Den latinamerikanska befrielseteologin Àr en kristen teologi som har sitt ursprung i slutet av 1960 och vill befria de fattiga och förtryckta mÀnniskor i latinamerika. Denna rörelse uppstod pÄ grund av sociola orÀttvisor, fattigdom och mÀnskliga rÀttigheter i utvecklingslÀnder i Sydamerika och har kritiserats av den romersk-katolska kyrkan.DÀrför, frÄn ett pedagogiskt perspektiv, Àr det en intressant frÄga om denna teologi Àr representerad i lÀroböcker i religionsÀmnet. Syftet med denna studie Àr att analysera om den latinamerikanska befrielseteologin Àr presenterad i lÀroböckerna.Denna forskning bygger pÄ fem lÀroböcker som har granskats genom en textanalys och en enkel kvantitativ analys för att besvara studiens frÄgor.Resultatet visar att latinamerikanska befrielseteologin presenteras i de analyserade lÀroböckerna, men mÀmns inte vid namn i de tvÄ senast skrivna.   .

Denna uppsats analyserar ?det fria? i en översÀttning ? alltsÄ de kriterier som utmÀrker en fri översÀttning. Dessutom analyseras texttrogenheten utifrÄn ekvivalensbegreppet.I detta syfte ligger tyngdpunkten pÄ en analys av semantiska tillÀgg ochutelÀmningar i mÄltexten. Dessutom studeras översÀttning av engelska namn, talsprÄk, svordomar och metaforer, samt Àndring av syntaxen i mÄltexten. MaterialetbestÄr av de tvÄ svenska översÀttningarna av Jack Kerouacs roman On the road, nÀmligen PÄ drift frÄn 1959 och PÄ vÀg frÄn 2008, som jÀmförs med originaltextenoch med varandra.

Jönsson, Malin och Pettersson, Jennie (2010) LÀs- och skrivutveckling. En studie om pedagogens roll i mötet med barn med sprÄk- och kommunikationsproblem (Reading and writing development. A study about the role of the educationalist in the meeting with children with language and communication problems.) Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I vÄrt arbete vill vi lÀra oss mer om sprÄk- och kommunikationsproblem samt hur lÀs- och skrivutvecklingen hos dessa barn kan se ut. Vi vill Àven undersöka hur man kan individualisera för barn med sprÄk- och kommunikationsproblem samt vilka alternativa verktyg som finns att tillgÄ.

Studien har syftat till att fÄ en förstÄelse för familjehemsförÀldrars perspektiv pÄ anknytning och vad de menar att det finns för svÄrigheter och möjligheter gÀllande anknytning för barn som placeras i familjehem. Studien berör Àven hur relationen mellan barn och familjehemsförÀlder förÀndras över tid och hur samspel mellan barn och familjehemsförÀldrar, barn och de biologiska förÀldrarna och barnets tidigare erfarenheter kan pÄverka anknytningen. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med sex familjehemsförÀldrar. Bowlbys anknytningsteori har anvÀnts för att analysera det empiriska materialet och studien har en hermeneutiskt ansats.FamiljehemsförÀldrarnas upplevelser tolkas som att barn kan skapa en trygg anknytning till dem och att de kan utgöra en trygg bas för placerade barn. FamiljehemsförÀldrarna menar att en trygg anknytning rör bÄde yngre och Àldre barn.

Den latinamerikanska befrielseteologin Àr en kristen teologi som har sitt ursprung i slutet av 1960 och vill befria de fattiga och förtryckta mÀnniskor i latinamerika. Denna rörelse uppstod pÄ grund av sociola orÀttvisor, fattigdom och mÀnskliga rÀttigheter i utvecklingslÀnder i Sydamerika och har kritiserats av den romersk-katolska kyrkan.DÀrför, frÄn ett pedagogiskt perspektiv, Àr det en intressant frÄga om denna teologi Àr representerad i lÀroböcker i religionsÀmnet. Syftet med denna studie Àr att analysera om den latinamerikanska befrielseteologin Àr presenterad i lÀroböckerna.Denna forskning bygger pÄ fem lÀroböcker som har granskats genom en textanalys och en enkel kvantitativ analys för att besvara studiens frÄgor.Resultatet visar att latinamerikanska befrielseteologin presenteras i de analyserade lÀroböckerna, men mÀmns inte vid namn i de tvÄ senast skrivna.   .

Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka och förklara begreppen ?jihad? och "heligt krig" och svara pÄ ifall dessa begrepp kunde anvÀndas för att rÀttfÀrdiga terrorism, samt förklara den politiska islam, al-Qaida och det Muslimska Brödraskapets kopplingar till terrorism idag. Undersökningen gjordes med hjÀlp av kvantitativa metoder och framförallt genom litteraturstudier. Resultatet visade att det inte finns nÄgon definitiv förklaring till begreppet jihad, utan det finns Ätminstone tvÄ sÀtt att tolka det pÄ, samt att vÄld genom jihad kan rÀttfÀrdigas genom att tolka och ta koranverser ur sin kontext. .

För de barn som behöver vÄrdas utanför det egna hemmet Àr placering i familjehem den vanligaste insatsen. Familjehemsplacering Àr en insats som pÄverkar, förutom det berörda barnet, barnets omgivande nÀtverk. NÀr ett beslut Àr fattat att ett barn skall placeras utanför det egna hemmet, skall socialsekreterare undersöka barnets befintliga nÀtverk och övervÀga om barnet kan familjehemsplaceras hos en anhörig eller annan nÀrstÄende, enligt 6 kap. 5§ SoL. Syftet med denna studie var att med utgÄngspunkt i 6 kap.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om hur nÄgra utvalda socialsekreterare uppfattar och anvÀnder sig av utredningssystemet BBIC i arbetet med barnavÄrdsutredningar. Vi har framförallt undersökt om BBIC har tillfört en stÀrkt profession för socialsekreterarna och ett synliggörande av barnet i utredningarna. BBIC ? Barnets Behov I Centrum Àr resultatet av ett lÄngsiktigt samarbete mellan socialstyrelsen, kommuner och forskare med syftet att utveckla socialtjÀnstens arbete med barnavÄrdsutredningar.FrÄgestÀllningarna som valts för uppsatsen Àr: Kan BBIC tillföra nÄgot som tidigare har saknats och hjÀlpa till att ÄtgÀrda de brister som visat sig finnas i barnavÄrdsutredningarna?Kan BBIC medverka till att socialsekreterarna uppfattar att professionaliseringen av social barnavÄrd har ökat? FramtrÀder barnet som ett aktivt subjekt med hjÀlp av BBIC?Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa, individuella intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar samt med Kjerstin Bergman som arbetade som projektledare för BBIC pÄ Socialstyrelsen.Undersökningens resultat visar att de utvalda socialsekreterarna uppfattar BBIC som en stor hjÀlp till att ÄtgÀrda de brister som de sjÀlva anser finnas i barnavÄrdsutredningarna och att BBIC bidrar till att göra barnet till ett aktivt subjekt i utredningsarbetet. Resultatet visar ocksÄ att socialsekreterarna vi intervjuat efterfrÄgar mer kunskap nÀr det gÀller att skriva barnavÄrdsutredningar och att BBIC har hjÀlpt till att tillföra ny kunskap till detta omrÄde och pÄ sÄ sÀtt stÀrkt professionen för socialsekreterarna.

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.

Förskolans lÀroplan (Lpfö 98) sÀger att barnet i förskolan ska fÄ en grundlÀggande förstÄelse för demokratins innebörd. Den pedagogiska verksamhetens utformning ska möjliggöra att barnet kan ge uttryck för sina intressen och pÄverka sin situation. Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka hur barnets delaktighet framtrÀder i förskolans verksamhet. Som avgrÀnsat undersökningsomrÄde har förskolans pedagogiska samling valts. Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

Inledning: Parrelationens kvalité kan försÀmras efter transitionen till förÀldraskap. Barnet pÄverkas negativt av konflikter mellan förÀldrarna. Inom barnhÀlsovÄrden Àr ett av distriktssköterskans mÄl att stödja förÀldrar i deras förÀldraskap. Det finns studier som beskriver transitionen till förÀldraskap. Det saknas dock studier frÄn BVC om distriktssköterskans upplevelse hur de bidrar till ökad kvalité i förÀldrarnas parrelation.

Denna uppsats handlar om tektologi, en systemteori utvecklad av en rysk vetenskapsman vid namn Alexander Bogdanov mellan Ären 1912 och 1928. Vi har i uppsatsen haft för avsikt att utreda om tektologin har nÄgot att tillföra modernt systemtÀnkande. Detta har vi gjort genom att lÄta Stafford Beers viable system model representera det moderna systemtÀnkandet, och dÀrefter jÀmföra en modellering av en organisation med VSM, med en modellering av samma organisation med en egenutvecklad modell baserad pÄ tektologi. Resultaten visar att tektologin har en hel del att tillföra modernt systemtÀnkande. Framför allt ger den nya infallsvinklar till modelleringen och belyser delar av organisationen som man inte kan se med VSM.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad forskning sÀger om anknytningen hos familjehemsplacerade barn och hur denna kan pÄverkas av biologiska förÀldrars delaktighet och nÀrvaro. Vidare syftar studien till att ta reda pÄ om det alltid Àr förenligt med det familjehemsplacerade barnets bÀsta att Äterförenas med den biologiska familjen. För att besvara dessa frÄgor genomfördes en kvalitativ litteraturstudie. Studien presenterar anknytningsteorins huvuddrag för att skapa förstÄelse för resultaten. Vidare ges en övergripande bild av den svenska familjehemsvÄrdens mÄl, och dÄ i synnerhet att utgÄngspunkten Àr att barn som bereds vÄrd i familjehem ska Äterförenas med sina biologiska förÀldrar.

Carasoft AB Àr ett företag som specialiserat sig pÄ utveckling av dokumenthanteringssystem. Man erbjuder bland annat ett Windowsbaserat dokumenthanteringssystem vid namn Caradoc. Systemet bestÄr av flertalet DLL:er skrivna i Delphi och har inte Àndrats eller kompilerats sedan 2004. Det hÀr examensarbetet har i syfte att utreda om det finns möjlighet att inom rimlig tid portera Caradoc till Windows 7, med hjÀlp av den nya Delphi-versionen XE2. Efter en förstudie i Àmnet portering, programsprÄket Delphi och systemets struktur gjordes ett försök att portera systemets största DLL "OfficeUtils.dll".Erfarenheter frÄn examensarbetet visar pÄ tre viktiga förutsÀttningar för att porteringen ska lyckas.