?Upplevelserummet- hur rummet påverkar elevers motivation till kreativt skapande? är mitt examensarbete på Institutionen för Musik och medier på Luleå tekniska universitet.I bakgrunden ges läsaren en orientering i begreppet upplevelserummet samt olika motivations- och kreativitetsteorier. Där redogörs även för waldorfpedagogiken, Goethes färglära och den antroposofisk arkitekturen, allt i syfte att låta läsaren förstå hela uppsatsens kontext.Syftet med uppsatsen har varit att skapa kunskap om upplevelserummets betydelse för skolelever i årskurs åtta utifrån begreppen kreativitet och motivation.Jag har genomfört min forskning utifrån en kvalitativ forskningsmetod med litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Jag har i studien intervjuat åtta elever i åldrarna 14-15 år på en waldorfskola i Stockholm.Resultatet av intervjuerna är uppdelat i tre huvudrubriker med tema upplevelserummet, kreativitet och motivation. Datan från intervjuerna pekar mot att upplevelserummet har ett eget värde oberoende av interaktionen mellan andra elever och lärare.

Att bli frisk från Anorexia Nervosa innebär en lång och hård kamp mot sjukdomen. Många kvinnor beskriver hur de upplever en särskild vändpunkt då tillfrisknandet börjar. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av tillfrisknandet från Anorexia Nervosa i Sverige. Frågor som studien ställer är om vändningen kommer när kvinnorna är under vård och vilka faktorer som påverkar tillfrisknandet.För att få fram kvinnors upplevelser användes en kvalitativ ansats. För att samla in data lästes sex olika självbiografier som var skrivna i Sverige på svenska.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland omsorgspersonal beroende på om de hade en fast eller flexibel arbetsplats. I studien ingick två deltagargrupper där den ena gruppen tillhörde en fast avdelning medan de anställda i den andra gruppen flyttade runt mellan avdelningar beroende på var det för tillfället fanns behov. Studien genomfördes som en enkätundersökning inom omsorgsförvaltningen i en mindre kommun. Totalt besvarade 55 personer på enkäten som var uppdelad i två delar; Basic need satisfaction at work scale som mätte arbetsmotivation med delskalorna autonomi, kompetens och samhörighet och Minnesota job satisfaction som mätte inre och yttre arbetstillfredsställelse. Studien visade att anställda med en flexibel arbetsplats hade lägre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse än anställda med fast arbetsplats.

Syfte: Revisorers objektivitet är ett krav samt en av de grundläggande principerna för att revisorer ska kunna upprätthålla god yrkes- och redovisningssed. I samband med de stora redovisningsskandalerna i början på 2000-talet har revisorers objektivitet ifrågasatts. Flertalet studier har gjorts för att se vad det är som påverkar revisorernas objektivitet bland annat har det forskats på hur klientidentifkation, erfarenhet och andra personlighetsfaktorer påverkar revisorernas objektivitet. Vår avsikt med denna studie är att bidra med ökad kunskap om vad som påverkar revisorers objektivitet genom att undersöka flera olika faktorer och dess påverkan på revisorernas objektivitet. Vi kommer att undersöka följande faktorer:Transformativt ledarskapDen etiska kulturenDen moraliska identitetenMetod: Data samlades in genom en enkätundersökning där vi mätte det transformativa ledarskapet, den moraliska identiteten, den etiska kulturen och revisorernas objektivitet.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolår 9 och hur elever och lärare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet är att undersöka om definition och strategier överensstämmer mellan elever och lärare och om elever i koncentrationssvårigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer på ett annat sätt än sina kamrater.För att uppnå syftet har intervjuer gjorts med fem lärare och 30 elever i skolår 9. Resultatet visar att prat är den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lärare i undersökningen. Elever använder i första hand mentala strategier för att komma till rätta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hålla koncentrationen är att säga till sina kamrater att sluta störa.

Studiens syfte var att undersöka om det förelåg några skillnader i upplevelsen av arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland lärare avseende organisationsform och kön samt om det fanns en interaktion mellan organisationsform och kön avseende arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. Totalt deltog 84 respondenter i undersökningen. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire och Basic Need Satisfaction at work scale. Resultatet visade att det inte förelåg några signifikanta skillnader i arbetsmotivation beroende på organisationsform och kön. Vidare visade resultatet att det fanns signifikanta skillnader i yttre, inre och generell arbetstillfredsställelse beroende på organisationsform, där privatanställda var mer tillfredsställda i jämförelse med offentligt anställda.

Denna undersöknings problematisering har som fokus att klargöra hur stress hanteras inom olika yrkesområden. För att göra denna problematisering hanterbar så har undersökningen begränsats. Begränsningen utgör att endast studera hur olika arbetskulturer hjälper de verksamma inom specifika yrkesområden att tackla stress. Utifrån denna begränsning så undersöks fenomenet utifrån följande frågeställningar. Hur upplevs stressen och arbetskulturen inom de specifika yrkesområdena.

Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma från inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhåller att motivation är ett komplext begrepp som består av den kognitiva processen, elevernas känslor och de kulturella förhållanden som eleverna befinner sig i. Utifrån min egen erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har läst, har jag fått min uppfattning om motivation. Enligt min uppfattning innebär motivation en rad olika aktiviteter, där läraren behöver forma arbetsklimat, starka undervisningsbetingelser, stödja elever individuellt och i gruppen samt uppmuntra engagemang.Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner.

Syftet och problemformuleringen med den här studien är att undersöka hur några pedagogers syn är på bemötande av de oroliga barnen och vilka strategier som används i förskolan.Våra frågeställningar är -Vilka inre/yttre faktorer påverkar pedagogernas syn på de oroliga barnen,-Påverkar barnets kön deras uppfattning,-Vilka strategier menar pedagogerna att de har,-Ser pedagogerna det som en utmaning eller problem. Resultaten i vår rapport bygger på intervjuer från 2 förskollärare, 2 rektorer och 2 specialpedagoger verksamma inom den kommunala förskolan. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt. Dessa informanter beskriver upplevelser och situationer utifrån sitt arbete kring de "oroliga barnen". Resultatet av studien visar att det finns möjligheter under förutsättningar av lyhördhet och konstruktivitet.

Inre motivation är per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredställelse för arbetet i sig, utan närvaron av yttre belöningar. Då monetära belöningar är väldigt utbrett och kostar företag stora summor är det av intresse att även studera hur motivation påverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt förhållningssätt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrån tidigare teori valts ut är tron på sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkät delats ut till 211 anställda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron på sin egen kompetens och personlig utveckling är säkerställda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Att tiderna för företag har försämrats drastiskt under det senaste halvåret kan ingen ha missat. En konjunkturnedgång visar sig exempelvis inom handeln genom att omsättningen minskar när befolkningen drar ner på sin konsumtion. Många företag motiverar sina anställda idag genom finansiella belöningssystem. Vi har uppmärksammat att i den rådande konjunkturnedgången riskerar dessa finansiella belöningssystem att mista sin motiverande funktion. Orsaker till det kan inom handelsföretag vara att yttre omständigheter påverkar kundernas köpbeteende och detta gör att de säljmål som ligger som grund för belöningen blir svåra att nå och ibland ouppnåeliga.

I samband med dagens socialisationsförändringar har lärares motivationsarbete med elever fått en allt mer betydande roll. Begreppet motivation är centralt i läroplanerna samt omfattar majoriteten av alla skolor runt om i världen. Lärares uppgifter innefattar inte enbart ett stärkande av elevers motivation för skolarbetet, utan en minst lika viktig uppgift är att etablera goda relationer till sina elever samt elever emellan.Vår studie inriktar sig på att utröna var elevers primära motivation ligger och hur lärare kan arbeta för att stärka den. Studien utgår från Self - Determination Theory som innebär att människans valfrihet är central för lärandet. För att ta reda på hur denna teori förhåller sig i praktiken samt för att undersöka om elever påverkas i störst grad av inre eller yttre faktorer, har vi undersökt elevers beteende i klassrumssituationer samt deras egna reflektioner kring skolan.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre påverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriärutvecklingsprocess inom en hårt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade mailenkäter, och det insamlade materialet bearbetades med hjälp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen är: studie- och yrkesvägledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriärvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dämpande påverkan, cooling down, under sin uppväxt, både från skolpersonal, och den egna familjen, men också att de erhållit empowerment från andra håll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa påverkan på olika sätt, men gemensamt för dem alla är att de visat på en inre drivkraft, som trots den nämnda negativa påverkan gjort att de nått framgång inom sitt gebit.

Syftet med studien var att undersöka hur nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor upplevde introduktionen på intensivvårdsavdelningen (IVA). Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av tio nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I huvudresultatet framkom två teman. Första temat ?Yttre faktorer som påverkar upplevelsen av introduktionen både positivt och negativt? innehöll kategorierna bemötande, checklista/introduktionsprogram, handledning, mentorskap, psykosociala miljön och organisatoriska faktorer.

Idén om livslångt lärande uppstod under början av 1960-talet. Tanken har utvecklats och integrerats i samhället i takt med den kunskapsmässiga och teknologiska utvecklingen. Arbetskraftens kompetens i form av intellektuellt kapital värdesätts allt mer och utbildning blir till ett nödvändigt instrument för att uppnå kompetens inom arbetslivet. Produktiviteten i arbetssammanhang kan dock påverkas negativt av att arbetskraftens intressen och inre motivation inte tas i beaktande i utbildningen. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida den inre motivationen skiljer sig åt mellan olika grupper av vuxenstuderande, om externa belöningar påverkar valet att påbörja utbildning och om detta har en negativ inverkan på motivationen.