Sökresultat:
1883 Uppsatser om Inre motstćnd - Sida 20 av 126
Att lÄta hoppet leva - en litteraturstudie om hur hoppet kan pÄverkas hos vuxna patienter med cancer
Bakgrund: Att drabbas av cancer kan innebÀra en chock och mÄnga hamnar i en tillfÀllig kris. Diagnosen kan vÀcka mÄnga kÀnslor som kan vara svÄra att hantera. KÀnslan av hopp kan hos en svÄrt sjuk mÀnniska bli försvagad men genom att ge den nÀring kan hoppet ÄtervÀnda. Hopp har mÄnga olika dimensioner och instrument har utvecklats för att objektivt kunna mÀta begreppet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur hoppet kan pÄverkas hos vuxna patienter med cancer.
"Just niondelar har vi inte jobbat överdrivet mycket med" : En kvalitativ studie av elevers resonemang vid division av brÄk
Tidigare forskning har uppmĂ€rksammat elevers svĂ„righeter med brĂ„k samt brĂ„krĂ€kning och omfattande felanalyser har gjorts. Dock beskriver inte dessa felanalyser bakgrunden till elevernas strategival eller de slutsatser som dragits vid uppgiftslösning. UtifrĂ„n detta Ă€r syftet med den hĂ€r uppsatsen att studera de resonemang som elever för nĂ€r de löser uppgifter som innefattar division av brĂ„k. Vilka argument grundar sig val av strategi pĂ„ samt de lösningar som nĂ„s? Ăr argumenten förankrade i brĂ„kens inre matematiska egenskaper? Den metod som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ dĂ€r tre videoobservationer har gjorts av elever nĂ€r de, under en labbsituation, enskilt löst uppgifter som innefattat division av brĂ„k.
Skam och anknytning : Anknytningstypens samvariation med upplevelse och hantering av skam
Denna undersökning hade för avsikt att granska relationen mellan skam och vuxenanknytning. BÄde skam och anknytning har genom tidigare forskning visat sig vara arbetsmodeller som grundlÀggs tidigt i mÀnniskors liv och som pÄverkar vÄr sjÀlvuppfattning, sjÀlvkÀnsla och hur vi relaterar och fungerar med andra mÀnniskor. Dessa inre modeller förblir relativt stabila under vÄr livstid. Med hjÀlp av sjÀlvskattningsformulÀr mÀttes deltagarnas anknytningstyp och deras upplevelse och hantering av skam. Resultaten visar pÄ en signifikant skillnad mellan anknytningskategori och sjÀlvrapporterad nivÄ av skamuppleverser.
VibrationsdÀmpning av svarvbom
Rapporten bestÄr utav en teoretisk undersökning kring hur vibrationer i en svarvbom vid resonans kan dÀmpas pÄ ett enkelt sÀtt. CS Produktion, för vilka undersökningen gjorts, har velat öka sin invÀndiga bearbetning frÄn 1,5 m till 2,5 m. Med sÄ lÄnga överhÀng pÄ en bom Àr det risk för resonansvibrationer som ger dÄlig ytfinhet och kan i vÀrsta fall skada maskin och personal. Bom och infÀstning har arbetats fram i ett tidigare arbete, efter arbetet kvarstod utvecklandet av en lösning för dÀmpningen av bommen.Problemet har undersökts teoretiskt avseende tvÄ möjligheter, utifrÄn om störfrekvensen trÀffar en eller flera egenfrekvenser för bommen. Störfrekvensen uppstÄr frÄn den skÀrande bearbetningen och mÄste mÀtas upp för att senare kunna avgöra vilket av de tvÄ fallen som Àr lÀmpligt att utgÄ ifrÄn.Den första modellen för en trÀff av egenfrekvensen Àr en inre stÄng med en vikt i den fria Ànden av stÄngen, med den andra Ànden inskruvad i bommens Àndplatta.
Sambo i vÀlfÀrdsstaten - : Ett sociologiskt perspektiv pÄ den statliga regleringen av intima relationer med sÀrskild inriktning pÄ frÄgan om jÀmstÀlldhet
Det hÀr Àr en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda pÄ elevernas skÀl att vÀlja spanska, vad de har för syn pÄ sin egen sprÄkanvÀndning och vad de har för ÀmnesmÀssigt fokus nÀr de studerar.Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sju respondenter som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och lÀser spanska steg 3. Samtliga respondenter lÀser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som Àr en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar sÄ som de definieras i den hÀr undersökningen ska ses som olika sÀtt att se olika fenomen.Resultatet av den hÀr undersökningen Àr att det finns en skillnad mellan Ä ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.
LÀgre arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse bland omsorgspersonal med flexibel arbetsplats
Syftet med studien var att undersöka skillnader i arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse bland omsorgspersonal beroende pÄ om de hade en fast eller flexibel arbetsplats. I studien ingick tvÄ deltagargrupper dÀr den ena gruppen tillhörde en fast avdelning medan de anstÀllda i den andra gruppen flyttade runt mellan avdelningar beroende pÄ var det för tillfÀllet fanns behov. Studien genomfördes som en enkÀtundersökning inom omsorgsförvaltningen i en mindre kommun. Totalt besvarade 55 personer pÄ enkÀten som var uppdelad i tvÄ delar; Basic need satisfaction at work scale som mÀtte arbetsmotivation med delskalorna autonomi, kompetens och samhörighet och Minnesota job satisfaction som mÀtte inre och yttre arbetstillfredsstÀllelse. Studien visade att anstÀllda med en flexibel arbetsplats hade lÀgre arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse Àn anstÀllda med fast arbetsplats.
Uppfattningar av spanska : En undersökning om gymnasisters uppfattningar av spanskundervisningen
Det hÀr Àr en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda pÄ elevernas skÀl att vÀlja spanska, vad de har för syn pÄ sin egen sprÄkanvÀndning och vad de har för ÀmnesmÀssigt fokus nÀr de studerar.Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sju respondenter som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och lÀser spanska steg 3. Samtliga respondenter lÀser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som Àr en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar sÄ som de definieras i den hÀr undersökningen ska ses som olika sÀtt att se olika fenomen.Resultatet av den hÀr undersökningen Àr att det finns en skillnad mellan Ä ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.
Kom igen ? nu kör vi! : Elevers motivation till skolÀmnet idrott och hÀlsa.
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i Ärskurs 9 under deras deltagande i idrottslektionerna. Syftet Àr Àven att resonera kring lÀrarens arbete med motivation och idrottslektioners innehÄll med studiens resultat som bakgrund.FrÄgestÀllningar1. Vad upplever elever som motiverande med att delta pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa?2. Vilken roll spelar den inre respektive den yttre motivationen för elevers deltagande pÄ idrottslektionerna?3.
En allvarsam lek : Dominans och underkastelse i sexuell praktik ur ett psykoanalytiskt och fenomenologiskt perspektiv
Syftet med studien var att studera vad som konstituerar dominans och underkastelse i sexuell praktik som ett psykologiskt fenomen. En gemensam term för dominans och underkastelse utgör Bondage Dominance Submission Sadomasochism, BDSM Praktiken dominans och underkastelse rymmer frÄgor om driftperspektiv, objektrelationsteori, kroppens fenomenologi, symbolisering, genus och frÄgan vad sexualitet Àr. Sju BDSM-utövare intervjuades och dÀrefter bearbetades materialet med Empirical Phenomenological Psychological Method. Resultatet visar att praktiken utgör en identitet och en kreativ iscensÀttning av en inre psykologisk verklighet. Fenomenet innehÄller en maktförskjutning med ömsesidig pÄverkan för att nÄ andra medvetandetillstÄnd.
Motivation som verktyg för att minimera negativ stress i projekt
Syfte: Att identifiera metoder för projektledare att anvÀnda motivation för att
minimera negativ stress.
Metod: Kvalitativa djupintervjuer
Slutsatser: Vi har definierat tre metoder som bidrar till att en
internaliseringskedja pÄbörjas. Internalisering ökar den inre motivationen bÄde
hos projektledare och hos projektdeltagare och kan bidra till att minska
negativ stress. Den första metoden handlar om att utveckla en modell gÀllande
vilken information projektledare behöver frÄn bestÀllare nÀr projekt bestÀlls.
Den andra metoden handlar ocksÄ om behovet av ökad bestÀllarkompetens, och
innebÀr att utbilda bestÀllarna. Den tredje metoden innebÀr att tydliggöra
grÀnsen mellan projektledarens och projektdeltagarnas ordinarie chefs ansvar
nÀr det kommer till motivations- och stressfrÄgor gÀllande projektmedlemmarna.
LÀrares arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse - Skiljer sig upplevelsen beroende pÄ organisationsform och kön?
Studiens syfte var att undersöka om det förelÄg nÄgra skillnader i upplevelsen av arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse bland lÀrare avseende organisationsform och kön samt om det fanns en interaktion mellan organisationsform och kön avseende arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse. Totalt deltog 84 respondenter i undersökningen. MÀtinstrumenten som anvÀndes var Minnesota Satisfaction Questionnaire och Basic Need Satisfaction at work scale. Resultatet visade att det inte förelÄg nÄgra signifikanta skillnader i arbetsmotivation beroende pÄ organisationsform och kön. Vidare visade resultatet att det fanns signifikanta skillnader i yttre, inre och generell arbetstillfredsstÀllelse beroende pÄ organisationsform, dÀr privatanstÀllda var mer tillfredsstÀllda i jÀmförelse med offentligt anstÀllda.
En pÄgÄende inre kamp : En litteraturöversikt om upplevelsen av egenvÄrd vid diabetes typ 2
Bakgrund:Â Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.
Arbetspassion: En studie av de tre grundlÀggande behovens och ledarstilars pÄverkan pÄ medarbetares arbetspassion
Att vara motiverad beskrivs som att ha en drivkraft att göra nÄgonting, antingen genom uppskattning av aktiviteten eller pÄverkan frÄn omgivning. Enligt den sjÀlvbestÀmmande teorin har medarbetare tre grundlÀggande behov; kompetens, sjÀlvstÀndighet och samhörighet som mÄste vara i balans för att medarbetare ska kunna bli motiverade. Medarbetare kan pÄ en arbetsplats vara omotiverade eller motiverad att utföra sina uppgifter. Genom att vara motiverad kan medarbetaren antingen uppleva inre- eller yttre motivation, dÀr den inre motivationen karaktÀriseras av medarbetarens egna inre vilja att engagera sig i arbetsuppgifter. Litteratur av bland annat Vallerand och Houlfort (2003) visar att nÀr ledare pÄverkar medarbetare att uppnÄ mÄl med hjÀlp av yttre motivationskÀllor sÄ som bonus eller tidsfrist upplevs yttre motivation.
Lagstifiningen om sexuella övergrepp pÄ barn : har den nya lagstifningen fyllt sina syften
Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre pÄverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriÀrutvecklingsprocess inom en hÄrt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade mailenkÀter, och det insamlade materialet bearbetades med hjÀlp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen Àr: studie- och yrkesvÀgledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriÀrvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dÀmpande pÄverkan, cooling down, under sin uppvÀxt, bÄde frÄn skolpersonal, och den egna familjen, men ocksÄ att de erhÄllit empowerment frÄn andra hÄll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa pÄverkan pÄ olika sÀtt, men gemensamt för dem alla Àr att de visat pÄ en inre drivkraft, som trots den nÀmnda negativa pÄverkan gjort att de nÄtt framgÄng inom sitt gebit.
Pedagogers reflektion kring motivationens betydelse för elevers tidiga lÀs- och skrivutveckling
Syftet med vÄr uppsats, Àr att ta reda pÄ hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga lÀs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhÀllets krav pÄ elevers lÀs- och skriv förmÄga. Vi redogör Àven för vad lÀroplanen sÀger om lÀs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor GÀrdenfors artikel om elevers motivation i lÀrandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lÀrande och motivation Àven Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.