Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrars upplevelser av att leva med ett barn med kronisk sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att diagnosen och dess process belastar och befriar, att vara orolig för nuet och framtiden, att pendla mellan hopp och förtvivlan, glÀdje och sorg, att vara skyldig och ha förÀldraansvar, att vara uttömd, sakna bekrÀftelse och stöd, att genom stöd och förstÄelse acceptera och bli stÀrkt. FörÀldrar upplevde chock och kaos nÀr diagnosen kronisk sjukdom stÀlldes, men Àven lÀttnad och befrielse. De oroade sig för hur barnen skulle klara sig i framtiden.

Ett förekommande problem i den svenska varumÀrkesrÀtten rör bedömning av sÀrskiljningsförmÄga för vissa varumÀrken. I frÄga om ordmÀrken som bestÄr av en sammansÀttning av beskrivande beteckningar och geografiska namn tycks Patent- och Registreringsverket och PatentbesvÀrsrÀtten ha olika uppfattningar om hur sÀrskiljningsförmÄga för sÄdana ska bedömas. I och med att det finnas en meningsskillnad fÄr det sÀgas att rÀttslÀget Àr oklart i frÄgan och dÀrigenom nÄgot som behöver redas ut.     Med utgÄngspunkt i en rÀttsdogmatisk metod görs en utredning av problemet. Det redogörs för vissa av varumÀrkets funktioner som exempelvis att garantera ett visst ursprung för de varor som bÀr det. OrdvarumÀrket som sÄdant behandlas med utgÄngspunkt i dess uppbyggnad.

Examensarbetets syfte Àr att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmÄgan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet Àr Àven att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstÄ av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmÄga. Metoden som valts för detta examensarbete Àr av formen kvalitativ intervjustudie dÀr den semistrukturerade intervjustrukturen har anvÀnts. De som har blivit intervjuade Àr förskollÀrare som har lÄng erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollÀrare som har intervjuats Àr tre stycken och alla har intervjuats var för sig om Àmnet barns empatiska förmÄga i förskolan.

Denna studie syftar till att ge en uppdaterad bild av mÄngfalden pÄ Sveriges Radio dÄ denna undersökning omfattar en vÀxande del av mediemarknaden som Ànnu ej blivit undersökt: produktionsbolagen. För att avgrÀnsa studien studerades de produktionsbolag som Sveriges Radio samarbetat med under hösten 2013. För att undersöka hur produktionsbolagens sammansÀttning sÄg ut analyserades medarbetarna, genom en kvantitativ undersökning, utifrÄn kön, Älder samt etnicitet. DÀrefter analyserades ÀgarförhÄllanden utifrÄn samma parametrar och slutligen produktionsbolagens geografiska position. Resultaten jÀmfördes sedan med hur dessa siffror sÄg ut inom Sveriges Radio, hur befolkningen i Sverige sÄg ut under samma tidsperiod och slutligen mot den undersökning som Djerf-Pierre (2007) gjorde 2005 över Sveriges journalistkÄr.

Barn som bevittnar vÄld mellan förÀldrarna i hemmet riskerar att utveckla psykisk ohÀlsa, dÀribland traumasymptom. Hur barnets symptombildning ser ut beror bland annat pÄ grad av vÄld men ocksÄ pÄ barnets anknytning till förÀldrarna. DÄ forskning kring anknytning frÀmst fokuserat pÄ relationen mellan mamma och barn var det huvudsakliga syftet med denna studie att undersöka om barns anknytningstrygghet till respektive förÀlder har olika samband med barns traumasymptom. Data frÄn 64 barn tillhandahölls frÄn en nationell utvÀrdering av behandlingar för barn som upplevt vÄld hemma. Analyser av barnens sjÀlvskattningar visade att anknytningstrygghet till pappa hade ett negativt samband med depression och att vÄld i hemmet hade ett negativt samband med dissociation hos barnen, oavsett om de hade bevittnat vÄldet eller inte.

Bakgrund Oha?lsa bland arbetslo?sa a?r ett stort samha?llsproblem. Med la?gkonjuktur och o?kning av arbetslo?shet kra?vs a?ven samha?llsinsatser form av rehabilitering och arbetsmarknadsinsatser fo?r att fa? ma?nniskor tillbaka till sysselsa?ttning och da?rmed ekonomisk sja?lvsta?ndighet. Syfte Syftet med studien a?r att belysa de fo?ra?ndringar som sker hos individer ga?llande motivation och tilltro till sin egen fo?rma?ga efter genomga?nget projekt hos Samordningsfo?rbudet O?stergo?tland.

Anknytning kallas de kÀnslomÀssiga band som utvecklas mellan mÀnniskor. Hur anknytningen gestaltar sig mellan barnet och barnets förÀldrar har betydelse för individens hÀlso- och psykopatologiska personlighetsutveckling och fungerande. Forskningen har identifierat olika anknytningsstilar. Den anknytningsstil en person har, kan förÀndras under hela livscykeln. Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka likheter och olikheter som fanns mellan individer med olika anknytningsstilar samt vad som kan ses underlÀtta och försvÄra anknytningstrygghet.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med sprÄket pÄ förskolan med barn som har annat modersmÄl Àn svenska. För att vi skulle fÄ en djupare förstÄelse av pedagogernas erfarenheter och tillvÀgagÄngssÀtt har vi utfört fem intervjuer med verksamma förskollÀrare. Genom intervjuerna framkom hur pedagogerna sjÀlva anser att de arbetar med stimuleringen av flersprÄkiga barn, samt vilken betydelse de och förskolan har för att stödja barnet i dess utveckling av ett andrasprÄk. DÀrefter har vi jÀmfört pedagogernas resonemang med litteraturen samt tidigare forskning. Resultatet av jÀmförelsen visar att pedagogerna Àr viktiga förebilder, dÄ de finns som ett stöd för att hjÀlpa barnet i sin kommunikation med andra svensktalande barn.

Detta arbete handlar om hur pedagoger i förskolan anvÀnder sig av individuella utvecklingsplaner (IUP) i förskolans verksamhet. De frÄgor som vi har stÀllt oss Àr hur pedagoger i förskolan gÄr tillvÀga inför upprÀttandet av individuella utvecklingsplaner och pÄ vilket sÀtt pedagogerna tar hÀnsyn till barnens IUP nÀr de planerar verksamheten.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört en kvalitativ undersökning, dÀr vi intervjuat sex pedagoger frÄn tre olika kommuner. Vi har sammanstÀllt vÄrt resultat utifrÄn vÄra intervjufrÄgor.I resultatet framkommer att de tre förskolorna arbetar pÄ ett liknande sÀtt nÀr de upprÀttar IUP. De samtalsunderlag som de anvÀnder sig av ser olika ut, men har samma syfte det vill sÀga att belysa barnets utveckling och lÀrande. Pedagogerna ser förÀldrarnas synpunkter som en viktig del i upprÀttandet av barnets IUP.

VÄrt intresse för Àmnet vÀcktes av uppgifter i media om att domstolarna i vÄrdnadstvister till skillnad frÄn tidigare oftare dömde till mÀnnens fördel och att flera barn dÀrigenom hamnade hos olÀmpliga fÀder. Syftet med arbetet var att undersöka om de Àndringar som gjordes i förÀldrabalken 1998 blivit till nackdel för ena könet. Vidare ville vi undersöka hur begreppet barnets bÀsta tillÀmpades. Som undersökningsmaterial anvÀnde vi förarbetena till Àndringarna i förÀldrabalken, domar frÄn hovrÀtten före och efter reformen 1998, samt tre viktiga prejudikat frÄn Högsta domstolen. Vi fann att lagÀndringen 1998 medfört att domstolarna dömde till gemensam vÄrdnad Àven i fall dÀr misstankar fanns om vÄld och övergrepp frÄn fÀdernas sida mot mödrar och barn.

Bakgrund: NÀr ett barn blir kritiskt sjukt och behöver intensivvÄrd kan det innebÀra enorma kroppsliga och mentala pÄfrestningar för förÀldrarna. FörÀldrarna har oftast en central roll i barnets vÄrd och tillfrisknande, men kan uppleva besvÀr med att fÄ sina personliga behov uppfyllda under barnets vÄrdtid. Syfte: Beskriva förÀldrars uttryckta behov av stöd frÄn sjuksköterskor nÀr deras barn vÄrdas pÄ BIVA. Metod: Litteraturöversikt med analys av kvalitativ data. Resultat: Fem kategorier presenteras i studien; stöd i form av begriplig information, stöd till att bevara förÀldrarollen, stöd i form av tillit till sjuksköterskor, stöd till kroppsligt vÀlbefinnande samt emotionellt stöd.

Detta examensarbete behandlar förÀldrars erfarenhet av behandlingsprogrammet Parent Management Training - Oregonmodellen (PMTO). PMTO Àr ett kliniskt behandlingsprogram för förÀldrar som har barn med beteendesvÄrigheter. Syftet var att utreda förÀldrars tillfredsstÀllelse med PMTO och samarbetet med terapeuten, samt att undersöka sambandet mellan tillfredsstÀllelse med behandling och behandlingseffekt, och sambandet mellan behandlingsresultat och förÀldrars tillfredsstÀllelse med det terapeutiska samarbetet. Tre enkÀter besvarades av förÀldrar. TvÄ av enkÀterna mÀter förÀndring i barnets externaliserande och internaliserande beteende (Child Behavior Checklist, CBCL) samt social förmÄga (Social Skills Rating System, SSRS).

Bakgrund: NÀr ett barn blir akut sjukt och mÄste uppsöka sjukhuset med förÀlder Àr det vanligt att förÀldern blir satt i bakgrunden och inte fÄr sÄ mycket information. FörÀldern Àr mycket sÄrbar och gÄr i dessa situationer igenom en kris som bestÄr av olika faser. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur förÀldrar till akut sjuka barn upplever sin delaktighet i barnets vÄrd. Metod: En litteraturstudie har genomförts, dÀr materialet granskades och analyserades med utgÄngspunkt av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: FörÀldrarna hade olika förvÀntningar och upplevde olika kÀnslor vid sjukhusvistelsen.

Studien behandlar utvecklingssamtal i förskolan. Syftet med dennastudie Àr att undersöka hur förÀldrars förvÀntningar ser ut kringutvecklingssamtal i förskolan i relation till pedagogens syfte. Studiengenomfördes utifrÄn ett fenomenografisk perspektiv, vilket innebÀr attman undersöker folks uppfattningar om ett fenomen. Genom intervjuermed pedagoger tog vi reda pÄ deras syfte med utvecklingssamtal ochnÀr vi intervjuade förÀldrarna tog vi reda pÄ vad de har förförvÀntningar kring ett utvecklingssamtal och om deras förvÀntningaruppfylls. VÄrt resultat utifrÄn det material som vi samlat in har vi settskillnader pÄ pedagogernas syfte gentemot förÀldrarnas förvÀntningar.En stor del av pedagogernas syfte handlar om barnets utveckling,medan man som förÀlder mer fokuserar sig pÄ barnets trivsel,omvÄrdnaden och det sociala i förskolan.

The United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) was ratified by Sweden in 1990. Among its principles is devotion to the best interests of the child (article 3). This principle is hard to define, and it is difficult to find studies on how children express themselves about how the convention should be realized. The Swedish government wants local councils to introduce routines that follow the proposed rights. The Swedish school system is an important arena where UNCRC?s rights can be put into practice.