Ett barn tillbringar en stor del av sin tid i förskolan. För att kunna ge barnet en kĂ€nsla av trygghet och trivsel i förskolan Ă€r det viktigt att relationen mellan förĂ€ldrar och pedagoger Ă€r vĂ€lfungerande. Är relationen god kan barnets upplevelse av förskolan bli harmonisk och lustfylld, vilket ger positiva effekter över barnets utveckling och lĂ€rande.VĂ„r studie behandlar hur förĂ€ldrakontakt och förĂ€ldrainflytande kan komma att ta sig uttryck i förskolan. Undersökningar till examensarbetet genomförs pĂ„ tvĂ„ förskolor dĂ€r de medverkande Ă€r tvĂ„ förĂ€ldragrupper och tvĂ„ pedagoger, förĂ€ldrarna medverkar i en enkĂ€tundersökning och pedagogerna i varsin intervju.Av det sammanstĂ€llda resultatet kan vi se att bĂ„de förĂ€ldrar och pedagoger anser att förĂ€ldrakontakt Ă€r viktigt för att kunna skapa en tillitsfull relation mellan förskola och hem, men att pedagogerna som vi har intervjuat anser att förĂ€ldrainflytande inte fĂ„r ske pĂ„ bekostnad av den pedagogiska verksamheten..

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att belysa normer och vÀrderingar i socialtjÀnstens arbete med barn, detta genom att problematisera olika förestÀllningar om barns behov och förÀldraskap samt utredarens roll i barnavÄrdsutredningar. Jag stÀllde mig frÄgan, hur ser egentligen barnavÄrdsutredningar ut i sken av rÄdande samhÀllsmoral och socialpolitik? Vilka förestÀllningar om barns behov, förÀldraskap och inte minst utredarens roll bygger egentligen utredningarna pÄ?Jag kan konstatera att det finns en speciell utredningskultur. Vidare har jag funnit att barnets behov avgörs av förÀldraförmÄga men Àven att förÀldraförmÄga bedöms utifrÄn barnets behov. Jag har ocksÄ identifierat utredare som omedvetet eller medvetet framstÄr som neutrala.

Varje Är drabbas ungefÀr 300 barn av olika typer av cancer i Sverige. NÀr barnet drabbas av cancer sÄ hamnar förÀldrarna i en krissituation, och dÄ kan de behöva mer stöd för att hantera denna svÄra situation. FörÀldrarna Àr lÀnken till barnet, Àr inte mamma och pappa starka och mÄr bra sÄ kan inte barnet heller mÄ bra. Syftet med denna studie Àr att beskriva förÀldrars upplevelser nÀr barnet har drabbats av cancer. För att besvara syftet har vi valt att göra en litteraturstudie som bygger pÄ kvalitativa artiklar.

Bakgrund: CSR a?r ett koncept under sta?ndig fo?ra?ndring med spridda definitioner. Da? det a?r ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen a?t mellan olika akto?rer. Kunskap om rapporten fo?r CSR a?r bristfa?llig och beho?ver fo?rdjupas genom studier av karakta?ristika vilka kan pa?verka graden av rapportering.

Bakgrund: Bakgrunden tar upp den viktiga anknytningen mellan mor ? barn som en förutsÀttning för hur barnets fortsatta anknytningar till andra mÀnniskor blir. Samspelet mellan förÀldrar - barn, förskolepersonal - barn och samspelet i barngruppen som förutsÀttning för att de dagliga separationerna men Àven de mer bestÀndiga skall fungera förhÄllandevis smÀrtfritt för alla inblandade. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori belyser att det som sker i en del av barnets liv skapar kedjereaktioner, ringar pÄ vattnet som pÄverkar andra delar av barnets liv och nÀrmiljö.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om och i sÄ fall hur förskolepersonal resonerar kring de dagliga och mer bestÀndiga separationer som sker runt barnen i förskolan.Metod: Vi har gjort en fenomenografisk undersökning dÀr vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju som redskap. Vi har intervjuat sex olika personer som arbetar pÄ förskola för att fÄ fram deras resonemang kring fenomenet separationer.Resultat: I resultatet framgÄr att merparten av vÄra respondenter lÀgger stor vikt vid de dagliga separationerna som sker mellan barn och förÀldrar.

VÄrdnadskonflikter Àr ett problem som drabbar flertalet barn, Är 2011 berördes cirka 9300 barn av förÀldrarnas vÄrdnadstvist och 18900 barn hade förÀldrar som deltog i ett samarbetssamtal. Konflikter kan pÄverka barnet negativt genom att ge upphov till lojalitetskonflikter och skuldkÀnslor. Syftet med denna studie var att undersöka hur tvÄ arbetssÀtt för handlÀggning av vÄrdnadskonflikter "Konflikt & försoning" och "Koordinator" tillÀmpas i utvalda delar av södra Stockholm samt undersöka hur de arbetar för att tillvarata barnets bÀsta i processen. För att undersöka detta anvÀndes en fallstudiedesign som utgick frÄn intervjuer med utövare av arbetssÀtten och observationer av sammantrÀden i tingsrÀtten. ArbetssÀtten analyserades separat utifrÄn the constant comparative method, och i konflikt & försoning framkom tre kategorier; rekrytering av förÀldrar och val av familjerÀttssekreterare, struktur under uppbyggnad samt ett annat förhÄllningssÀtt.

Syftet med vÄr studie Àr att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och Àven arbetssÀttets eventuella brister. Genom vÄr studie vill vi fÄ reda pÄ vad pedagogerna pÄ sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill Àven fÄ syn pÄ hur de medverkande barnen upplever att vistas pÄ utomhusförskola. Vi har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssÀttet kan vi genom vÄr studie urskilja? Hur pÄverkar utomhuspedagogik barnets hÀlsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vÄr studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg pÄ vÀgen mot hÄllbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas pÄ utomhusförskola? I vÄr undersökning har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa metoder.

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

DAMP stÄr för Dysfunktion ifrÄga om Aktivitetskontroll och uppmÀrksamhet, Motorikkontroll och Perception. Enligt forskarna finns det minst en elev i varje klass som kan ha DAMP. Handikappet innebÀr funktionsstörning inom mÄnga olika omrÄden och av olika hög grad, dÀrför finns det stora skillnader i de symptom som dessa barn uppvisar. Genom kunskap och förstÄelse för barnets handikapp kan man som lÀrare underlÀtta barnets skolgÄng. Det Àr skolans ansvar att se till att de barn som uppvisar problem av DAMP-symptom fÄr den hjÀlp de behöver.

Syftet med denna studie Àr att undersöka var, nÀr och hur Marte meometoden anvÀnds i samspelsbehandling. Resultatet bygger dels pÄ enkÀt stÀlld till medlemmar i Marte meoföreningen, dels pÄ intervjuer med fyra Marte meoterapeuter. EnkÀten visade att Marte meo anvÀnds pÄ olika platser i landet, inom olika verksamheter och av mÄnga yrkeskategorier, frÀmst socionomer och pedagoger. Metoden kombineras med andra metoder och interventioner, oftast samtal. Marte meobehandlingen anpassas efter det enskilda barnets behov och interventionerna modifieras efter barnets utvecklingsnivÄ. Metodens fördelar anges av de intervjuade vara att den Àr konkret och har fokus pÄ barnet. Möjligheten att tillÀmpa ?the three rŽs? enligt Sameroffs modell för Marte meobehandling diskuteras.

Examensarbetet har utfo?rts under fem veckor vid Smurfit Kappa Kraftliner i Pitea?. Projektet som tilldelades var att utfo?ra fo?ra?ndrat ko?rsa?tt av fo?rbra?nningsluften till sodapannan fo?r att ev. minimera problem med stoftavga?ng.

BakgrundI bakgrunden beskrivs erfarenhetsbaserad litteratur frÄn förskolans verksamhet som bygger pÄ erfarenheter och kunskaper om portfolion och dess anvÀndning. Inom förskolan kan portfolion vara en pÀrm som synliggör barnets lÀrande och utveckling i form av olika alster. Portfoliometodik Àr ett arbetssÀtt som handlar om kunskapssyn, barnsyn och förhÄllningssÀtt. I arbetet med portfolion observerar och dokumenterar pedagoger barnets lÀrande och utveckling. Portfoliometodiken utgÄr Àven frÄn lÀroplanen i förskolan och skolan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur leken kan anvÀndas som pedagogisktverktyg i förskolan för att stimulera barnets sociala utveckling. Det har genomförtsobservationer och intervjuer för att fÄ fram resultatet, som visade att leken har encentral betydelse för hur barnet utvecklas socialt. De pedagoger och barn som medverkat i denna studie har bidragit med vÀrdefull information som visar pÄpedagogens roll i barnets sociala utveckling. Pedagogernas sÀtt att arbeta med lekenvisade sig ha en koppling till hur de stÀllde sig till lekens betydelse för barnetsutveckling. Trots att resultatet visar pÄ olika sÀtt att arbeta med leken, framgÄrpedagogernas positiva syn pÄ leken i olika utstrÀckning.

SAMMANFATTNING Det hÀr examensarbetet Àr inriktat pÄ att se vilken betydelse vegetation har för barnets lek. Har det nÄgon betydelse, eller inte? Hur pÄverkas leken av vegetation pÄ en lekplats? Jag har fördjupat mig i litteratur om Àmnet, utfört observationer av barns lek pÄ utvalda lekplatser och intervjuat personer som arbetar med projektering av lekmiljöer för barn. Bakgrunden till arbetet Àr att jag under min utbildning till Landskapsingenjör genomgick kursen markprojektering. Vi fick dÀr projektera en lekplats till en förskola. Vid ett tillfÀlle hade vi en förelÀsning med miljöpsykolog Fredrika MÄrtensson.

Studiens syfte Àr att undersöka hur barnrÀttsperspektivet utifrÄn Barnkonventionen uppfattas i förskolan. FrÄgestÀllningarna bygger pÄ Barnkonventionens fyra huvudartiklar. Hur uppfattar för-skollÀrarna att alla barn har samma rÀttigheter och lika vÀrde? Hur uppfattar förskollÀrarna att barnets bÀsta ska komma i frÀmsta rummet vid alla beslut som rör barn? Hur uppfattar förskollÀrarna barnets rÀtt att utvecklas? Hur uppfattar förskollÀrarna barnets rÀtt att komma till tals? Studien Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats. Fokusgrupper har anvÀnts för att samla in empirin.