I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frÄgor som behandlas Àr hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lÀrarens talutrymme. De teoretiska utgÄngspunkterna i studien Àr barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i Är tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

Uppsatsen har klarlagt förÀlderns ansvar enligt 6 kap. 2 § FB samt barnets rÀtt till personlig assistans enligt LSS och SFB. I uppsatsen har Àven undersökts hur begreppet förÀldraansvar vÀrderats av domstolen nÀr barn har en funktionsnedsÀttning. Uppsatsen bestÄr av en deskriptiv del dÀr gÀllande rÀtt har utretts. DÀrefter följer en undersökning av domar frÄn kammarrÀtten och Högsta förvaltningsdomstolen.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frÄgor som behandlas Àr hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lÀrarens talutrymme. De teoretiska utgÄngspunkterna i studien Àr barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i Är tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i exempelvis rygg och leder. Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att deras liv kommer att v?ndas upp och ner.

Uppsatsen heter Förskolebarns lÀrande ? en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan. Studiens syfte Àr att tolka hur förestÀllningar om barns lÀrande formuleras i den omarbetade lÀroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: Hur formuleras lÀrande i förskolans omarbetade lÀroplan? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av svenska dokument som föregÄtt revideringen? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslÄngt lÀrande och internationella Konventionen om barnets rÀttigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hÀmtas ifrÄn Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Mer Àn hÀlften av alla barn som ska opereras upplever oro och Ängest. Det kan leda till att anestesiinduktionen försvÄras och Àven orsaka postoperativa besvÀr som till exempel ökad smÀrta, apati, Àtstörningar och sömnproblem. Den familjefokuserade omvÄrdnaden föresprÄkar att förÀldrar bör ges möjlighet att nÀrvara med sitt barn under perioperativa perioden, sÄ lÄng det Àr möjligt. Anestesisjuksköterskans roll perioperativt Àr att utifrÄn dialogen med barnet och förÀldrarna skapa förtroende, minska oro och öka barnets möjlighet att kÀnna kontroll under den perioperativa perioden. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva förÀldranÀrvarons effekt pÄ barns oro i samband med operation.

I Sverige fÄr Ärligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vÄrden för barn handlar om att vÄrda barnets kropp, sjÀl och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan Àr ett stöd nÀr familjer hamnar i en krissituation och det Àr betydelsefullt att ha en förstÄelse för vilken omvÄrdnad förÀldrarna Àr i behov av. Syftet med studien var dÀrför att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer.Studien genomfördes som en kvalitativ innehÄllsanalys av sjÀlvbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och anvÀnda ordet barncancer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka socialsekreterares resonemang om vad barnbehöver och om anonyma anmÀlningar av barn som riskerar att fara illa. FrÄgestÀllningarnai studien Àr: 1) Vilka resonemang för socialsekreterarna kring barns behov, barn som far illaoch anonyma anmÀlningar? 2) Vilka förestÀllningar har socialsekreterarna om vad barnbehöver, anonyma anmÀlningar och om de som anmÀler?Insamlingen av empirin har skett genom fokusgrupper. TvÄ fokusgrupper har intervjuats vid tvÄ tillfÀllen. Empirin har analyserats utifrÄn socialkonstruktivism och diskursbegreppet.

Psykosocial motstÄndskraft (?resilience?) innebÀr att klara sig bra i samband med motgÄng. Det Àr viktigt att frÀmja detta i unga Är dÄ utvecklingskaskader (kedjereaktioner) som följd av olika upplevelser kan pÄverka resten av livet. Syftet med denna studie var att undersöka hur motstÄndskraft uppfattas och hur det frÀmjas i det dagliga arbetet i förskolan. Sju intervjuer med förskolepersonal genomfördes och analyserades och resultatet tyder pÄ att begreppet i sig inte Àr kÀnt men att mÄnga delar av det appliceras.

Den hĂ€r studien har till syfte att utreda om barns vilja pĂ„verkar beslutet om insatserna i LVU-utredningar. Vi ville Ă€ven undersöka om barn Ă€r delaktiga i beslut som rör dem sjĂ€lva i socialtjĂ€nstens utredningsarbete, samt om barn Ă€r synliga i utredningsdokumenten. För att ta reda pĂ„ det syftet har vi valt att anvĂ€nda oss av följande frĂ„gestĂ€llningar.1. Vilka metoder anvĂ€nder sig socialtjĂ€nsten av i LVU-utredningar för att ta reda pĂ„ vad barnet sjĂ€lv vill? 2. Är utredningen skriven pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att barnet kan ta del av alla dess delar?3.

FN:s konvention om barnets rÀttigheter (Barnkonventionen) som undertecknades av Sverige 1990 stadgar bland annat en rÀtt till skydd och stöd. Trots detta utsÀtts mÄnga barn fortfarande för brott. De brott som drabbar barn begÄs ofta av en vuxen i barnets nÀrhet och kan bestÄ av sÄvÀl fysisk och psykisk misshandel som försummelse och sexuella övergrepp.NÀr vÄrdnadshavarna inte uppfyller sina skyldigheter gentemot sina barn Àr det socialtjÀnsten i den kommun dÀr barnet vistas som har det yttersta ansvaret att förebygga och ÄtgÀrda sÄ att barnet inte far illa. Till sin hjÀlp har de flera olika socialrÀttsliga bestÀmmelser. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om de delar av svensk lag som socialtjÀnsten har till sitt förfogande nÀr det gÀller att skydda och stötta de barn som blir misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp i hemmet av nÀrstÄende överrensstÀmmer med Barnkonventionens krav, om lagstiftningen fÄr avsedd och önskad effekt samt om Barnkonventionen tillÀmpas i praktiken.

SammanfattningVid en förlust av en nÀra anhörig kan ett barns livsvÀrld förÀndras, vilket kan innebÀra ett lidande för barnet. Beroende pÄ barnets Älder, utvecklingsstadium och tidigare erfarenheter reagerar alla barn olika. Sjuksköterskan kan möta barn i sorg inom vÄrden och dÀrför behöver denne veta hur barnet reagerar pÄ förlusten av en nÀra anhörig.Syftet med studien Àr att belysa hur barn upplever förlusten av en nÀra anhörig. Vi gjorde en litteraturstudie mellan Ärtalen 1999-2011, dÀr vi anvÀnde oss av Ätta artiklar i vÄrt resultat. DÀr framkom fyra Àmnen: barnets sÀtt att hantera sorgen, omstÀndigheter kring dödsfallet, förstÄelsen av döden utifrÄn Älder och utveckling och genusperspektiv.

Syftet med arbetet Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur personal med utbildning inom beteendevetenskap tillÀmpar lek och vilken betydelse leken har i arbetet med barn i kris och sorg. Arbetets frÄgestÀllningar undersöker hur personal som i sitt yrke möter barn i kris och sorg anvÀnder lek som ett verktyg för att hjÀlpa barnet. Arbetet studerar Àven huruvida personalen anser att leken bidrar till barnets förstÄelse för det intrÀffade samt om personalen anser att leken pÄverkar barnets sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla. Arbetet tillÀmpar en kvalitativ metod och antar en hermeneutisk anstats för att förklara och förstÄ Àmnet. Datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

SammanfattningSyftet med rapporten var att ta reda pÄ hur förskolan anpassar lÀrandesituationer för barn i behov av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) samt hur AKK anvÀnds vid naturkunskapsundervisning. Metoderna för rapporten Àr observation och intervjuer. Jag sökte information via Internet, litteratur och rapporter. Huvudresultatet av rapporten visar att förskolan arbetar med tecken som stöd, objekt, gester, ord, bilder, sinnen och Karlstadmodellen. Undervisning sker i naturliga situationer och enskilt barn ? pedagog.

Bakgrund: Upplevelser frÄn barndomen gÀllande nÄlrelaterade procedurer kunde lÀmna spÄr efter sig lÄngt upp i vuxen Älder, ja kanske hela livet. Med insikt om detta fenomen borde alla involverade försöka att undvika att negativa minnen dröjde sig kvar efter utfört nÄlstick.Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som pÄverkade barns reaktioner vid nÄlrelaterade procedurer.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats grundat pÄ vetenskapliga artiklar gjordes. Resultatet byggde pÄ 10 artiklar som analyserats induktivt med Fribergs fem-stegs modell.Resultat: Barnets reaktion pÄ nÄlrelaterade procedurer pÄverkades bÄde av det som sjuk-sköterskan och förÀldrarna gjorde. FörÀldrarna och sjuksköterskan anpassade sig efter barnets behov nÀr det kom till distraktioner och information. Genom analys av de granskade artik-larna uppstod tre huvudkategorier: barnets handlingar, förÀldrarnas pÄverkan och sjuk-sköterskans pÄverkan.Slutsats: Distraktionsmetoder var inte alltid nÄgot som sjuksköterskan tillÀmpade, trots att det kunde ha en viss analgetisk funktion.