Bakgrund: Enures Àr en sjukdom som skapar mycket skam och skuld bland de barn som lider av den. Enures definieras som en ofrivillig urinavgÄng i en Älder dÄ man kan förvÀnta sig att barnet Àr torrt. Enures Àr vanligt men det rÄder fortfarande oklarheter om orsakerna till sjukdomen samt vilken behandling som ger bÀst resultat. Enures pÄverkar inte bara barnet utan hela dess familj. Samtidigt Àr familjen en viktig faktor i behandlingen och kommunikationen mellan barn, familj och sjuksköterskan spelar en viktig roll. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva barns och förÀldrars erfarenheter av enures samt att granska de valda artiklarnas beskrivning av den vetenskapliga metoden som anvÀnts vad gÀller datainsamling, undersökningsgrupp, bortfall och kontrollgrupp. Metod: En beskrivande litteraturstudie dÀr 17 artiklar identifierades med hjÀlp av en sökning pÄ Pubmed och CINAHL.

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om pÄstÄdd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskÄren ser pÄ sig sjÀlv. Syftet Àr att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr vilken medieetik man kan utlÀsa frÄn debatterna. I resultatet av undersökningen framtrÀder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. JournalistkÄren verkar delad i tvÄ generella uppfattningar av ansvar dÀr man vÀrnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frÄgar sig hur mycket man som journalist fÄr provocera i yttrandefrihetens namn..

BAKGRUND:I vÄr undersökning belyser vi vikten av sprÄkets betydelse för samspelet. Vi har lÀst vadlitteratur och forskning skriver om samspelet mellan barnen och mellan barn och pedagoger.Med sprÄket menar vi i detta fall kroppssprÄk och det verbala sprÄket. Vi har sett hur barnuttrycker empati med hjÀlp av kommunikation samt hur pedagoger agerar nÀr barnenuttrycker sina kÀnslor.SYFTE:Syftet Àr att undersöka hur barnets sociala kompetens och inlevelseförmÄga sker i samspelmed varandra och pedagoger.METOD:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med observationer som redskap dÀr löpande protokollhar anvÀnts. Vi har observerat relationer i barngrupper mellan barn ? barn och barn - vuxnadÀr Äldern pÄ barnen har varit frÄn ett till sex Är.

Syftet Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola arbetar med den kulturella mÄngfalden i den dagliga verksamheten. Hur tÀnker pedagoger och vilket synsÀtt har de pÄ ett interkulturellt arbetssÀtt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mÄngfalden i barngruppen och utifrÄn barnets individuella förutsÀttningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mÄngfalden? Den hÀr studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Som metod anvÀndes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att fÄ en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssÀtt genomfördes observationer av pedagogers arbetssÀtt och observationer av miljön pÄ en förskola.

This thesis studied which factors affect political participation among people with physical disabilities in Sweden.? The aim of the study was to test how Civic Voluntarism Model should explain the low political participation among people with physical disabilities in Sweden, through deep interviews.? Following research questions has been studied in the thesis:? How can the Civic Voluntarism Model, based on the time, communicative skills and economic resources, explain the low political participation of people with physical disabilities in Sweden??Which other factors, linked to accessibility, discrimination and legislation, are needed to further explain and understand the barriers to political engagement and participation for people with physical disabilities?? Results about treatment, clearer legislation, economic possibilities and inclusion was central. It became important to considered that where is differences in which capabilities where are to political participation. The CVM could partly explain the low political participation among people with physical disabilities. It needs to be complete with external factors; accessibility, discrimination and legalization, to make more inclusive explanations.? .

Den latinamerikanska befrielseteologin Àr en kristen teologi som har sitt ursprung i slutet av 1960 och vill befria de fattiga och förtryckta mÀnniskor i latinamerika. Denna rörelse uppstod pÄ grund av sociola orÀttvisor, fattigdom och mÀnskliga rÀttigheter i utvecklingslÀnder i Sydamerika och har kritiserats av den romersk-katolska kyrkan.DÀrför, frÄn ett pedagogiskt perspektiv, Àr det en intressant frÄga om denna teologi Àr representerad i lÀroböcker i religionsÀmnet. Syftet med denna studie Àr att analysera om den latinamerikanska befrielseteologin Àr presenterad i lÀroböckerna.Denna forskning bygger pÄ fem lÀroböcker som har granskats genom en textanalys och en enkel kvantitativ analys för att besvara studiens frÄgor.Resultatet visar att latinamerikanska befrielseteologin presenteras i de analyserade lÀroböckerna, men mÀmns inte vid namn i de tvÄ senast skrivna.   .

Den latinamerikanska befrielseteologin Àr en kristen teologi som har sitt ursprung i slutet av 1960 och vill befria de fattiga och förtryckta mÀnniskor i latinamerika. Denna rörelse uppstod pÄ grund av sociola orÀttvisor, fattigdom och mÀnskliga rÀttigheter i utvecklingslÀnder i Sydamerika och har kritiserats av den romersk-katolska kyrkan.DÀrför, frÄn ett pedagogiskt perspektiv, Àr det en intressant frÄga om denna teologi Àr representerad i lÀroböcker i religionsÀmnet. Syftet med denna studie Àr att analysera om den latinamerikanska befrielseteologin Àr presenterad i lÀroböckerna.Denna forskning bygger pÄ fem lÀroböcker som har granskats genom en textanalys och en enkel kvantitativ analys för att besvara studiens frÄgor.Resultatet visar att latinamerikanska befrielseteologin presenteras i de analyserade lÀroböckerna, men mÀmns inte vid namn i de tvÄ senast skrivna.   .

Den latinamerikanska befrielseteologin Àr en kristen teologi som har sitt ursprung i slutet av 1960 och vill befria de fattiga och förtryckta mÀnniskor i latinamerika. Denna rörelse uppstod pÄ grund av sociola orÀttvisor, fattigdom och mÀnskliga rÀttigheter i utvecklingslÀnder i Sydamerika och har kritiserats av den romersk-katolska kyrkan.DÀrför, frÄn ett pedagogiskt perspektiv, Àr det en intressant frÄga om denna teologi Àr representerad i lÀroböcker i religionsÀmnet. Syftet med denna studie Àr att analysera om den latinamerikanska befrielseteologin Àr presenterad i lÀroböckerna.Denna forskning bygger pÄ fem lÀroböcker som har granskats genom en textanalys och en enkel kvantitativ analys för att besvara studiens frÄgor.Resultatet visar att latinamerikanska befrielseteologin presenteras i de analyserade lÀroböckerna, men mÀmns inte vid namn i de tvÄ senast skrivna.   .

Syftet med studien var att ta reda pÄ om förÀldrarnas relation med slÀkt och vÀnner pÄverkats efter att de fÄtt ett barn med Downs syndrom och om/hur de anser att slÀkt och vÀnner kunnat visa sina kÀnslor betrÀffande barnets funktionshinder. Ett annat syfte var ocksÄ att jÀmföra om det fanns nÄgon skillnad mellan mödrarnas och fÀdernas svar. Studien har en kvantitativ och jÀmförande design och redan gjorda och besvarade enkÀter har anvÀnts. 207 förÀldrar till barn med Downs syndrom frÄn 10 slumpmÀssigt utvalda platser i Sverige tillfrÄgades och 165 valde att delta.   Huvudresultatet frÄn den hÀr studien visade att de flesta förÀldrarna inte upplevde att relationen till slÀkt och vÀnner förÀndrats efter att de fÄtt ett barn med Downs syndrom. FörÀldrarna upplevde ocksÄ att slÀkt och vÀnner kunnat visa sina kÀnslor betrÀffande barnets funktionshinder.

Varje Är insjuknar ungefÀr 300 barn i Sverige i cancer. Cancerbeskedet slÄr familjens tillvaro i spillror och förÀldrarna försÀtts i ett emotionellt kaos med kÀnslor som chock, tvivel, rÀdsla och maktlöshet. I vÄrden av barn med cancer Àr det inte bara barnet utan hela familjen som behöver stöd och vÄrd. Sjuksköterskor möter förÀldrar till cancersjuka barn i mÄnga olika vÄrdsammanhang, det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om förÀldrars upplevelser i samband med barnets cancersjukdom. Syftet med uppsatsen Àr att belysa förÀldrars upplevelser av det dagliga livet nÀr barnet har cancer.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskoleverksamheten tillgodoser de blyga och tillbakadragna barnen samt vad som görs just för dessa. Det har varit angelÀget att undersöka vad som kan vara grunden till blygsel, förskollÀrares bemötande samt hur verksamheten arbetar för att tillgodose de blyga och tysta barnen. Bakgrunden till studien grundar sig i lÀroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) som menar att förskolans uppdrag Àr att anpassa verksamheten utifrÄn samtliga barn och lÄta barns intresse, nyfikenhet samt erfarenhet ligga som grund för lek och lÀrande. Det Àr centralt att som pedagog anpassa den pedagogiska verksamheten till varje barn dÄ barn lever i olika livsmiljöer och pÄverkas pÄ olika sÀtt. Centrala begrepp i litteratur och det empiriska materialet har varit blyghet, tystlÄtenhet, tillbakadragenhet, barnets sjÀlvkÀnsla, pedagogisk kompetensens samt kommunikationens betydelse.Studien infattar en kvalitativ metod med inspiration av semistrukturerade intervjuer av nio verksamma förskollÀrare.Resultatet av studien visar att en betydelsefull kompetens hos förskollÀrare Àr yrkeserfarenheten som har betydelse i hur förskollÀraren bemöter det blyga barnet.

MÄnga av de barn som placeras i familjehem har inte utvecklat en trygg anknytning till sina biologiska förÀldrar, utan visar istÀllet tecken pÄ en otrygg anknytning, en ofta förekommande form Àr desorganiserad anknytning. Den desorganiserade anknytningen utgör en allvarlig riskfaktor och kan fÄ lÄngtgÄende följder för barn med detta anknytningsmönster, som exempelvis svÄrigheter med att hantera pÄfrestande situationer i livet. UtifrÄn ovanstÄende problemformulering syftar vÄr studie till att ta reda pÄ om ett barn som visar tecken pÄ att ha en otrygg anknytning till sina biologiska förÀldrar, kan förbÀttra sitt anknytningsmönster i samspel med sina familjehemsförÀldrar? VÄrt syfte med studien Àr att förstÄ hur familjehems förmÄga att erbjuda barn tillgÀnglighet, reflexivitet, familjetillhörighet och öka barnets sjÀlvstÀndighet och sjÀlvförtroende pÄverkar barns anknytningsmönster. Samt undersöka hur familjehem resonerar kring anknytning och vilka förÀndringar familjehemsförÀldrarna har kunnat se i barnens beteende under placeringens gÄng.

OmrÄdet vi valde att studera Àr inskolning av de minsta barnen i förskolan. Denna studie behandlar ett omrÄde inom förskolan som Àr stÀndigt Äterkommande, och forskning visar att det Àr vÀldigt viktigt att barnets första tid i förskolan blir bra. Inskolningen blir det första mötet för barnen och deras familjer med förskolans vÀrld. Syftet med studien var att granska hur nÄgra olika förskolor arbetar med inskolningsprocessen. Anknytningsteori och livsvÀrldsfenomenologisk teori fick genomsyra denna studie, och vÄra frÄgestÀllningar Àr baserade pÄ teorierna.

BakgrundStudien behandlar Àmnet inskolning pÄ förskolan och anvÀndandet av traditionell inskolningsform respektive förÀldraaktiv inskolningsform. I arbetet ligger stort fokus pÄ barnets behov av trygga relationer under inskolningsprocessen. Vi har Àven beskrivit barns trygghetsskapande utifrÄn Bowlbys anknytningsteori. Som teori har vi anvÀnt oss av Sterns utvecklingsteori dÀr han utgÄr frÄn barnets upplevelser av sig sjÀlv inom domÀnerna samvaro, samspel, samförstÄnd, samtal och sammanhang.SyfteSyftet med undersökningen Àr att synliggöra pedagogers syn pÄ vad inskolningen bidrar med. Syftet Àr Àven att synliggöra deras beskrivningar av erfarenheter om olika metoder för inskolning i förskolan.MetodSom metod har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervju med kvalitativ analys.

I Sverige insjuknar Ärligen ungefÀr 300 barn och ungdomar i nÄgon cancersjukdom. Cancer hos barn ansÄgs tidigare som nÄgonting obotligt. De senaste Ärtiondenas medicinska framsteg har dock radikalt förÀndrat perspektivet pÄ barncancer. I dag vet vi att tvÄ av tre barn blir botade. Förutom medicinskt - tekniskt kunnande Àr det ocksÄ nödvÀndigt med ett riktigt omhÀndertagande och en god omvÄrdnad av patienten och familjen.