Det hÀr examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen Àr huvudsakligen en fallstudie. Syftet Àr att fÄ ökade kunskaper om en gymnasielÀrares arbetssÀtt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrÄgan i detta arbete Àr: Hur beskriver en erfaren gymnasielÀrare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmÄga inom svenskundervisningen i gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgÄngspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

Detta arbete Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer av tvÄ lÀrare och sexton elever. Vi har valt att undersöka vilka avspeglingar av lÀrarens miljösyn och engagemang i miljöfrÄgor vi kan se hos eleverna. Vi har ocksÄ undersökt hur elevernas miljömedvetenhet pÄverkas av olika faktorer i barnets nÀrhet, till exempel lÀraren, förÀldrarna, media och andra vuxna i barnets nÀrhet sÄ som ledare inom föreningslivet. VÄr undersökning har genomförts i tvÄ klasser i Ärskurs fem, eleverna Àr alltsÄ 11-12 Är. LÀrarna vi har intervjuat arbetar som klasslÀrare i de bÀgge klasserna vi har undersökt. Vi har i undersökningen sett att eleverna har en positiv instÀllning till miljöfrÄgor.

Bakgrund: SÀtesbjudning förekommer i 3 % av alla graviditeter efter 37 hela graviditetsveckor. UtgÄngspunkt i detta arbete Àr att kartlÀgga vetenskaplig evidens om förlossningssÀtt som har betydelse för mor och barns hÀlsa. Syfte: Att identifiera vilket förlossningssÀtt, planerad vaginal förlossning eller elektivt sectio som leder till bÀst utfall för mor och barn, vid förlossning efter graviditetsvecka 37+0, vid sÀtesÀndlÀge och singelgraviditet. Metod: En beskrivande systematisk litteraturstudie som innefattar 14 artiklar av kvantitativa studier . Fyra variabler har undersökts; blödning >1000 ml postpartum, infektion i samband med förlossning hos mor, Apgar score .

Denna studie syftar till att analysera och f?rst? de breda effekterna av pensionsreformer i Sverige, Studien unders?ker specifikt hur dessa reformer p?verkar arbetsbesluten och syssels?ttningsm?nstret hos ?ldre individer f?r b?de m?n och kvinnor. Data samlades framf?rallt fr?n Statistiska Centralbyr?n. Huvudsyftet ?r att analysera hur den ?kade ?ldersgr?nsen i Lagen om Anst?llningsskydd (LAS-?ldern) har p?verkat andelen ?ldre p? arbetsmarknaden .

Studien syftar till att belysa behandlares erfarenheter av vilka hjÀlpbehov barn och förÀldrar i familjer med missbruk kan ha, samt undersöka behandlares uppfattning om hur missbruk kan pÄverka anknytning mellan barn och förÀlder. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk utgÄngspunkt och semistrukturerade intervjuer anvÀndes vid insamling av data. Dataanalysen gjordes enligt meningskoncentrering dÀr resultatet delades in i olika kategorier och kvaliteter.Resultatet antyder att barn och förÀldrar i familjer med missbruk har olika hjÀlpbehov och behöver struktur och stabilitet. Signaler pÄ en otrygg hemmiljö kan vara att barnen blir introverta, ansvarstagande, utÄtagerande eller övertar förÀldrarollen. Barnet kan kÀnna skuld och skam och behöver kunskap om missbruk för att förstÄ förÀlderns beteende.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Tusentals flickor och unga kvinnor mördas varje Är i hederns namn. Under de senaste Ären har begrepp som hedersmord, hedersrelaterat vÄld eller hederskultur som det Àven kallas, diskuterats mycket i svensk media. Förebyggande arbete har visat pÄ att det finns nyanser i flickornas beteenden som kan tyda pÄ hedersförtryck. NÄgot som skolan har ett ansvar att bÄde förebygga och motverka. Syftet med uppsatsen var att fÄ en djupare förstÄelse kring Àmnet hedersrelaterat vÄld och vad mÀnniskor som drabbats av det upplevt.

Musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r skriven av kvinnliga tons?ttare ?r omr?det f?r detta arbete. Syfte ?r att unders?ka och problematisera repertoar f?r damk?r som ?r komponerad av kvinnor. Syftet ?r avgr?nsat till att omfatta fr?gan om vilka utmaningar och v?gval f?r l?sningar som visar sig i processen med att v?lja repertoar, att g?ra instudering och att framf?ra musiken f?r publik.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrars upplevelse av att ha barn med kronisk sjukdom. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att stiga in i en ny verklighet i samband med barnets diagnos, att kÀnna isolering och lÀngtan att leva ett normalt liv, att kÀnna ilska, frustration och sorg men Àven glÀdje och stolthet och att ha ett behov av organisation och kontroll. FörÀldrarna kastades in i en vÀrld de aldrig upplevt. KÀnslor av att ingen gav stöd till familjen framkom.

I förevarande framstÀllning har behandlats den rÀttsliga hanteringen av barns utsagor i mÄl om sexualbrott, dÀr en studie av domstols bedömning av tillförlitligheten i barns vittnesmÄl lÄtit företas mot bakgrund av den rÀttsliga apparatens hantering av barnets berÀttelse i ett initialt skede av rÀttsprocessen. I mÄl om sexuella övergrepp mot barn utgÄr en vÀrdering av de bevis som finns att tillgÄ ? det vill sÀga barnets utsaga allena ? inte sÀllan frÄn den vuxnes förmÄga att förstÄ och kommunicera. Det av brott drabbade barnet riskerar dÀrmed att försÀttas i ett svÄrt underlÀge gentemot den vuxne, dÄ rÀttsprocessuella krav utformade i en vuxensfÀr kan leda till uppkomsten av icke ovÀsentliga brister i barns uttalanden. Följaktligen har ansetts av avsevÀrd vikt att tillstÄ att barnets position i rÀttssystemet Àr svag och ? vid förekomsten av en partsrelaterad ojÀmlikhet i processen ? bör kompenseras med en ambition om att bÀttre söka anpassa den rÀttsliga processen till barns sÀrskilda behov.

SammanfattningSyftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ hur barns tankar kring ekologiska processer kan utvecklas, samt att ta reda pÄ vad i undervisningen som anses vara avgörande för att förmÄ barn att utveckla sina ekologiska reflektioner. Kvalitativa intervjuer och ett undervisningstillfÀlle ligger till grund för undersökningen. DÀrefter sammanstÀlldes och kategoriserades barnens ekologiska processtankar. Resultatet av undersökningen visar att förutsÀttningen för utvecklande undervisning, Àr pedagogens kÀnnedom om barnets individuella erfarenheter. Det Àr utifrÄn dessa som barnet tar emot ny kunskap och sedan kopplar ihop den med tidigare upplevelser.

Det framkommer i bakgrunden att det i Sverige varje Är insjuknar ungefÀr 90 barn av sjukdomen leukemi. NÀr barnets sjukdom uppkommer Àr det inte bara barnet som drabbas utan Àven hela familjen och det kan utlösas en krisreaktion hos de inblandade. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser i samband med sjukhusansluten vÄrd i Sverige nÀr barnet i familjen drabbas av sjukdomen leukemi. Metoden som valdes var litteraturstudie innefattande tre skönlitterÀra böcker skrivna av barnets förÀldrar. Analysmetoden som anvÀndes var Burnards (1996) innehÄllsanalys, som görs i fyra steg.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Det hÀr examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen Àr huvudsakligen en fallstudie. Syftet Àr att fÄ ökade kunskaper om en gymnasielÀrares arbetssÀtt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrÄgan i detta arbete Àr: Hur beskriver en erfaren gymnasielÀrare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmÄga inom svenskundervisningen i gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgÄngspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

Syftet med vÄr uppsats har varit att lyfta fram och synliggöra mÀns upplevelser av att vara familjehem och deras tankar om fadersrollen utifrÄn familjehemsuppdraget. VÄrt syfte har Àven varit att belysa hur mÀnnen sjÀlva beskriver sin roll i familjehemmet, sitt förÀldraskap samt hur ansvarsfördelningen i hemmet och gentemot det placerade barnet ser ut. Vi anvÀnde oss av den kvalitativa metoden dÀr vi intervjuade sex mÀn mellan Äldrarna 35 Är till 65 Är som alla var verksamma som familjehem. Resultaten visar att informanterna i vÄr studie Àr familjeorienterade, dÀr barn Àr en stor del av deras livsplan och att det i praktiken handlar om en traditionell organisering av vardagslivet. Informanterna har överlag goda erfarenheter av att knyta an till de placerade barnen och menar pÄ att det placerade barnets Älder har stor inverkan pÄ hur anknytningen sett ut.