtvis leksaker. SÄ ser barnets nÀrmaste innemiljö oftast och förhoppningsvis ut, men hur Àr det med utemiljön? Barns lek Àr beroende av den miljö i vilken leken tar form. NÄgra av de starkaste barndomsminnen som de flesta vuxna mÀnniskor har skapades i en utomhusmiljö.

Inom förskolan finns mÄnga barn med ?störande? beteenden och förskollÀrare möter nÄgon gÄng dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare kan arbeta för att skapa en optimal lÀrandemiljö, bÄde ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrÄn Socialstyrelsens (2010) benÀmning, att anvÀndas.Första delen av studien bestÄr av litteraturstudier. Nordahl, SÞrlie, Manger och Tveit (2007) pÄvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstÄr eller att existerande beteendeproblem förvÀrras.Den andra delen av undersökningen bestÄr av sju intervjuer med förskollÀrare.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

De s?songsbundna blomningarna av fytoplankton utg?r en livsn?dv?ndig f?dobas i marina ekosystem samtidigt som de har en mycket viktig roll i den globala kolcykeln och d?rmed p?verkar klimatet i stort. I V?sterhavet domineras v?rblomningen till en b?rjan av kiselalger f?ljt att dinoflagellater. D? fytoplankton p?verkas av en rad olika biotiska och abiotiska faktorer har flera betydande skiften i v?rblomningens struktur observerats till f?ljd av klimatf?r?ndringar.

Syftet med denna studie var att se om en undervisning uppbyggd av bollekar kunde öka den fysiska intensiteten hos elever under idrott och hÀlsa lektionerna i jÀmförelse med en traditionell bollsportsundervisning. Fokusen i denna potentiella förÀndring lÄg pÄ hur elever utan en föreningsidrottsligbakgrund inom bollsport pÄverkades. I studien anvÀndes ett testbatteri bestÄende av pedometer och pulsmÀtare för att kunna uppmÀta elevernas fysiska intensitet under en idrottslektion i tre klasser pÄ tvÄ olika skolor. Lektionen Àr uppdelad i tvÄ aktiviteter dÀr den ena Àr en traditionell basketbollmatch och den andra en egentillverkad bollek vid namn attackboll. Dessa har jÀmförts med hjÀlp av antalet steg samt de pulskurvor klockorna som eleverna bar under lektionen genererade.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga nÄgra lÀrares arbete kring barn med sprÄksvÄrigheter i förskola och grundskolans tidigare Är. Informanterna har alla erfarenheter av barn med sprÄksvÄrigheter och de arbetar i tre olika kommuner, inom verksamhetsfÀlten förskola, grundskolans tidigare Är, samt som tal- eller specialpedagog. Resultatet visar att samtliga lÀrare planerar arbetet med barns sprÄkutveckling utifrÄn en inledande kartlÀggning av barnet. I vÄr studie tenderar grundskollÀrare att, i större utstrÀckning Àn sina kollegor i förskolan, anvÀnda fÀrdigstÀllda arbetsmetoder i sitt vardagliga arbete. Fler lÀrare i skolan Àn i förskolan bedriver enskild undervisning.

Syftet med detta arbete Àr att utvÀrdera innehÄllshanteringssystemet WordPress och sÀttet man utvecklar ytterligare funktionalitet för detta system. Arbetet berör utformning av administreringsverktyg för godkÀnnande av inlÀgg samt ett verktyg för att hantera de företag som ska kunna lÀnkas in under olika sidor pÄ en portal vid namn ImageTalk. ImageTalk Àr slutprodukten, och Àr en webbplats för publicering av digital media pÄ internet.WordPress Àr skrivet i PHP och anvÀnder sig av css, javascript och databasen mySQL. Eftersom detta innehÄllshanteringssystem Àr vida anvÀnt kÀndes det bÄde relevant och intressant att utvÀrdera, sÀrskilt genom att tillföra ny funktionalitet.Slutsatsen av detta arbete Àr att WordPress Àr ett mycket kompetent innehÄllshanteringssystem som har mycket goda förutsÀttningar för att byggas ut och förÀndras pÄ de flesta sÀtt. DÀremot Àr det svÄrt att ge en ordentlig struktur i den ytterligare funktionalitet man tillför, eftersom den ibland blir för utspridd eller ibland inte tillrÀckligt skingrad..

Introduktion Alla samtal karaktÀriseras av en önskan att förstÄ varandra och av ett samarbete för att nÄ dit. Det Àr vÀlkÀnt att samtal mellan personer med nedsatt kommunikationsförmÄga och normaltalare ofta Àr ojÀmlika och att deltagaren utan funktionsnedsÀttning dominerar samspelet. Syfte: Syftet med föreliggande arbete Àr att kartlÀgga vardagliga kommunikationssituationer dÀr en deltagare med kommunikativt funktionshinder interagerar med olika samtalspartners. Metod: I studien deltog tvÄ förskolebarn som anvÀnder tecken som alternativ och/ eller kompletterande kommunikation, TAKK. Barnen filmades i vardagliga miljöer hemma och pÄ förskolan med olika samspelspartners. Materialet analyserades utifrÄn principer frÄn Conversation Analysis. Resultat: Flera fenomen framkom som stöder tidigare forskningsresultat. Samtalens innehÄll utgick till stor del frÄn ett hÀr- och nuperspektiv.