Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

Portfolio Àr ett sÀtt att dokumentera och en portfolio kan utgöras av en samling av barnets alster som visar pÄ barnets framsteg. Vi vill med vÄr undersökning ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. Vi vill Àven ta reda pÄ varför man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi tagit upp kort om förskolans historia, lÀrande, pedagogisk dokumentation och reflektion. DÀrefter har vi en del som behandlar portfolio i korthet: samverkan, utformning och innehÄll.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vĂ„rda barn med nyupptĂ€ckt diabetes typ 1 och barnets familj.Bakgrund: Diabetes typ 1 Ă€r en av de mest vanliga sjukdomar som ett barn kan drabbas av. Det Ă€r en traumatisk upplevelse för hela familjen och det förĂ€ndrar barnets och familjens livssituation. Sjuksköterskorna pĂ„ barnklinikerna Ă€r de som dygnet runt möter barnet och familjen.Design: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.Metod: Åtta individuella intervjuer med sjuksköterskor pĂ„ barnkliniker i mellan Sverige. Intervjuerna spelades in och svarsmaterialet transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier. Att möta barnet, Att möta förĂ€ldrarna och Att vara en del i vĂ„rdteamet.

Barn associerar invasiva ingrepp som till exempel nÄlstick med stress; smÀrta och/eller oro. SmÀrta och rÀdsla har ett starkt samband genom att smÀrtan kan göra barnet rÀdd och rÀdslan inverkar pÄ smÀrtan. Att misslyckas med att förebygga eller lindra stickrÀdsla Àr skadligt för barn, dels det onödiga lidandet under sjÀlva proceduren, dels kan barns minne av smÀrtsamma upplevelser skapa deras framtida reaktioner pÄ smÀrtsamma hÀndelser.Syftet var att belysa omvÄrdnadsÄtgÀrder som sjuksköterskan och förÀldrarna kan anvÀnda för att förebygga eller lindra barnets rÀdsla och smÀrtupplevelse i samband med stick.Forskningsöversikt valdes som metod. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 17 artiklar i resultatet.För att fÄ resultatet frÄn de vetenskapliga artiklarna överskÄdligt delades omvÄrdnadsÄtgÀrderna in i tre rubriker: beteende hos förÀldrar och sjuksköterskan, distraktion och smÀrtlindring.Distraktion hade överlag en god effekt likasÄ topikal smÀrtlindring.

Bakgrund: Under Är 2012 ökade anmÀlningarna av barnmisshandel. Barnmisshandel oavsett art innebÀr alltid en krÀnkning för barnet och om det dessutom sker av en anhörig har barnet förlorat den person som ska stÄ för den fasta tryggheten. BÄde fysisk misshandel, psykisk misshandel eller omsorgsvikt skadar barnet allvarligt och innebÀr stora hÀlsoproblem för barnet. DÀrför var det av stor vikt att identifiera barnet i ett tidigt skede för att kunna ge stöd och agera utefter behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av att se och identifiera kÀnnetecken pÄ ett misshandlat barn.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur förskolepedagoger idag resonerar kring pÄstÄendet om att vi lever i en beröringsfattig kultur och om detta Àr nÄgot vi kan se effekter av i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer av tre förskolepedagoger, tillsammans med observationer ute i barngrupper har jag velat se om beröringsklimatet pÄ förskolan eventuellt stÄr i konflikt med barnets grundlÀggande behov av beröring och pÄ vilka sÀtt detta i sÄ fall visar sig. Resultatet av undersökningen visar att pÄstÄendet till viss del stÀmmer, men att problemet frÀmst ligger i vuxnas rÀdsla för att bli missförstÄdd i sina fysiska handlingar mot barnet. Denna rÀdsla har i första hand visat sig hos manliga pedagoger, som enligt respondenterna blir granskade utifrÄn i större utstrÀckning Àn kvinnliga pedagoger. Vi ser Àven hur pedagoger, utifrÄn förestÀllningar om pojkars och flickors beröringsbehov, agerar olika beroende pÄ barnets kön och dÀrmed sÀtter ramarna för barnets förhÄllningssÀtt till beröring.

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av hur det Àr att vara förÀlder till ett barn med ett medfött hjÀrtfel samt belysa familjens vardagssituation. Totalt deltog nio förÀldrar och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisades utifrÄn ett tema: ?Barnets bÀsta till varje pris? och sex subteman: En vardag med en stÀndigt nÀrvarande ovisshet och lÀttvÀckt oro, En kamp för barnets rÀttigheter, Viktigt med information och att fÄ det vÀrdefulla stödet, En kÀnsla av utsatthet samtidigt som styrkan finns i att vara en familj, OmvÄrdnaden av sitt hjÀrtsjuka barn Àr en del av vardagen, Att fÄ nya perspektiv pÄ livet i en utsatt livssituation.

Denna studie a?r utfo?rd vid Mondelez International i Upplands Va?sby som vill ta fram ett transportplaneringsverktyg fo?r att underla?tta sin transportplanering. Detta genomfo?rs genom att studera hur transportplaneringen bo?r bedrivas och hur ett transportplaneringsverktyg kan vara utformat. Syftet med denna studie a?r att utforma en flexibel modell fo?r transportplanering som minimerar transportkostnaderna.Studien testar och ja?mfo?r tva? sa?tt att bera?kna transportkostnaden.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med vÄr studie Àr att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och Àven arbetssÀttets eventuella brister. Genom vÄr studie vill vi fÄ reda pÄ vad pedagogerna pÄ sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill Àven fÄ syn pÄ hur de medverkande barnen upplever att vistas pÄ utomhusförskola. Vi har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssÀttet kan vi genom vÄr studie urskilja? Hur pÄverkar utomhuspedagogik barnets hÀlsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vÄr studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg pÄ vÀgen mot hÄllbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas pÄ utomhusförskola? I vÄr undersökning har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa metoder.

Barnen Àr den grupp i samhÀllet som anvÀnder datorer allt mer och mer. Idag finns det pedagogiska lÀrospel som ska hjÀlpa barnen med att lÀra sig skriva, lÀsa och rÀkna i skolan. Vi har intresserat oss för dessa typer av spel och vi har i denna uppsats undersökt hur ett sÄdant spel kan hjÀlpa barn och vad det Àr i spelet som representerar ett lÀrande. Vi har anvÀnt oss utav ett spel vid namn LÀslandet frÄn LÀramera AB och gjort observationer med hjÀlp av en metod som varit av bÄde kvantitativt och kvalitativt slag. Den kvantitativa ansatsen bestod i att vi anvÀnde oss av strukturerade observationer och det kvalitativa lÄg i att vi anvÀnde oss utav Think Aloud protocol.

Vi har valt att göra en studie baserad pÄ kvalitativa intervjuer med tre olika professioner, logoped, specialpedagog och förskollÀrare.Syftet med vÄrt arbete Àr att utöka kÀnnedomen om aktörernas samarbete och rollfördelningen dem emellan nÀr det handlar om de insatser som görs för barn med tal-, sprÄk- och kommunikationssvÄrigheter.  I vÄrt analysresultat utgÄr vi frÄn tre huvudomrÄden samarbete, bedömning och insatser, som ger oss svar pÄ de frÄgestÀllningar som studien bygger pÄ.Analysresultatet visar att samarbetet Àr betydelsefullt för barnets kommunikativa utveckling och lÀrande. Barnets nÀrmaste omgivning och andra nÀtverk Àr ocksÄ viktiga för progressionen inom det sprÄkliga omrÄdet. VÄrdnadshavarna fungerar som ?spindel i nÀtet? och bÀr det yttersta ansvaret för att adekvat information ska föras vidare mellan logoped, specialpedagog och förskollÀrare.

Bakgrund: FörÀldrars upplevelser av att bli förÀlder Àr olika, eftersom ett nyfött barn medför en stor omstÀllning i deras liv. Majoriteten av barnfamiljerna i Sverige besöker barnhÀlsovÄrden under barnets första levnadsÄr. Syfte: Syftet var att belysa hur förÀldrar i Sverige upplevde omvÄrdnad inom barnhÀlsovÄrden under barnets första levnadsÄr. Metod: En litteraturstudie gjordes som baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar frÄn Sverige. Resultat Det var tre omrÄden inom omvÄrdnaden pÄ BHV framstod som viktiga för förÀldrarna.

Juvenil Idiopatisk Artrit, JIA, Àr en sjukdom vars fysiska symptom kan försena utvecklingen av barnets grovmotorik, vilket kan hindra barnets integration i den sociala och fysiska miljön. SkolgÄrden Àr den kontext dÀr barnet ofta leker och dÀr fysisk och social utveckling sker. I lek med andra barn ges barnet möjlighet till upplevelse av delaktighet, vilket Àr av grundlÀggande betydelse för god hÀlsa. Studiens syfte var att undersöka hur barn med JIA upplever delaktighet i lek i skolgÄrdsmiljö. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer dÀr undersökningsgruppen bestod av fyra barn i Äldern nio till 13 Är.