Bakgrund: FÄ ett prematurt barn kan vara en oförutsedd hÀndelse. Den första kontakten mellan förÀldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. NÀr prematura barn kommer till neonatalavdelningen och lÀggs i en kuvös kan kontakt och nÀrhet mellan barn och förÀldrar störas. Syfte: Belysa förÀldrars upplevelser av nÀrhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie pÄ artiklarna som Àr genomförda med kvalitativ ansats.

I förevarande framstÀllning har behandlats den rÀttsliga hanteringen av barns utsagor i mÄl om sexualbrott, dÀr en studie av domstols bedömning av tillförlitligheten i barns vittnesmÄl lÄtit företas mot bakgrund av den rÀttsliga apparatens hantering av barnets berÀttelse i ett initialt skede av rÀttsprocessen. I mÄl om sexuella övergrepp mot barn utgÄr en vÀrdering av de bevis som finns att tillgÄ ? det vill sÀga barnets utsaga allena ? inte sÀllan frÄn den vuxnes förmÄga att förstÄ och kommunicera. Det av brott drabbade barnet riskerar dÀrmed att försÀttas i ett svÄrt underlÀge gentemot den vuxne, dÄ rÀttsprocessuella krav utformade i en vuxensfÀr kan leda till uppkomsten av icke ovÀsentliga brister i barns uttalanden. Följaktligen har ansetts av avsevÀrd vikt att tillstÄ att barnets position i rÀttssystemet Àr svag och ? vid förekomsten av en partsrelaterad ojÀmlikhet i processen ? bör kompenseras med en ambition om att bÀttre söka anpassa den rÀttsliga processen till barns sÀrskilda behov.

SammanfattningAvsikten med detta examensarbete var att ta reda pÄ hur pedagogerna inom förskolan hanterar det svÄra samtalet med förÀldrar. Det förekommer ofta oro inför att berÀtta för förÀldrarna att deras barn har svÄrigheter eller problem som gör att barnets lÀrande eller utveckling hindrar barnets förmÄga att "hÀnga med" sina jÀmnÄriga kamrater.Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedagoger och en enkÀt till förÀldrarna. Med hjÀlp av bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder, tidigare forskning och litteratur analyserade vi vÄrt resultat.Resultatet visade att förÀldrarna har i stort sett en positiv instÀllning till samtal som förekommer mellan förskolan och hemmet. FörskollÀrarna dÀremot visade stor oro och osÀkerhet kring vissa samtal med barnens förÀldrar. De gav flera exempel pÄ samtal som de upplevde som svÄra att hantera.

SAMMANFATTNINGAtt förlora ett barn Àr nÄgot av det vÀrsta en förÀlder kan vara med om. NÀr dödsfallet Àrplötsligt och ovÀntat Àr det extra svÄrt för förÀldrarna eftersom de inte haft tid attförbereda sig. Bemötandet av förÀldrar som förlorat ett barn Àr oerhört viktigt, menmÄnga sjuksköterskor Àr osÀkra pÄ denna uppgift. Bakgrunden tar upp statistik ochförÀldrars upplevelser av att förlora barn samt beskriver begreppen: socialt stöd ochstödgrupper, sorg, kris, coping och KASAM samt familjecentrerad omvÄrdnad. Syftetvar att beskriva vad förÀldrar som förlorat ett barn genom plötslig och ovÀntad dödönskar för stöd och sjuksköterskors syn pÄ det stöd de ger.

The purpose of this study was to examine how a selection of social welfare officers based on the principle of the best interest of the child construct a minimum level of the material standard in a home. Another purpose was to examine whether different units with varying socioeconomic prerequisites in the municipality of Stockholm construct this level differently.The method used in this study was Sociology of Law and two focus groups were used for the gathering of the data. A social constructive theory, a class perspective using concepts of Bourdieu and a perspective of law were used to analyse the material of data.The results showed that the courses of action varied from enactment and the policies of the municipality of Stockholm, unspecified theories of the development of children, the conception of what is normal and what children needs, the context in which they work, the development of the society and what they estimate that children needs when attending school. The results also showed a difference between the two units concerning the minimum level of the material standard in a home.

This essay will discuss consumption as a strategy for creating one?s identity for persons with visible disabilities. Along with this, questions asked and answered are concerning how lack of inclusion in the fashion industry affects the informants? consumption of clothes and how the informants discuss identity in relation to their disability. Compulsory able-bodiness (McRuer, 2006) is a main theory that will influence both the discussion and the results.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

Cochleaimplantat (CI) har anvÀnts i cirka 25 Är för att Äterskapa hörsel hos barn och vuxna med medfödd eller förvÀrvad hörselskada/dövhet. Det finns fortfarande ett stort behov av kunskap om barn med CI och deras anhöriga. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av förvÀntningar, förÀndringar samt livskvalitet hos vÄrdnadshavare till barn med CI sedan barnets CI-operation. Studien riktade sig till vÄrdnadshavare som hade barn med CI och var knutna till förÀldraföreningen Barnplantorna vilket var 245 familjer. Antal inkomna enkÀter var 153 stycken varav tre uteslöts.

HÄllande Àr ett begrepp som anvÀnds i utrednings- och behandlingsarbete med förÀlder-barn relationen. VÄrt syfte har varit att försöka göra fenomenet/begreppet hÄllande konkret, samt att se pÄ hur det omsÀtts i det praktiska arbetet. VÄra frÄgestÀllningar har dÀrför varit: Hur förstÄr personal, som arbetar med förÀlder-barn relationen, begreppet hÄllande? Hur omsÀtter de sin förstÄelse i praktiken? Hur stÀmmer deras förstÄelse överens med teori och tidigare forskning? Vi har intervjuat sju personer som arbetar pÄ ett behandlingshem, som riktar sig till spÀdbarnsfamiljer dÀr det finns svÄrigheter i förÀldraskapet. Materialet har analyserats med hjÀlp av en fenomenologisk, kvalitativ metod.

I denna uppsats undersöks ett flertal ortnamnsformer som förekommer i olika tyska, slaviska och skandinaviska kÀllor och betecknar ett och samma stÀlle, nÀmligen staden Wolin belÀgen pÄ sydspetsen av ön Wolin i polska Pommern. Syftet med arbetet Àr dels att faststÀlla etymologin av tvÄ av Wolin-namnen, at Jómi och Jómsborg, dels att förklara hur alla ortnamnsformer som betecknar staden Wolin hÀnger ihop och bestÀmma vilka faktorer som orsakade en sÄdan namnmÄngfald. Undersökningens material utgörs framför allt av de Wolin-namnformer som förekommer i de skandinaviska och de med dessa relaterade tyska kÀllorna. Materialet analyseras i stort sett enligt den traditionella namntolkningsmetoden. Det visar sig att formen at Jómi sannolikt hÀrstammar frÄn det pommerska naturnamnet *J?ma (? j?ma f.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Denna uppsats handlar om hur islĂ€ndska ortnamn Ă„terges i svenskatexter. SĂ€rskilt fokus har lagts pĂ„ de svenska exonymerna ?ortnamnsformer som till sin skriftbild avviker frĂ„n de lokala ortnamnen,endonymerna, pĂ„ fler sĂ€tt Ă€n enbart genom annorlunda bruk avdiakritiska tecken och/eller utbyte av de för svenskan frĂ€mmandebokstĂ€verna Ă°, ĂŸ och ĂŠ. Ortnamnsformer som Ă€r identiska medendonymerna sĂ„nĂ€r som pĂ„ bruket av diakritiska tecken och/ellerĂ„tergivandet av de tre ovan nĂ€mnda islĂ€ndska grafemen kallar jagpseudo-endonymer.Som empiriskt material har islĂ€ndska ortnamn ur arton verk frĂ„ngenrerna sagaöversĂ€ttningar, nutida romaner och resehandböckersammanstĂ€llts och analyserats. Även islĂ€ndska geografiska namn iNationalencyklopedin, som har kallats det nĂ€rmaste svenskan har enrikslikare för formval och stavning av utlĂ€ndska ortnamn, har tagits medi studien.Variationen i ortnamnsbruket inom och mellan genrerna Ă€r stor.Generellt sett Ă€r försvenskningar av ortnamnen vanligare isagaöversĂ€ttningarna medan de islĂ€ndska endonymerna oftare anvĂ€nds iöversĂ€ttningar av modern skönlitteratur.

Övervikt och fetma Ă€r ett stort problem bĂ„de globalt och nationellt och drabbar bĂ„de vuxna och barn. Överviktiga barn löper risk för medicinska, psykiska och sociala problem. FörĂ€ldrar spelar en nyckelroll i barnets liv och utveckling men Ă€ven i behandlingen av barn med övervikt. Syftet var att undersöka förĂ€ldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt. Ett annat syfte var att undersöka deras behov av support.

Syftet var att genom granskning av vetenskapliga originalartiklar undersöka patientsÀkerheten vid generisk lÀkemedelsanvÀndning. Det som studerades var den eventuella problematiken, ÄtgÀrderna och patienternas egna erfarenheter av generisk anvÀndning. Den Metod som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr artiklar söktes i ett flertal databaser och via manuella sökningar. Sjutton artiklar inkluderades och granskades utifrÄn en mall för kvalitet- och resultatanalys. I Resultatet framgick att sjuksköterskor anser att osÀkerhet, tÀta lÀkemedelsbyten, otydlig kommunikation, lika lÀkemedel till utseende och namn, samt tung arbetsbelastning Àr riskfaktorer som leder till medicineringsfel i form av under- och överdosering och/ eller utebliven lÀkemedelsdos.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka likheter och skillnader i förÀldrars upplevelser ochpedagogers resonemang kring inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre förÀldrar som under detsenaste halvÄret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektivanalyserats dÀr fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och resonemang kring fenomenet, inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers resonemang och förÀldrars upplevelser dÀr samtligamenar att barnets trygghet Àr det primÀra mÄlet för inskolningen. Det visar sig attförÀldrars oro för barnets vÀlbefinnande efter momentet av att lÀmna barnet kan utgöraett hinder vid barnets inskolning.