Introduktion: Barn i ung Älder Àr beroende av att förÀldrarna tar hand om barnets astma. FörÀldrar ska skapa en omsorgsfull och trygg omgivning för deras barn. Ett barn med astma involverar oftast hela familjen vilket innebÀr en förÀndring. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förÀldrars erfarenheter att leva med ett barn med astma. Metod: I denna litteraturstudie anvÀndes 25 artiklar som analyserades och samanstÀlldes av bÄda författarna.

Bakgrund: De flesta personer kÀnner vÀl till namn som Madonna, Britney Spears eller Michael Jordan. Deras offentliga yrkesutövning och det faktum att de ofta syns i media, gör att dessa personer mÄnga gÄnger betraktas som kommersiella produkter. De Àr personer vars namn marknadsförs intensivt. De har skapat sig ett personligt varumÀrke. Denna förekomst förenat med varumÀrkesstrategi, föder tanken om varumÀrkesuppbyggnad i ett annat sammanhang, dÀr vi istÀllet för produkter pratar om individer.

Bakgrund: Postpartum depression har lÀnge förknippats med moderskap, men drygt 10 % av papporna drabbas ocksÄ av depression efter barnets födelse. Syfte. Belysa begreppet postpartum depression hos fÀder. Metod: Systematisk litteraturstudie som bearbetat och analyserat kvantitativ samt kvalitativ forskning genom en innehÄllsanalys. Resultat: Orsakerna till postpartum depression hos fÀder var frÀmst psykologiska och sociala faktorer dÀr mammans eventuella depression, pappans arbetslöshet och en anstrÀngd ekonomi samt pappans upplevelse av bristande socialt stöd utgjorde de viktigaste orsakerna.

Syftet med denna studie Àr att se om den kommunala skolan nÀrmat sig Maria Montessoris tankar nÀr det handlar om lÀs- och skrivinlÀrning. Min frÄgestÀllning blir dÀrmed; om och i sÄ fall hur skiljer sig i praktiken den lÀs- och skrivinlÀrning som bedrivs i en Montessoriförskola frÄn den som bedrivs i den kommunala förskolan?Slutsatsen som nÄs baseras dels pÄ en litteraturstudie, dels pÄ en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som prÀglats av en dialog.I den teori jag tar min utgÄngspunkt faststÀlls att stora skillnader finns, dessa Äterfinns i praktiken men Àr dÀr inte lÀngre sÄ tydliga.Det mest iögonfallande Àr den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den Àr mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem bÄda Àr dock materialets uppbyggnad och den röda trÄd som det följer, samt en stark tro pÄ barnets förmÄga..

Vi Àr intresserade av begreppet matchning i förhÄllande till familjehemssekreterares arbete med att fÄ rÀtt familjehem till ett visst barn. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur familjehemssekreterare gör nÀr de matchar barn med familjehem och om de anvÀnder nÄgra specifika instrument eller metoder i denna process. Vi vill ocksÄ undersöka vilka faktorer som vÀger tyngst och vad som bestÀmmer att en specifik familj matchas med ett visst barn. De centrala frÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr Hur gör familjehemssekreterare nÀr de samlar in information om familjehem och barn?AnvÀnds specifika metoder eller instrument vid matchning av familjehem och barn? Vilka faktorer pÄverkar bedömningen vid matchning?Hur gör de nÀr de matchar barn och familjehem?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie och empirin bestÄr av Ätta halvstrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare.

I Sverige fÄr Ärligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vÄrden för barn handlar om att vÄrda barnets kropp, sjÀl och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan Àr ett stöd nÀr familjer hamnar i en krissituation och det Àr betydelsefullt att ha en förstÄelse för vilken omvÄrdnad förÀldrarna Àr i behov av. Syftet med studien var dÀrför att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer.Studien genomfördes som en kvalitativ innehÄllsanalys av sjÀlvbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och anvÀnda ordet barncancer.

Bakgrund: AutismspektrumtillstÄnd Àr ett samlingsnamn pÄ fyra neuropsykiska funktionsnedsÀttningar som gemensamt kÀnnetecknas av begrÀnsningar till socialt samspel, nedsatt förmÄga till kommunikation och förestÀllningsförmÄga. I autismspektrumtillstÄnd diagnosen inkluderas Autism, Desintegrativ störning, Asbergers syndrom och Atypisk autism. Ur ett globalt perspektiv finns det ca 70 miljoner individer som har autismspektrumtillstÄnd. För barnets förÀldrar innebÀr diagnosen stora förÀndringar i det dagliga livet och hela familjens livssituation pÄverkas.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva mödrars upplevelser av att ha barn med autismspektrumtillstÄnd.Metod: En empirisk deskriptiv studie baserad pÄ analys av Ätta bloggar. InnehÄll frÄn bloggarna granskades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehÄllsanalys pÄ en manifest nivÄ.Huvudresultat: Resultatet visar att det hade skett en förÀndring i mödrarnas livssituation genom att de var tvungna att anpassa sin vardag efter barnets diagnos och förutsÀttningar.

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pÄ hur sjuksköterskan kunde stödja barn vid smÀrta, vilka copingstrategier barn anvÀnde sig av nÀr de upplevde smÀrta och hur sjuksköterskan genom samverkan med förÀldrarna kunde stödja barnet vid smÀrta. Metoden som anvÀndes för att göra denna studie var deskriptiv systematisk litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergi. Sökorden som anvÀndes var children, pain, coping, care, parent, pain management, nursing, pediatric, dental care, qualitative och quality of life. Materialet i litteraturstudien har begrÀnsats till 22 artiklar som har granskats efter mallar.

Tysta och blyga barn Àr ofta de som lÀmnas Ät sidan eller fÄr vÀnta med att fÄ sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog Àr det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig sjÀlva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och nÀr blir insocialisering ett vÀrde som bör överordnas barnets fria val?I denna essÀ undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstÄ dessa barns behov och förhÄlla mig till dem utifrÄn begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bÀsta. Jag kommer att utgÄ frÄn nÄgra problem frÄn min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjÀlp av olika synsÀtt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism..

Syftet med studien Àr att synliggöra hur smÄ barns introduktion till förskolan kan genomföras av lÀrare, samt undersöka hur vÄrdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger pÄ intervjuer med fem lÀrare/förskollÀrare som arbetar inom förskolan samt en enkÀtundersökning med sexton vÄrdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkÀterna visade att begrepp som ofta Äterkom var samverkan, samarbete. BÄde lÀrare och vÄrdnadshavare poÀngterade att kommunikation, förtroende och tillit Àr grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bÀsta i frÀmsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sÀtt samtliga vÄrdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion pÄ förskolan och lÀrarnas bemötande och deras professionella insats.

Hur förÀldrar samspelar med barn kan ha stor pÄverkan pÄ barnets sprÄkliga och kommunikativa utveckling. FörÀldrasensitivitet och mind-mindedness Àr tvÄ mÄtt som mÀter förÀldrars samspel. FörÀldrasensitivitet mÀter förÀlderns förmÄga att uppfatta och tolka barnets signaler och mind-mindedness innefattar förÀlderns anvÀndande av ord som handlar om barnets mentala processer. Dessa mentaliseringsyttranden kan vara intonade eller icke-intonade utifrÄn situationen och barnets sinnesstÀmning. I vilken grad förÀldrars mind-mindedness och förÀldrasensitivitet pÄverkar olika delar av den kommunikativa utvecklingen Àr till stora delar fortfarande okÀnt.Syftet med föreliggande studie var att undersöka om förÀldrasensitivitet och förÀldrars mind-mindedness korrelerar med kommunikativa förmÄgor, om mind-mindedness och förÀldrasensitivitet korrelerar med varandra samt om nÄgra könsskillnader förelÄg.

PÄ pediatriska akutvÄrdsavdelningar vÄrdas barn mellan 0-18 Är med skilda behov. Dödsfall Àr ovanliga men nÀr de sker stÀlls vÄrdare inför utmaningar. Det döende barnets specifika behov tillgodoses oftast av bÄde de naturliga och de professionella vÄrdarna dÀr vÄrdandet blir en balansgÄng mellan att lindra och att bota. Syftet med denna deskriptiva, induktiva studie var att beskriva professionella vÄrdares upplevelse och erfarenhet av att vÄrda döende barn pÄ en pediatrisk akutvÄrdsavdelning. Metoden var kvalitativ, dÀr djupintervjuer analyserades med vÀgledning av Giorgis beskrivning av det fenomenologiska förhÄllningssÀttet.

Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i exempelvis rygg och leder. Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att deras liv kommer att v?ndas upp och ner.

Patienter med stickrÀdsla uttrycker ofta svÄr Ängest och oro inför provtagning, insÀttning av perifer venkateter, diverse injektioner samt inför vissa medicinska ingrepp. Det Àr dÀrför relevant att beskriva detta nÀrmare och av stor klinisk betydelse att problemet uppmÀrksammas.Syftet med litteraturstudien var att beskriva de omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan kan anvÀnda för att motverka stickrÀdsla hos barn. Resultatet baseras pÄ tolv vetenskapliga artiklar, tio kvantitativa och tvÄ kvalitativa. Artiklarna kartlÀgger aktuella studier inom omrÄdet och författarnas analys av artiklarna mynnar ut i tre huvudkategorier av omvÄrdnadsÄtgÀrder: att avleda barns uppmÀrksamhet genom distraktion, smÀrtlindring med topikal anestesi och motivera anvÀndandet av coopingstrategier.Studiens huvudresultat Àr att en kombination av resultatets samtliga tre omvÄrdnadsÄtgÀrder, dÀr Àven förÀldern engageras, samt ett kommunikativt korrekt förhÄllningssÀtt, anpassat till barnets utvecklingsnivÄ, Àr det bÀsta sÀttet att reducera barnets smÀrtupplevelse, rÀdsla, oro samt Ängest och dÀrmed minska risken att stickrÀdsla utvecklas..

Barns Behov I Centrum (BBIC) Àr ett utredningsverktyg inom social- tjÀnsten som har haft stor framfart i Sverige de senaste Ären. Det finns tre viktiga omrÄden som verkar inom BBIC vilka Àr "barnets behov", "förÀld- rarnas förmÄga" samt "familj och miljö". Syftet med detta arbete var att undersöka hur fem socialsekreterare upplevde att dessa omrÄden blev tillgodosedda, hur BBIC fungerat som arbetsmetod samt att undersöka vilka dessa socialsekreterare anser haft mest nytta av BBIC. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats har anvÀnts för att komma fram till resultatet. För att ta reda pÄ vad dessa socialsekreterare ansÄg genomfördes intervjuer och resultatet av studien visade att det fanns mÄnga likheter mellan de intervjuade socialsekreterarnas Äsikter och att mÄnga av deras uppfattningar var i linje med den tidigare forsk- ningen.